levamedÄS

Nu har jag stulit lite tid för att ägna mig åt mitt kära internet så här sitter jag nu i uthuset med datorn i ena knät och ett vattenglas balanserandes på det andra. Med jämna mellanrum får jag rusa in och lägga in mer ved i kaminen då draget inte går att reglera så där bra man skulle önska sig så det säger bara "flöööösssss" och så brinner det ut på nolltid.Det blir ju varmt iaf och det är väl det allra mest primära eller? Har även seriöst allvarligt funderat på att införhandla mig en antennförstärkare men detta funkar ju så varför brådska med något som man kan vänta med,,,,,, suck ibland blir man lite trött på sig själv. Igår stressade jag runt som vanligt med att hugga upp ved för några dagar samt de vanliga göromålen som håller mig sysselsatt i mitt kära stall + att jag gjorde iordning en laddning med hö till en person som tycker att det är jättesmidigt att köpa av mig istället för av min höleverantör, (antagligen för att jag än inte sett röken av några pengar än, men hon har ju haft så mycket att göra...

Måste man göra så mycket mer än att bara finnas till? Ibland blir alla tankar som surrar runt bara för mycket att hantera. För det mesta räcker det att handfast slå sig själv lite lätt på armen och beordra sig att nu banne mig får man ta och bena upp alla måsten. Till slut blir allt klarare eller också ger man upp, accepterar att det är som är , pinsamt medveten om att man troligtvis valt den lättare vägen ur problemet. Nåja det är väl smällar man får tåla när man studsat ut till den kalla verkligheten. På tal om kallt måste det vara så förbankade mycket termometer nedanför minus strecket, inte för att jag har några invändningar mot vintern men hallå!!!! så nu får jag kliva upp ytterligare lite tidigare på morgonen då jag måste mocka innan jobbet. För om jag inte gör det fryser allt fast i golvet och man får formligen spetta lös det man vill mocka ut det är inte så muntert vill jag lova hehehehe........ Mina små liv frodas och det allra senaste tillskottet bara blir vackrare och duktigare för varje dag och...

Nåja eller skall man kanske säga att vårt internet gjort ett återtåg in i våra liv här ute i vildmarken. Som antagligen de få krakar som kanske saknat mig på detta forum redan räknat ut, så har mitt jättetrevliga ställe där jag utövar mitt dagsverke om dagarna totalt spärrat alla sidor man kan tänkas surfa på så nu ni är jag på G igen . Damdamdam........... hehehehe , det känns lite som att börja leva igen , konstigt vad lätt man blir beroende av diverse ting. Nu blir detta inlägg lite av en kort påminnelse att jag finns till igen då jag är hänvisad till att surfa i vårt extrarum som är i anslutning till stallet med "dongeln" hängandes utanför fönstret och vädret inte är tjänligt riktigt för denna känsliga sak,,,,,,,,,, Bör jag nämna att det är EXTREMT svårt att få kontakt med mobilt bredband i vårt lilla torp, Suck men man får vara lite uppfinningsrik så löser det mesta sig
Keep up the good work folks och håll tummarna...................Ciao!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Visst kan man tycka att allt känns ofantligt tungt ibland och trots att man gör sitt yttersta för att vända den nedåtgående spiralen sker det absoluta motsatta istället. Känner att en del av mig inte får vara lycklig utan att man skall bli nedsparkad av sitt eget psyke för att få jämnbalans. Konstigt men jag kämpar tappert vidare och till en enorm lättnad har jag mina underbara 4 beningar som pyttsar i "må bra elixir" i min för närvarande tomma mugg. Håller näsan över vattenytan men mina demoner gör ständiga djupdykningar och det är väl så det skall vara.Så är det , vill dela med mig av de glädjeämnen som trots allt glimtar till och kan det röra sig annat än om nyförvärvet, hon är helt fantastisk där hon trippandes utforskar allt i sin värld och nyfiket välkomnar socialträningen som ingår i vår vardag.
Har avancerat hovträningen till att hålla i lite längre samt bekanta henne med rasp, hovkrats och hon klarar detta med bravur. Fattas bara annat när hon har världens bästa mamma som står brevid och puffar...

2 stora svampkorgar blev slutresultatet av vår promenad igår. Eftersom vi har fått motionsförbud på vår lilla fram tills nästa kontroll ( den blir på Ti , har norpat en semesterdag ) så lånade vi min själsfrändes hund, som hon ägt i dryga 2 månader, fick följa med oss och skutta omkring. Nja skutta och skutta förresten, mer lufsa, då det är en rekordelig blandrasbjässe på ca 60 kg och där han kommer ifrån har aldrig haft honom lös ( han är 4 år ) så ni må tro vilken livsglädje han utstrålar när han struttar omkring.
Så nu mer eller mindre bor de hos oss i husvagnen på gården och det är ett litet pyssel med att fördela gracerna mellan våra egna pluttisar och denne gigant men det går alldeles utmärkt och min sälsfrände behöver lite coachning med det här att hålla hund.
Hon skall även gå kurs med honom för att bli mer säker på ledarrollen så han inte tar överhanden och den börjar nu på Må. Jag var med henne på introduktionen och det var som om en hel ny värld öppnades för min vän och då förstod jag att det...

Nu har min 2bening dragit igång med operation "krig mot övervikt" Han har helt sonika förklarat att han vill komma under den magiska gränsen som innehåller 2 nollor, hmmmmmmm, denna påannonsering bådar inte gott för min kamp då jag inte får gå ned i vikt. Men det är väl det livet går ut på, att alltid balansera på det som är förnuftigt och att inte ramla av den normala mätstickan. Men här skall stöttas då jag så innerligen vet vad viktigt det är att ha någon som finns där för e´n. Samtidigt som jag troligtvis får dubbelt så svårt när det kommer att räknas kalorier hemma och det kommer inte att gå riktigt hand i hand med mina demoner men men...... Annars är jag mycket harmonisk i övrigt då jag kommer att plocka hem en del av mina barn denna vecka och fler och fler rutiner kommer att ramla på plats igen och den underbara årstiden Hösten börjar göra sitt intåg, kan det bli mer perfekt?
Min bekantskap med den själsfrände jag berättat om tidigare växer sig allt starkare och starkare och det känns jättebra , jag...

I´m alive......... Har nu landat efter den helt jättehärliga countryfestival vi var på i helgen. Det fanns inget att bli deprimerad över , solen lyste ,folket kom i massor, artisterna bjöd på bra musik samt att vi 2 beningar blev på nytt nyförälskade. Jag blev inte sådär rastlös och ville hem till de våra iår som jag brukar utan hade faktiskt kunnat plussat på några dagar och fortsatt njuta men som sagt ville vi inte att vår kära vänninna skulle bli helt utschasad av att ta hand om vårt vardagliga bestyr så på sön morgon lastade vi jeepen och styrde kosan hemöver.
Jag vet inte om jag nämnt något om natten någon gång i början av Juli då älgar hade forcerat en av våra hagar och 1 av kusarna gick in i grannens trädgård? I alla fall så är denna granne av lite , vad skall man säga, "besvärlig" natur så jag gick över på kvällen för att dokumentera hovspåren på gräsmattan (här pratar vi barfotahovar, nyttjar boots när jag rider). Då erbjöd jag även att betala självrisken på 1500 som min hemförsäkring kostar om jag...