INGEN PERSON
***
Ingen-person-landet är stort och obegränsat på ett överraskande och fascinerande sätt. Men samtidigt är det hjälplöst och oskyddat. En invasion kan lätt ske från vårdslöst håll och inget egentligt motstånd kan bjudas. Det onda kan inte motstås, bara tas emot. Många människor längtar efter friheten i detta land men få tänker på den utsatthet och nakenhet som kommer med friheten. Trots att ingen såras sker ett sårande, trots att ingen är ledsen kan stor sorg drabba landet. Trots att det är ett gränslöst liv kan små begränsade anfall ställa till med stor skada. Skadan läks fort men kan vara intensiv under processen. Vanligt liv i världen innehåller en stor mängd krångel och kriser och dessa drabbar människor utan personer i högre grad än andra. De försvar som fixerade personer har, kan inte mobiliseras - det går inte att spela tuff.
En bild: det finns ingen spindel men nätet är stort och skört, det fångar känsligt upp allt som kommer flygande, glatt och smärtfyllt i en salig blandning. Rädsla, trötthet, leda, passioner, förtjusning - alla dyker upp som vindar, regn och soliga stunder. Men de saknar alla centrum, de saknar en container att hamna i, de lämnar systemet och har aldrig funnits till. Det finns ingen som behåller dem. Inga filter håller dem i någon sorts schack, ingen distribution sker av någon fördelare. Inga memoranda skrivs. Någon kan säga: "Typiskt av dig att reagera så där!" Och där finns någon tanke om ett personligt centrum. Men inte här och inte i skeendet.
När personen faller bort och hela livsprocessen kommer in i fokus, kan paradoxalt också en viss "lathet" infinna sig - det vill säga omgivningen uppfattar denna lathet och är kritisk mot den. Iakttagelser av ljus och rörelser, regn och vind och solsken, det som händer i nuet, tar upp mer av fältet för perception och sensation. Mindre uppmärksamhet ligger på vad en person "vill" eller "väljer" eller "tar ställning för". Detta kan uppfattas som "lathet" eller "passivitet" av en omgivning som antar personen som centrum. I mitt eget fall har det ofta kommit en kritik min "likgiltighet" inför gruppers åsikter eller byråkratiska arrangemang på arbetsplatsen. Mitt enda lama försvar har varit att jag inte ser relevansen i dessa processer. Sanningen är förstås att problemen inte ens finns till i en värld utan fixering av individen eller gruppen av individer.
När en människa som lämnat personfixeringen kommer i en konfrontation och "ställs mot väggen" uppstår en förvirring. Det finns ingen där som kan träffas av konfrontationen. Luften går alltså ur hela detta med att "ställas mot väggen" eller "ställas till svars". För vem i all världen är det som tilltalas? Samtidigt tvingas man in i ett försvar av något eller någon som inte finns till i verkligheten. Rätta responsen är då förstås att förklara "Ledsen, men det finns ingen här som du kan tilltala med din kritik!" I en värld byggd på fiktionen om egot kommer emellertid den repliken inte att kunna uppfattas. Det blir omöjligt att förstå den. Alltså måste en människa fri från den fiktionen ändå låtsas ha någon försvarsposition för att kunna ta emot smärtan. Sorg och besvikelse känns mycket starkt trots att ingen är där. Det handlar här om en fundamental sårbarhet som sitter ihop med friheten.
Ingen-landets frihet är inte något som "jag förstår" eller någon insikt som "jag har". Det är själva avsaknaden som är det faktum som just nu pågår, i denna skrivande stund. Avsaknaden av linjer som demarkerar "världen" och "mig" eller "denna åsikt" gentemot "den där åsikten", eller "denna religion" gentemot "den där religionen". Vi kan tänka på hur många dikotomier som helst och de faller alla undan i ingen-person-landet. Men andra människor kan anklaga oss för både det ena och det andra och vi har inget som helst försvar. Förvirring och smärta uppstår - eller rentav desperation - men faktum kvarstår: ett spel pågår som inte är reciprokt. Det är lite som i ett krig där någon som tror på sig själv skjuter på en som saknar vapen. Båda vill ha en vapenfri värld.
Skrivet av ingenperson, 2010-10-31 17:59
Kommentarsfunktionen är avslagen för detta inlägg.