lilla_Pys öden och äventyr
Livets histo rier tillf redst äller min ävent yrslu st!
Maken var på annan ort på möte hela dagen igår så jag har inte fått några reaktioner på gårdagens blogg. När han kom hem hade han med sig presenter. Det hör inte till vanligheterna. Han hade köpt en haklapp till sonen med texten: När jag blir stor ska jag bli fotbollsproffs. Jag har köpt en body med texten: När jag blir stor ska jag bli fotbollsproffs om pappa får bestämma. Så jag antar att haklappen var pappans sätt att understryka den första delen av påståendet och minimera den andra. Han hade köpt en elefant också. En rolig med prassliga öron av den sorten som sonen älskar att tugga på. Kan dra ut svansen på den så åker den en bit. Den har alltså hjul och inte fötter (tassar?) som vanliga elefanter. Huvudpresenten var en gunga. Han hade tänkt köpa en hoppgunga men inte riktigt vågat så han köpte en gunga istället. Jag tycker at den ser superbra ut och vi tänker sätta upp den i dörröppningen mellan köket och det som nu är matsal men som kommer att bli TV-rum under ombyggnaden.
Jag fick också en present. En morsdagspresent två dagar i förväg. Trodde inte mina ögon. Hade redan igår börjat öva på min dödligt sårade min över att han glömt bort modern till sitt enda barn. Jag blev minst sagt förvånad. Ska bli intressant om han har något i rockärmen till på söndag också... Jag fick den minst traditionella morsdagsgåvan som någonsin har givits skulle jag tro. Jag fick The Sims Livets historier. Det är en helt ny spelserie med samma innehåll som vanliga The Sims men det otroliga i den är att den inte tar upp hela datorns arbetskapacitet så jag kan både kolla mail och MSN samtidigt som jag spelar. Perfekt för laptop står det på utsidan. Jag väljer att tolka det som att maken tycker att jag förtjänar att spela mera sims. Han har nog märkt att jag är lite gladare när jag får lite tid till det på en dag. Problemet har varit att jag har varit borta från världen en hel dag om jag skulle simsa (måste ju göra uppehåll för grötätning, blöjbyte, lek och mys då och då men inte kan man ju stänga av spelet bara för att kolla mailen och datorn klarar helt enkelt inte av allt samtidigt). Så nu har jag spelet igång fast jag skriver blogg! Helt sanslöst! Teknikens under! Själva spelet innehåller mindre grejer men alla sociala interaktioner verkar vara på plats. Hade inte så lång tid på mig att testa igår innan jag stupade i säng. Men en sak är säker, jag är mycket bättre på sociala situationer i sims än i verkligheten...
Idag ska vi flytta omkring lite grejer. Först ska vi ge oss iväg till apoteket och mataffären. Sen ska vi byta plats på matsalen och TV-rummet. Just nu är matsalen belamrad med saker från kontoret. Maken har hållit på att måla kontoret sedan i vintras, skulle tro att det är närmare fyra månader sedan vi flyttade ut allt därifrån. I höst kommer äntligen snickaren och hjälper oss med övervåningen och före jul ska vi väl kunna komma i ordning däruppe. Sonen ska få sitt egna rum och jag ska äntligen få en klädkammare! Synd bara att det ska vara så dyrt att få sånt här gjort. Skulle behöva vinna en bra slant för att få allt som jag vill ha det. Jag längtar verkligen efter att få ordning på huset. För mig är mitt hem otroligt viktigt vilket ingen som ser vårt hus skulle kunna tro eftersom allt ser halvfärdigt ut. Jag vill aldrig flytta härifrån!
Klådan är kvar och jag ångrar att jag inte tog proverna redan i torsdags. Då hade jag fått svar igår och då hade jag säkert varit lugn idag. Jag är en konstig prick för jag oroar mig för det värsta men vägrar samtidigt tro på det... Om jag bara kunde släppa oron skulle jag antagligen inte behöva något mer. Läkarvetenskapen har lovat mig att jag kommer att märka när något är fel, jag kommer att bli sjukaren än jag någonsin varit och det kommer att gå fort. Då hinner de sätta in all medicins som finns att tillgå. Varför oroar jag mig? Förbannade kropp sin inte klarar sig själv!
Hoppas att vi får ordning på gungan under helgen så att jag kan roa sonen med den till veckan. De sista dagarna har han inte varit still en sekund om man bortser från när han sover då förståss. Jag har inte vetat vart jag skulle hitta honom när jag varit och kissat. Jag begriper ju att jag inte kan lämna honom ensam i gungan men det kan ändå var skönt att veta att han inte kommer någonstans. Funderar på att skaffa en lekhage att sätta honom i. Då kanske han stannar kvar där jag har satt honom Fast han lär sig säker att flytta på den, lyfta upp och krypa under eller klättra över så det är nog ingen idé
Nu har maken gett sonen gröt och vi ska ge oss iväg ut på dagens första äventyr. Jag vill ha ett lungt och tryggt liv. Jag längtar aldrig efter att resa men visst vore det skoj att bada med elefanter i Thailand eller simma med delfiner i Florida. Men jag älskar att vara hemma, trivs bäst när jag vet ungefär vad som ska hända. Jag älskar att komma hem!
~Py~ som funderar på om det går att spela nya simset samtidigt som man flyttar saker
Skrivet av lilla_Py, 2007-05-26 10:31
Kommentera: