kellbergs bloggis
'
hur lät vi(jag) det gå så långt? hur lät vi(jag) oss(mig) själv förstöra som vi(jag) gjorde?
jag kan fortfarande inte tro att de är sant när jag tänker på allt som hänt.
vi va vänskap. om det fanns bilder som kunde beskriva vänskap; ta en titt i alla gamla
mappar jag har på datorn! vi kännde det och alla runt om kring bara visste: de va vi!
idag är vi två helt olika personer, men va vi egentligen så lika då?
allt var så länge sen att jag vet inte om jag vågar minnas.
å.
ibland saknar jag dig så att de gör ont i mig. jag vill va en del av dig, av ditt liv, av din dag.
jag förstår klart och tydligt om du aldrig kan förlåta mig helt.
men måste vi låta det stoppa oss från att försöka? för det känns som att vi inte
gett det ett ärligt försök, utan bara spelat varje gång vi umgåtts?
hur som helst,
så älskar jag dig, och en del av mig kommer alltid ha dig som bästa vän.
tro mig när jag säger förlåt, för jag menar det verkligen av hela mitt hjärta!
sis ..
Skrivet av kellberg, 2008-03-31 23:03
Kommentera: