kiarnolds bloggis

Linnea tycker att det är något visst med väggar. Hon brukar sitta i sin mormors klädkammare där hon med väggen pratar om sånt hon har på hjärtat. Det kan vara allt från hennes drömkille Marcus solbrända mage till sin bästis Pia, som nyligen gått bort. Något som man tidigt i boken får veta. Ändå handlar merparten av det jag läst om hur Linnea beskriver olika tillfällen med Pia då hon var vid liv om hur de var så lika och förstod varann så bra. Att de på gymnastiklektionerna alltid hittade varandra att passa p.g.a. klasskamraternas ringa längd jämfört med de båda då de var längst i klassen och snarlikt långa. Och att när Linnea i omklädningsrummet fick kommentarer som: "hur är vädret där uppe" kunde Pia snabbt kontra med något skämtsamt och få Linnea på gott humör igen.

Vid ett tillfälle i boken diskuterar Linnea och Pia om vad de ska jobba med när de blivit vuxna. Då framkastar Pia massa oseriösa teorier om hur de tillsammans ska starta ett litet rörmokeri...