Kärleken
Mr Right.
Usch, måste verkligen ventilera mig.
Det här må låta så kliché-aktigt så någon smälter säkerligen, men jag tror bestämt jag träffat Mr Right.
Första gången jag träffade honom, så skakade mina knän av svaghet, fjärilar bubblade i magen, han fullkomligt låste mina ögon, och jag kunde inte slita bort dom, kunde knappt röra mig.
(okej, nu inser jag hur fånigt det här låter redan.. fjortisfasoner borde man ju ha kommit över redan).
Inte nog med att hans kropp är perfekt. På alla sätt och vis. Han har en passion för djur jag aldrig sett en karl ha förut. Liksom mig. Han bryr sig om djuren på exakt samma nivå som mig, och det är svårt att hitta folk som är på exakt samma nivå.
Han pratar på samma sätt som mig, å hakar lätt på min humor. Jag t.o.m älskar hans föräldrar, blev genast som "en i familjen".
Jag jobbar alltså hos honom och hans pappa nu som då, och varje gång han ringer min chef, så frågar han specifikt efter mig. Dom vill ju gärna ha mig där.
Det finns ju dock ett litet problem, han blev ju då pappa i somras. Vet dock inte om han är gift eller bara förlovad.
Så vad gör man? Jag växlar mellan salighet å bitterhet över att han redan är upptagen. Just nu sitter jag och är bitter.
Dock försöker jag se det positivt, många hittar inte den där personen som ger den känslan, den där när man faller pladask, och får tunghäfta. Dessvärre vet jag också att jag knappas kommer att träffa en så fullkomligt perfekt människa igen.
Det här är nog en person jag knappast glömmer i första taget.
Skrivet av inKognito, 2010-12-07 19:37
Kommentera: