Människoskräck
Bara nedåt
Som om inte mina perioder av depression skulle tära på förhållandet tillräckligt så började min arbetslöshet komma mellan oss. Det var inte lätt för henne att sätta sig in i min situation men jag vet att hon försökte, hon kunde bara inte förstå hur det är att inte arbeta eller plugga. Hon skulle aldrig hamna i situationen att hon sitter hela dagarna och väntar på att något ska hända, att någon ska komma hem. Det var inte konstigt att hon en dag bara stack, i mitt apatiska tillstånd kunde jag inte ens göra motstånd, jag bara satt där andades, det var det enda jag kunde tänka på medan hon sa vad hon behövde säga, andas, se till att andas. Först när hon försvunnit ut ur lägenheten greppade jag situationen, eller åtminstone förstod att något hänt, något som jag inte stod ut med. En lång stund fick jag koncentrera mig på att andas igen.
Skrivet av handlarn, 2007-03-25 17:22
Kommentera: