androgyn och bitter med tendenser till det kreativa.
whinar otroligt mycket, stör det dig så finns det ett kryss uppe i hörnet, jag skriver inte för någon annan än mig själv.
to do-list:
- tömma askkoppen
- köpa nya rökelser
- köpa kolsyra till min soda stream
- lyssna på musik jag skitit i hur länge som helst
- bli av med den där otroligt irriterade hudbiten i kanten på pekfingernageln som verkar vara smått infekterad vid det här laget
- börja supa fastän alkohol ger mig djurisk dödsångest, för det är väl det enda sättet man kan umgås såhär på våren/sommaren
- vårstäda
- dricka mindre cola
- bli snyggare
- bli lyckligare
jag hade mitt värsta breakdown på länge för ett litet tag sen, jag missförstår och övertolkar antingen till min fördel så att jag kan planera hela mitt liv på rosenblad och rosa skimmer, eller åt andra hållet. allting går helvete, jag kan inte greppa någonting, jag har inte makt över någonting jag gör.osv osv.
men jag klarade det. eftersviterna svider fortfarande i hjärtat, jag tror mig fortfarande känna mig trött efter ett dygns...
Visa hela (0 kommentarer)
när skiten ligger som tätast och jag bara kan se en utväg.
jag visste aldrig om jag var lycklig på riktigt, eller om jag bara tryckte undan all ångest.
jag vet fortfarande inte svaret på den frågan om jag ska vara ärlig. allt jag vet är att det gör ont igen nu, och jag känner mig maktlös utan en guidande hand som snuddar vid min.
du vet, jag orkar inte ens dra upp det. det finns inga svar att ge, bara sympatiska nickningar som har bytts mot "jag vet inte vad jag ska säga"
nej, skit i dig också. det finns inget mer att prata om, vi umgås knappt nyktra ändå nu när vi blev vuxna. jag kommer ihåg när man var liten och sov över och åt bullar och spelade nes och stannade uppe till tre på morgonen och fnissade och fnissade och hade aldrig haft så kul. nu är jag fan tvungen att vara hög eller vara mongokär för att ha så kul. härnäst? som gamling kommer jag sitta där och käka mdma-kristaller till frukost för att ens kunna le, typ.
skit i allting.
jag orkar inte ens dra...
Visa hela (0 kommentarer)
och jag la mig i baksätet på mina föräldrars gråa volvo och sparkade av mig skorna, likt mitt trotsiga tioåriga jag, när vi var på bilsemester på väg till danmark och legoland.
mina tår låg precis i höjd med kala trädgrenar när jag höjde dem en aning, och tryckte dem lätt mot rutan. solen lyste in, och missade precis mina ögon.
jag var utmattad i varenda muskel i kroppen från febern jag hade två dagar tidigare, och konstlädret på bildörrens insida tryckte mot nacken.
nästan helt raklång kunde jag ligga, om jag lät baksidan av huvudet vila mot det kalla fönsterglaset, och fötterna i överkanten på det andra fönstret.
jag ville sova, men jag kunde inte. ingen musik hade jag heller, så i all hast hade jag tagit med mig min systers ipod, och till en början förkastade jag all svensk indiepop som låg lista ut och lista in.
till sist bestämde jag mig för att ge håkan hellström en chans till. det var trots allt helt okej, ibland. på udda dagar, när jag var på rätt...
Visa hela (0 kommentarer)
jag spinner sanningar med trådar jag inte kan se.
Visa hela (0 kommentarer)
inatt drömde jag att nästan alla män jag har i mitt liv, och som finns mig nära, begick självmord.
bara sådär, en efter en, pang och gurgel när kulan mötte gomsegel. ingenting jag varken kunde nå eller göra någonting åt, eftersom att de redan hade bestämt sig och även om jag försökte göra motstånd så var de alla både mycket större och starkare än mig.
känslan är otrolig hjälplöshet är kvar, den är seg och utspridd i hela lägenheten.
Visa hela (0 kommentarer)
jag gillar att knulla.
nu har jag din uppmärksamhet, du är ytlig och sexfixerad. blä.
det jag vill skriva om är kvinnor som är rädda. rädda, och därmed svaga i karaktären och personligheten i mina ögon.
ibland så känns det nästan som att det ligger inbyggt i könet att vara rädda för ensamhet, oförmåga att klara sig själv och ta hand om sina behov på egen hand. att bli en hel människa i sig själv utan att behöva en partner. jag talar om enskilda fall bland mina bekanta och bekantas bekanta, och jag talar om vad jag läser om i andra bloggar, i helgon, på bilddagboken osv osv, så min generalisering må vara överdriven.
ärligt, vad driver någon till att vara så rädd för att vara själv att man ger upp sitt liv för att spendera det med någon annan? varför är det en sån oerhörd hets att inte vara singel, och i vissa fall, att till och med förlova sig efter några månader?
att älska någon är en sak (och väldigt subjektivt, och om jag börjar spåna mer...
Visa hela (0 kommentarer)
jag var på konsert igår, det var trevligt. annars har det inte hänt så mycket, saker och ting är som de alltid är. på gott och ont.
jag ville mest uppdatera för att dela med mig av min favoritlåt just nu, det har snurrat väldigt mycket jesu i winamp på sistone (igen). jo, jag är kär i kompakta gitarrljud och känslosamma texter.
---
don't want to question anything
I don't feel that it needs attention
Let's fear fear
Let's fear fear
Let's fear fear
Let's bring it near
I can see through your eyes
they're so clear
Through your eyes I feel it
the naked fear
Let's fear fear
Let's fear fear
Let's fear fear
Let's bring it near
Let it go
then you won't follow
them at all anymore
what you need
is not what you are
so let it go
and find yourself
I don't want to question anything
I don't feel that it needs attention
Let's fear fear
Let's fear fear
Let's fear fear
Let's bring it near
Let it go
then you won't follow
them at all anymore
what...
Visa hela (0 kommentarer)