lilla_Pys öden och äventyr
Varför skulle jag ha rätt att behålla solens strålar för mig själv?
Vår son är en riktigt glad kille. Det vet vi om. Det är sällan han är ledsen någon längre stund. När han är trött och inte vill sova så är han inte glad men det går över om vi lyckas få honom att sova i alla fall en kvart. Jag trodde inte att barn var så här glada. Det får mig att tänka på barnet som inte föddes. Var det inte meningen att h*n skulle få födas eftersom vi skulle få sonen, den bästa lilla människan som någonsin fötts?
Jag finns för att min mamma inte fick behålla barnet före mig. Jag har vetat det ganska länge, sedan tonåren i alla fall och det är något jag brukade tänka mycket på i mina nattsvarta stunder. Jag tänkte att jag bara finns för att han inte gör det. Jag var nämligen övertygad om att det hade blivit en pojke och att mina föräldrar skulle ha slutat skaffa barn efter det. De slutade nämligen efter att min lillebror föddes och då slutade min pappa älska mig. Fast jag minns väl inte direkt att han älskade mig innan lillebror kom men jag upplevde det så. Antagligen minns jag att något försvann. De borde aldrig ha skaffat barn överhuvudtaget men nu för tiden är jag glad att jag finns.
Tillbaka till sonen, den underbara lille pojken som jag fått ansvar över för resten av mitt liv. Jag älskar honom och kommer aldrig att kunna sluta med det. I helgen charmade han alla som vanligt. Ibland önskar jag att han ska bli lite blyg som barn brukar bli vid den här åldern. Jag får grymt dåligt samvete för att jag tänker så här. Han gör människor glada och det borde han ju få fortsätta med men jag vill ha honom för mig själv... Grymt barnsligt av mig, jag vet. När vi fick första kattungen så ville jag att han bara ville gosa med mig och kanske med sambon (det var innan vi gifte oss) men inte med andra. Kissemissen struntade i det och kurrade hur mysigt som helst med vem som helst... Jag fick lära mig att han var sån. Jag tycker så lite om mig själv att jag måste få omvärldens bevis på att jag är speciell.
Det här kommer nog att bli en dag av överanalyserande, självkritik och plågsamma tankar...
~Py~ som har provat byxor i alla affärer i hela stadens köpcentrum utan att hitta några som passar, förbannade glass som ska vara så gott
Skrivet av lilla_Py, 2007-05-07 09:30
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera det här inlägget.