En bra gratis blogg
Lista bloggar Om Bloggis
Skapa konto Logga in

INGEN PERSON

***

I de mest ordinära konversationer har språket en rent fiktiv karaktär. Vi försöker ge den vi talar till en känsla av att man alltid är där. Det är inte alls sant. Bara när ord och tankar producerar ett "jag" är vi i någon mening där - för att strax försvinna. Men när vi pratar med varandra vil vi ge en känsla till den andre, en känsla av att lita på att vi finns där hela tiden. Vi förknippar det med ensamhetskänslor att inte ha den tilliten.

De allra flesta samtal vi har är i denna mening rent fiktiva. Konversationen är ett arbete med projektioner och föreställningar, ett arbete med fiktioner. I samma stund detta är medvetet återförs vi till det enda verkliga, det som sker och som saknar all fiktiv produktion. Samtalet går då lättare eftersom friheten från falsk tro gör att allt rör sig lättare. Språk är endast språk.

Många människor har en nyttig misstänksamhet mot språket. Det håller inte vad det lovar, kan många känna. När den medeltida trubaduren arbetade med sina projektioner i poesin riktad mot en vördad dam, kunde denna dam svara med varningar om den tomhet och värdelöshet hon egentligen stod för. Hon varnade sångaren för de inbillningar han producerade.

På samma sätt kan en klok människa varna sökare från inbillningen om att en person kan bli vis eller fri eller upplyst eller frälst. Jesus varnar på många sätt folk från att tro att något sådant finns till.

Skrivet av ingenperson, 2011-12-15 11:36

Kommentarsfunktionen är avslagen för detta inlägg.