* * * * * F I L M I S * * * * *
STENS KOTT I RUTAN
STONE
(Robert De Niro, Edward Norton)
Man luras att tro att filmer med ovan nämnda erkänt skickliga yrkesutvare per automatik levererar.
Kanske beror det på att RDN numera - eller snarare ända sedan Jackie Brown-rollen - mest liknar en degklump, både till utseende och agerande. Slapp, intetsägande, obehaglig, formlös. När gjorde han en helgjuten skådespelarinsats sist? Casino?
Historien är rätt underlig i sig, med en fängelsekund som genomgår någon form av själsförändring till det bättre, och med en fängesleanställd utvärderare som gör detsamma fast i motsatt riktning. Allt till ackompanjemanget av Milla Jovovich smågalna personlighet och en lustig, väldigt svårförståelig extremkristen bakgrundsfond, som inte riktigt klickar i samklang med händelserna eller utgången av dessa.
Kanske är jag korkad, men jag fattar inte. Plus att hela berättelsen andas unken, otäck ångest som liksom klibbar fast på den som tittar. Samtidigt känns likgiltigheten nära, i synnerhet efteråt när alt är över och man liksom går runt och surar över hur dåligt allting var och hur dumt allting blev.
Inte ens en regnig kväll funkar således "Stone". Då är det bättre att dra något gammalt över sig, tills solen tittar fram igen.
Skrivet av filmis, 2011-04-06 12:05
Kommentera: