leas bloggis
tårar rinner hoppet försv inner ...
Blandade känslor av glädje och ändlös tomhet, som att någonting hindrar mig från att känna den glädje jag borde göra. Jag tog mig ur skiten jag slogs och vägrade att ge upp jag simmade upp till ytan och nu när jag är här med mer än jag någonsin trodde att jag skulle kunna få känns allt bara tomt meningslöst och ansträngt. Varje morgon när jag vaknar funderar jag på varför jag ska kliva upp ur sängen och göra alla dessa måsten bara för att de ska vara så. bara för att alla andra vill de, bara för att inte göra någon besviken. Men det är inte jag, jag vill nåt mer jag vill inte gå upp varje morgon och känna hur meningslöst allt känns bara för att de är så de ska vara. Vad är meningen med mitt liv? är de så här de ska kännas och kom inte och säg att det bara är en period för jag kommer inte ihåg att jag någonsin har känt på något annat sätt. Visst har jag älskat människor, jag har känt smärtan riva sönder mig, jag har känt äkta glädje men jag undrar alltid varför...Mitt liv kanske ska levas för andra eller så har jag bara hamnat jävligt fel hur det än är så vet jag att det inte är såhär jag vill ha det. Det gör så ont, jag trodde det skulle bli bra att allt ordnar sig precis som ni sa men det gör det fan inte de gör fortfarande jävligt ont och själen blöder fortfarande. Jag skulle bara vilja veta vad fan ska jag göra för att få känna frid?
Skrivet av lea, 2009-09-18 18:19
Kommentera: