Fakespears blogg

Ah, denna ljuva bitterhet. Att få vara bitter och gnälla. Klaga på människor, samhället och vädret. Man blir så glad av att umgås med bittra människor och så glad av att få vara lite bitter själv. Har ätit middag och druckit några öl idag med två 40-åringar. Så härligt bittra de var och jag verkligen njöt hela tiden åt deras bitterhet. Den äldre av brodern var helt klart bittrare än den yngre som var närmare 35 än 40, men man är väl typ 35-40 och då är man ju 40, sedan blir man 40-50 och därefter pensionär.

Snart blir jag dock ett år bittrare. Och får vara mer bitter och vara bitter åt min egen bitterhet.

Den ljuva bitterheten.

Det var i ett svagt ögonblick som jag tog mig mod att bjuda en av årets hemmakockar på onsdagsmiddag. Sedan kom ångesten, vad skulle jag laga. Jag brukar ju normalt stjäla ett recept från någon av dem. Att hon som blev bjuden tog med sig en annan av årets hemmakockar gjorde faktiskt saken bättre, då jag vet att hon skulle tycka om mig oavsett hur vidrig mat jag lagade. Det blev iaf en enkel fläskfilégryta med champinjoner, lök och vindruvor, kryddat med dragon och oregano (två av mina favoritkryddor). Till det serverades en enkel sallad och ris.

Den tredje personen bland årets hemmakockar får jag väl bjuda nån annan gång då jag tagit mod till mig. För jag måste erkänna att jag sov inte mycket inatt. Om det är relaterat till dagens middag tänkte jag inte kommentera.

Det märktes dock att de inte pratats vid på ett tag, för båda hade varit med om en del upplevelser så jag fick knappt en syl i vädret. Det var...

Har du oxå känt ibland att du vill säga upp dig från ditt liv och börja om någon annanstans? Tabula rasa, helt tomt, börja om ett nytt liv. En del dagar så känns det som om man vill börja om helt och hållet. Inte för att jag skulle vilja byta ut mina vänner, jag älskar mina vänner, och för det mesta är jag nöjd med mitt liv. Fast en del dagar, då saker bara känns meningslösa, då skulle jag vilja gömma mig under täcket och vakna upp någon annanstans.

Föreställ dig själv i en båt på en flod, med mandarinfärgade träd och en marmeladfärgad himmel. Någon ropar ditt namn, du svarar sakta, en flicka med spegelskimrande ögon.
Cellofanblommor i gult och grönt högt över ditt huvud.
Tittar efter flickan med skimrande ögon, och hon är borta.

Vart är hon då?

Fast man får göra som Per Elofsson sa; "Det är bara att bryta ihop och komma igen".

Ni har väl inte missat Röda Korsets julkampanj, Kramas för de ensamma.

Helgen den 6-7 december så kommer Röda Korset att sälja kramar på gator och torg. Kramarna av mig är dock alldeles gratis.

Idag har det varit en dag full av adventsfikande och kramande. Det börjades vid Stadion hos min kusin, som hade sin kusin på besök (som var det primära målet), sedan fortsatte det till Mörby för mer lussebullar. Där hände en liten intressant sak, då jag var på väg att gå så yppade jag att jag hade fått 7 kramar på förra stället och bara 2 kramar här. Efter det fick jag kramar av alla som var i rummet och det slutade med att alla kramade alla. Bättre än så kan det inte bli. Alla borde alltid krama alla!

Sedan fortsatte det med middag i Bergshamra, som jag delvis själv fick laga. Inte speciellt nöjd med den var jag, men det var definitivt inte min...

Nu då det nalkas första advent så ordnades det en liten pepparkakshusbyggartävling på jobbet. 18 deltagare slumpade på sex lag med slumpvis med utrustning, då bristen på kök gjorde att vi hade begränsat med möjligheter.

Kriterierna för vinst var enkla och fem.

1. Lagarbete
2. Kreativitet
3. Stabilitet
4. Design/Estetik
5. Julkänsla

Här nedan följer de sex bidragen och deras kommentarer.

Lag 1:

Santa Robot, den bäväpnade roboten som har sin undersåtar och ryms inte i någon skorsten, utan är den skorstenen.

Lag 2:

Tornet för tomten, där han kryper genom skorstenen för att komma till arbetet. En hund bor i trädgården samt två skidåkare.

Lag 3:

Tomten och släden, med dubbel uppsättning av Rudolf. Har sitt stall, dit människorna lockas av tomten och blir uppätna av...

Sådär, nu var den avklarad, den första onsdagsmiddagen med ett kärlekspar. Den var bättre än mina värsta fantasier iaf, dvs det var inget grovhångel i soffan.

Nej, ärligt talat så var den faktiskt riktigt trevlig. Den extra gästen (tillika pojkvännen och en av mina bästa kompisar) har jag inte träffat på ett tag, så det var mest trevligt. Receptet på kvällens mat var stulen av Anne och var Snabbrimmad lax med rucola och persikobulgur.

Mycket av kvällen ägnades dock åt Bond, James Bond. Diskussioner om kläder och bling bling. De hetaste gällande nyårsfesten är dock vad Stockholm stad har gjort. Just pga nyårsfesten har de flyttat nyårsfyrverkerierna som normalt är på Skansen till Skeppsholmen, mer om det kan du läsa här. Dessutom kommer de...

"Det behövs en man i det här fittstimmet", det var de ord som sades av en högt stående chef då en avdelning med mestadels kvinnliga arbetare fått en manlig chef. Är det acceptabelt att säga så? Säger han det för att vara rolig och är det isf roligt? Skulle man säga likadant om avdelningen av manliga datanördar fick en kvinnlig chef?

Gränsen mellan sexistiskt och roligt är hårfin. Jag är ofta en sådan som vill säga den där roliga kommentaren och jag vet att i en del ögon så gör jag övertramp. Sedan om jag gjort det på jobbet låter jag vara osagt, privat gör jag ibland övertramp just för att provocera. Speciellt hon som jag vet inte gillar min humor, fast nu har hon ju börjat säga det iaf, även om jag vetat om det i nåt år.

Sedan kan det säkert finnas en bra idé med att ha en kvinnlig ledare med många manliga arbetare samtidigt som vice versa oxå kan vara bra. Dock borde ju en manlig ledare vara lika bra att leda kvinnor som män om hon nu är en bra ledare. Däremot så kan en kvinnlig ledare i en...

"Äntligen", föratt citera Gert Fylking. Nu har det äntligen skett, projektet jag började fundera på för 10 år sedan, men har inte blivit genomfört och fullbordat förrän idag.

Inklusive registreringen, hemisidan och mailandet har det nog tagit totalt 2 timmar. En enkel uppgift som tagit lång tid, iofs var det mycket bökigare och dyrare för 10 år sedan. Projektet är nämligen att jag registrerat fellbrink.se.

Vad jag skall ha den till vet jag inte, men jag har mailat ut alla kända Fellbrinkare om detta och de kan iaf få en e-postadress som slutar på fellbrink.se eller en blogg eller nåt. Om jag ska göra någonting med min blogg vet jag inte, ska höra med Jon vad man kan göra.

Namnet Fellbrink är iaf inte så gammalt. Vi är drygt 30 stycken som heter Fellbrink tror jag. Det var min farfar som blev less på att heta Johan Johansson och på mitten av 40-talet var det ju populärt att byta efternamn. Då bytte han...