Fakespears blogg

Sådär, nu var schlagern avklarad och åter igen talas det om ett svenskt fiasko. Jag tror det kommer fortsätta så tills något unikt kommer från Sverige eller att de ändra vänskapsrösterna på något sätt. Jag tyckte dock det var riktigt bra startfält, såklart vann inte den låt jag tyckte var bäst, men det handlar ju så mycket om att promota sig själv. De låtar som jag fastnade för var såklart Spaniens och Frankrikes. Dessa båda tror jag kommer att spelas en del i sommar, om inte annat ska jag se till så att så är fallet. Har redan bytt ringsignal i mobilen.

Har varit på en jättetrevlig middag idag. Det är sådana här middagar som lyser upp livet. Om inte de fanns så skulle mitt liv verkligen vara grått och trist. Jag hoppas det blir fler gånger, vilket jag har blivit lovad att det skall bli. Sedan hade vi en väldigt intressant diskussion och jag inbillar mig att vi lärt känna varandra lite mer ikväll.

För övrigt anser jag att man borde vika tvätten innan man går och sover! Dessutom mår man bra av att...

Det var en gång ett lag, tror det var sporten fotboll som spelades. Lagdet var nybildat och hade precis skaffat sig en klubbstuga och en arena. Till första matchen så gav den spelande managern laget följande instruktioner: Gå ut på plan och spela fotboll. En av killarna i laget frågade lite förvånat, Ska vi inte ha någon taktik eller några positioner. Nej, sa managern. Motståndarna skrattade lite förnöjt då matchen började av att se lagets brist på taktik. De ångrade sig ganska fort då laget gjorde både ett och två - noll. Matchen vanns såklart och så fortsatte det. Laget utan taktik gick som en ångvält genom serierna.

Med vinster kommer oftast intäkter och organsiation. Den som har lite vill ju alltid ha mer. Så med att säsongerna gick så fick laget både reserver, administration och management. Det fortsatte att gå bra, och med deras nya ägare så var de nu favoriter till titeln. Så inför den nya säsongen hade laget en ny kunnig manager som skulle styra laget. Det började dock lite konstigt då managerns...

I helgen har jag varit på studiebesök i familjelivet. Har besök min kusin i Falun där hans flickvän, hans 3-åriga dotter och hans 2 månader gamla son bor. Jag har nog aldrig spenderat en hel helg utan att kunna fly i en familj sedan jag fyllde 30.

Jag måste erkänna det är ett helt annat liv än det jag lever. Jag trippade omkring och såg hur de var fullt upptagna med att svara på frågor från treåringen hur man blåser såpbubblor och byta blöjor/mata sonen. Okej, lite lekfarbror fick jag vara, men det är svårt som ganska okänd (från barnens synvinkel) att komma in och leka. Ett stort projekt att ta sig iväg på stan och att få mat som passade alla var näst intill omöjligt. Och det är bara början, om några år så har de 2 som pratar och kräver uppmärksamhet.

Sedan har de ju stunderna då man bara ler åt deras kreativitet och nyfikenhet. Barn är jättebra, man skulle ha ett par, men jag skulle inte klara av det på heltid just nu.

Vi hann med ett litet besök vid gruvan och gruvcaféet oxå....

Ikväll kom jag på mig att göra nåt lite underligt. Idag har det varit en mycket bättre dag än igår och då jag äntligen fick höra lite musik på hemvägen (glömde mp3-spelaren på kontoret igår) så kunde jag inte riktigt stå still. Kom på mig själv att stå och smådansa på Gamla Stans t-bane station. Klockan var dock 21 och det var inte så speciellt mycket folk, men man undrar ju om det var nån som tänkte att jag var ett ufo som står och dansar på tuben. Eller så kanske de tänke, "han ser lycklig ut, så kul för honom".

Annars var helgen bra och det kändes riktigt tungt att börja jobba igen efter den långa helgen. I lördags gjorde jag nåt som det var väldigt länge sen jag gjorde. Jag var typ på "tjejmiddag". 2 tjejer och jag som lagade mat och sedan anslöt en tredje tjej på krogen. Intressant att höra tjejsnack, vilket man iofs kan höra annars oxå, men då finns ofta deras män/pojkvänner i närheten så nu blev det lite annorlunda. Tjejer är roliga då de blir onyktra, och killar är väldigt komiska då man ser dem...

"Fan klockan ringer det är dags o vakna
Så jävla mycket stress o är det nåt jag saknar
Är det lugn o ro o lite quality time
Ta det lugnt med en bok o skriva quality rimes
Men nejnej glöm det inte en chans
Inte ens om till och med chansen fanns
För du ska alltid va så jävla produktiv
O typ prioritera bort ditt eget liv

Bara glad o vara positiv
O helst av allt dela med dig av ditt positiva driv

Men vem ska orka leva så
och säg mig
Vem ska orka sträva på

Stå på tå med en kniv mot strupen
Orka gå till jobbet varje dag utan o stupa sen

Okej min vän säg mej vem
Jag säger nej till den säg mej sen

Det blir såhär vi ska ha det nu
Är det såhär det ska vara hela livet ut
Stämpla in stämpla ut o se uppgiven ut
Bara stressa varje dag o sen tar livet slut
Med lite tur kanske du kan få ett litet skjut
Men kanske inte för du ser så jävla sliten ut

För du har slitit som en häst vi har kolera o pest
Du kan välja det som passar bäst

O vi som trodde livet skulle va en fest
Med denna press...

Ibland blir man lite förundrad då man får sig en kram. Häromkvällen fick jag en sån där kram som knappt kan definieras som en kram. Sådana kramar dyker upp lite då och då, oftast av nya människor. Det som är typiskt sådana kramar är just avsaknaden av närhet. Då en man kramar en annan man brukar man ibland kunna uppleva samma sak. Det blir som en taskig omfamning och själva kramen är inte riktigt där.

Frågan är om de som ger sådana kramar saknar färdighet att kramas, eller om det helt enkelt beror på att de inte vill ge mig en kram. Jag brukar försöka kramas lite på jobbet ibland. En kram gör sällan någon skada och iaf jag brukar tycka det är trevligt. Där händer det ibland att man får sådana kramar, ofta av samma personer. Så frågan är ju om de inte vill krama mig, eller om de inte kan kramas? Om de inte vill kramas så kan man ju undra varför man får kram flera gånger av samma person.

Det kanske är jag som har en konstig uppfattning om hur man skall kramas. Men jag tycker definitivt att man skall stå...

Jag har nog varit ute på krogen i Stockholm i 6 år utan att sett ett rejält slagsmål. Oftast är folk väldigt städade och det är en relativt god stämning. Kanske vakternas förtjänst som är ganska hårda. Vet ingen annan stad där vakterna är så hårda som i Sverige, gällande alkohol och skötsamhet. Idag då det inte var tänkt att det skulle bli utgång så fick jag vara med om ett slagsmål, relativt kort var det som tur var. Två killar som blev sura på varandra, de muckar litegrann, sedan drar den andra killen en flaska och slår den första i huvudet. Jävligt dålig stil för en fight. Varför använder man sådant, blev ju bara en massa blod.

Nåja, inte det som var huvudeventet ikväll. Det var att träffa Mattias som jag inte sett på ett antal månader. Vi tog oskulden av grillandet för i år. Gjorde egna burgare som vi sedan grillade. Det var riktigt trevligt, vi spelade dock TP och drack vin efteråt, så dåliga vi är. Sedan fick vi fyra för oss att bege oss på krogen, iofs hade Erica surrat om det hela kvällen....

11 nätter i USA är avslutade med ett ganska positivt intryck. Jetlaggen sitter fortfarande i då jag landade imorse. Första veckan spenderades med mestadels jobb i Las Vegas. Dock avslutades jobbet vid 18-tiden och efter det fanns det lite utrymme till att äta gott och få sig en del Margaritas. Underligaste kvällen var då vi hamnade på någon nattklubb och fick gå före alla i kön för vi skulle betala extra, sedan glömde de ta betalt av oss. Till nattklubben hade vi såklart åkt Limousine, dock satt vi som packade sillar.

Bästa kvällen var middagen i Voodoo Lounge på Rio. Dansgolv utomhus på 51:a våningen i snålblåst, inte undra på att folk blev lite småförkylda. Dissad av en Eskortflicka/Hora blev jag oxå. Prostitution är ju förbjuden i Vegas så de försöker vara lite diskreta. Så då tjejen kom fram och pratade med mig så var jag trevlig tillbaka, vi surrade om ditten och datten, men sen insåg hon nog att mig skulle hon inte tjäna några pengar på och fortsatte till nästa. Nåja, hellre dissad av en hora än en...