En bra gratis blogg
Lista bloggar Om Bloggis
Skapa konto Logga in
lilla_Py

lilla_Pys öden och äventyr

Dåliga och bra egenskaper att låta gå i arv

Mitt största fel är att jag alltid drar upp vänster fot och lägger den under höger lår när jag sitter ner. Detta helt enligt min make. Han älskar mig och vi har upptäckt att sonen gör likadant. Alltid vänster fot under höger lår (kan man ens prata om lår när det gäller snart tio månader gamla underbara barn?) och med hjälp av den foten kan han klättra ur stolen som han bör sitta i när vi försöker ge honom mat. Han vill helt enkelt inte sitta still. Hur har jag som är så lat kunnat få ett barn som är så aktivt?

Jag hittar fler och större fel än det här med foten som jag önskar att sonen inte har ärvt. För att nämna några exempel så är jag allt för självkritisk, tänker och analyserar för mycket, äter för mycket, okontrollerad ångest, depressiva tankar om min egen värdelöshet, bristande självförtroende och självkänsla, lätt dyslexi, svårt att sätta gränser för andra, svårt att säga nej, svårt att göra det som är bäst för mig och helst av allt vill jag bara simsa hela dagarna (jag tror att jag fått "sims-arm" efter de senaste dagarnas byggmaraton).

Men eftersom jag numera är medicinerad kan jag se att jag har några bra egenskaper också och det är verkligen skönt att känna sig lite bra. Jag har ett gränslöst stort hjärta och jag gör vad som helst för dem jag älskar. Jag funderade häromdagen på om jag skulle kunna sätta en kniv i en annan människa. Jag har aldrig ställts inför den typen av hot så jag har ingen aning om vad jag är kapabel till. Men jag vet att om någon hotade sonen skulle jag göra vad som helst för att skydda honom. Jag känner mig som en lejonhona och jag skulle kunna bli farlig om det krävdes av mig.

Idag kommer svärföräldrarna hem från deras alldeles för korta semester. Jag har inte saknat dem ett ögonblick. I sju dagar (och före dess var ju vi på semester) har ingen kommit hem till oss oanmäld eller oinbjuden. Vi har fått bestämma själva i när vi velat åka bort och vad vi har velat göra. Det har varit underbart och jag vet precis hur det kommer att bli idag. De kommer att komma hit med all världens godis, sprit och presenter. Sonen kommer att få saker som vi tänkt ge honom i 1 års-present bara för att han är så söt och de inte har träffat honom på en vecka. Men de menar väl bara väl och det är väl jag som är ogin och fientligt inställd mot hela omvärlden… Jag önskar att jag var lättsammare och inte kände mig så hotad av henne. Jag begriper ju inte ens varför jag känner mig så hotad. Men hon är falsk och kryper in i skinnet på mig utan att jag kan försvara mig. Jag ska utveckla någon form av försvar mot henne, då kanske jag klarar av henne bättre.

~Py~ som borde bo i en fästning med elstängsel runt om!

Skrivet av lilla_Py, 2007-07-24 10:17

Och mer kommer du att upptäcka med tiden. Kom ihåg att de flesta är bra och nödvändiga ;)

Skrivet av Diana, 2007-07-24 13:25

Känner igen mig så mycket i det du skriver ....

Skrivet av Byron, 2007-07-26 10:59

Tack för kommentaren. Det är en sådan historia som snurrat i skallen och sedan bara måste ut.
Det blir en slags fantasy (parodi kanske) av den.

Skrivet av Diana, 2007-07-30 11:51

Väntar spänt på nästa inlägg!

Skrivet av celadus, 2007-08-15 08:31

Kommentera:

Signatur:
Skriv här:
Vad heter Pippis författare i förnamn (stor första bokstav)?