INGEN PERSON
***
I europeisk filosofi finns ständigt längtan efter enheten och friden, det som infinner sig när kontraktionen är över kring ett obestämt fritt "jag". I en text kring Lessing står det så här: "Gott überragt zwar mit seinem persöhnlichen Selbstbewusstsein un mit der realen Einheit seiner Vollkommenheiten die Welt, aber die Welt ist nichts ausser Gott, sonden ihr ganzes Sein erschöpft sich in gewollten Gedanken Gottes." Det är trossatserna. Men här kommer det viktiga som följd: "Eine indeterministische Freiheit der Individualwillen ist nach dieser monistiche Voraussetzung unmöglich, würde auch für die Geschöpfe eine höchst bedenkliche Gabe sein."
Det är en bra reflektion. Kontraktionen till en fiktiv "indeterministische Freiheit" skapar endast en hel värld av dramatiska förlopp -- en högst betänklig gåva av Gud. En sådan Gud har inte Lessing. Den skapar en rad drömmar om befrielse, revolution och paradoxalt vila och frihet. Utan kontraktionen behöver vi inte drömma om allt detta för det är redan vårt tillstånd -- der realen Einheit. På metafysisk tyska: keine eigene Substansialität. Istället: der realen Einheit. Den är primär.
Skrivet av ingenperson, 2017-06-08 09:46
Kommentarsfunktionen är avslagen för detta inlägg.