En bra gratis blogg
Lista bloggar Om Bloggis
Skapa konto Logga in

Senaste inläggen som handlar om IPRED

Nästa inlägg
Bergatorparen

… frågade Diana i går den 12 juni 2009, och svaret är att efter all research och allt skrivande om IPRED och liknande teman inför EU valet, föll jag ner i ett mycket djupt svart hål.

Jag orkade nätt och jämt att sätta mig till datorn för att betala räkningarna. Varje gång jag funderade över om jag inte borde skriva något, fylldes huvudet med en känsla av överväldigande trötthet och jag satte mig i stället och kollade på skräckisar på Canal+ (härligt att slippa alla avbrott och all utvecklingsstörd reklam(!)) På dagarna har jag varit ute och sågat och klyft ved – vilket ger bra musklar och ger utlopp för allsköns aggressioner och frustrationer. Efter att ha levd med rättighetsmaffian i flera månader rådde ingen brist på sådana känslor. Det hela är som bokförning: Negativt på ena kontot blir positivt på det andra. Hat, ilska, depression och renodlad ondska for genom motorsåg, kil, slägga och klyvyxa och såg till att jag nu har en hyfsad behållning av brasved och ved till köksspisen inför vintern. Inemellan har jag upparbetad trädgårdslandet och satt potatis – dock inte utan problem: Remmen på jordfräsen gick av och det tog närmare två veckor att få tag på ny, och lika lång tid att få nytt för – filter till motorn. Behöver jag säga att psalmverserna stod som spön i backen? Sedan gick en av mina tänder sönder – flera psalmverser. Tur i oturen var att, trots att det var fredag, fick jag tid omedelbart hos Folktandvården i Arvika. Det behövdes två tandläkare att få ut otyget. Kan tryggt säga att jag fick valuta för pengarna. Och nej: Det gjorde inte ont (effektiv bedövning). Den ene tandläkaren berättade att djup karies kan ge sådana problem. ”Det blir som en rostig skruv”, sade han. En annan tur i oturen var att den kvinnliga tandläkaren, som höll i behandlingen, upptäckte att tanden framför den som drogs ut, behövde rotfyllas. Den med trilskades från första stund – och är efter två behandlingar fortfarande inte klar – och det är minsann inte tandläkarens fel. Två behandlingar till och förhoppningsvis kommer eländet att vara reparerad. Tack och lov att man praktiserar styckpriser hos Folktandvården – annars hade det blivit synd om min just renoverade ekonomi. Och en sak är klar: Trevligare och mer hjälpsamma människor än de som jobbar på Folktandvården i Arvika, skall man få leta efter länge. Allt möjligt eloge till dem!

Jag hoppas det blir lite andra saker att skriva om i sommar än rättighetsmaffia, IPRED och regeringen Reinfeldt (man kan få depression och magbesvär av mindre). Jag medger dock att det är roligare att skriva jeremiader än lovsånger (kanske är det roligare att läsa också?) ty vi människor gillar salt mer än sött – konstigt nog. Jag gillar sötsaker, men tvingas jag välja mellan tårta och chili con carne, så vinner chilin. Tårtan smakar gott, men efter en kvart är du lika hungrig. Chili con carne smakar gott och gör att man är mätt länge. Därför försöker jag att skriva saker som får ögonen att rulla i huvudet och skjortan att stå rakt ut på de jag skriver om, och ge de som läser något att fundera över. I några fall bjuder jag på lite onyttigheter där jag låter den crazyhumoristiska sidan få uppträda i fri dressyr. Det enda jag är rädd för är att skriva smörja – även om en del kanske tycker att det är just det jag gör. ”I’m A Fool To Care” sjunger just nu Jim Reeves i mina hörlurar – och kanske är det så jag känner då och då. Vore det inte bättre att sitta i skuggan med en öl och låta allt ha sin gilla gång utan att bry sig? Jag klarade att sluta röka, men att sluta bry sig är mer än jag klarar av.

(1 kommentar, 2009-06-13 13:33)

Nästa inlägg
Nästa inlägg
Bergatorparen

... från

NYHETSBREV
31 MARS 2009

Öppna nätverken, bygg kunskapssamhället
Ingen lär väl ha missat att Privatpolislagen Ipred tar effekt imorgon den 1 april. Tajmingen kunde inte varit bättre.
Jag har skrivit mycket tidigare om vad den innebär, och Lobbyn har sagt att de tänker hänga på låset för att få in de första stämningarna redan före lunch. De är verkligen ute efter att skrämmas.

Politikerna har misslyckats med att skydda Internet och att hålla det öppet, fritt och anonymt. Som tur är behöver vi inte politikerna till det. Är vi tillräckligt många kan vi göra det själva.
Det började med en idé från Emma som driver bloggen Opassande. De här repressiva lagarna är ute efter att få oss tysta, att skrämma oss till lydnad. Men jag tänker varken vara tyst eller rädd. Vi medborgare kan faktiskt hålla nätet öppet, fritt och anonymt själva.
Igår och idag har många öppnat sina trådlösa nätverk för besökare. De flesta använder Emmas förslag på namn till nätverket: Ipredia. På det sättet är nätet garanterat öppet, fritt och anonymt -- det behövs bara ett par tusen personer som gör så här, så finns det gratis och fritt internet i alla stadskärnor och tätorter. Precis det som politikerna har misslyckats med. Det behövs ett par tusen -- och vi som läser det här är nästan femtontusen. Dessutom pratar vi med våra vänner om det.
Ett axplock av de bloggare som hakade på direkt är Kulturbloggen, Zac, Svensk Myndighetskontroll, Jardenberg, Scaber Nestor, Pure Nandi och Varför inte?. Jag själv skrev också.
(Naturligtvis måste man se till att säkra datorerna, om man öppnar upp nätverket, så att utomstående inte kommer åt filerna på datorn. Men det har de flesta av oss redan gjort. Annars är det hög tid ändå.)
Det är dessutom så, att det tog Danmarks medborgare över fem år att hitta en fungerande försvarslinje mot deras version av Ipred, och under tiden hade många barnfamiljer hamnat i slumpens skottlinje och fallit offer för skiv- och filmindustrins utpressning. Den försvarslinjen är just öppna trådlösa nätverk; om vem som helst kan använda nätverket, så anses det inte bevisat vem som har använt det till fildelning, och domstolen har frikänt. Det anses nu vara ett fungerande prejudikat.
Men att vi gör lagar som Ipred och Datalagringsdirektivet verkningslösa är mest en trevlig sidoeffekt av att vi har fått nog av sittande politikers inkompetens och bestämmer oss för att bygga kunskapssamhället själva. Framför allt så vägrar vi vara rädda, utan förstår och är stolta över vad vi bygger. Ett öppet, anonymt och fritt internet på de flesta ställen är precis vad vi behöver just nu - och är också något vi kan bygga tillsammans.

Veckans argumentationsövning
Först: vad får du för frågor som du känner att du inte kan svara på? Vad vill du ha en argumentationsövning om? Skriv och fråga! Det är mitt jobb (bland annat) att se till att just du känner dig bekväm med att argumentera.
Idag tänkte jag prata om Sverige, Europa, och världen, i den ordningen. Hur vi ska bygga om Sverige, Europa och världen, i den ordningen. Flera önskade sig mer kött på benen om just det efter min förra argumentationsövning.
I all korthet har vi två stycken trestegsraketer.
Den första formulerade vi efter valet 2006, och består i att grunda ett starkt och självständigt ungdomsförbund, göra bra ifrån oss i EU-valet 2009, och sedan använda det som en språngbräda mot riksdagen 2010. Vi står alltså inför det andra steget i den raketen.
När det gäller riksdagen, så har vi vår vågmästarstrategi. Vi har uttryckligen valt att inte ha någon ekonomisk politik, bland annat för att kunna välja höger- eller vänsterblock helt fritt. Att vara en vågmästare på riktigt. Det gör att vi kan spela ut blocken mot varandra, och faktiskt få igenom våra frågor vid bara drygt fyra procent. ("Priset för statsministerposten är det bästa budet i Piratpartiets frågor.")
När det händer, så kommer två saker att inträffa. För det första, så kommer det att bli som när den lille pojken säger att kejsaren är naken. De här monopolen som vi jobbar mot har bara ett värde för att alla håller med om att de har ett värde. Den första som säger "nä, det här är värdelöst" kommer att kollapsa det gamla systemet som ett korthus, och kunna lämna plats för att bygga om till kunskapssamhället. Vi satsar på att det kommer att vara Sverige.
Det andra som kommer att hända är att USA kommer att bli vansinniga och hota med handelssanktioner. Det är en uttrycklig del i deras utrikespolitik att hota med handelssanktioner i sådana lägen, och hittills har svenska politiker fått svansen mellan benen inför det hotet. Men det kort som ingen använt, är att sådana sanktioner inte skulle kunna riktas mot Sverige, utan skulle få riktas mot EU.
Och här är trumfkorten: EU har en större bruttoproduktion än USA. Det gör att om USA riktar sanktioner mot EU, så skadar det USA mer än EU, och därför kommer de inte att verkställa det hotet. Samtidigt är upphovsrättslagstiftningen på nationell nivå i Europa, så att vi faktiskt kan ändra lagarna (i USA är upphovsrättslagen, alltså själva lagtexten, på federal nivå).
Där är andra steget. Så ändrar vi på Europa, under protester från framför allt USA (men förmodligen hejarop från Latinamerika). Svenska politiker -- inte bara PP-politiker -- ska bli de bästa i Europa på att bygga kunskapssamhället.
Det tredje steget är det lättaste: när vi har byggt om Europa, och EUs politiker förstår eller åtminstone har accepterat att Internet kommer att förbli fritt, så kan resten av världen inte göra något annat än att hålla med.
Det där är planen i ett nötskal, lite kortfattat. Så ska vi bygga om Sverige, Europa, och världen -- i den ordningen

Bergatorparens bloggtips:
http://www.alliansupproret.se/2009/03/31/munkavle-tider-att-vanta-om-inte-alla-vaknar/

(Inga kommentarer än)

Nästa inlägg
Bergatorparen

från

NYHETSBREV
9 MARS 2009

När maktstrukturerna utmanas, gnisslar de

I förra veckan hände något helt oacceptabelt som bara inte får hända. Det hände efter att Jonas Bergling, vår valkretsledare för Örebro, genomförde en bra och saklig chattsession med den lokala tidningen Nerikes Allehandas läsare.
(Ring upp din lokala tidning och fråga om de är intresserade av att du gör samma sak? De letar ofta efter sådana uppslag.)
På torsdagen, efter Jonas hade gått från jobbet, så ringde hans chef och sade att han inte var välkommen tillbaka, på grund av den chatten. Jonas fick alltså kicken på grund av politiska åsikter som han hade uttryckt utanför arbetstid. Samma tidning rapporterade direkt, bloggare likaså, Nyheter24 var på snabbt, och sedan spred det sig till bl.a. Expressen och Svenska Dagbladet.
Vi har en ganska klar bild av vad som hände. EDB Business Partner, som Jonas arbetade på via ett bemanningsföretag, hade en säkerhetschef som fick syn på chatten, och körde över alla lokala chefer i Örebro och sade till dem att stänga av Jonas, mot deras protester. VDn var inblandad i frågan och valde att inte lägga fingrarna emellan. Detta bekräftas av tidigare kollegor på platsen.
Det hela kom alltså från allra högsta ort på EDB. Det gör det skitallvarligt. För mig spelar det ingen roll om någon trakasseras på grund av att de är pirater, socialister, kapitalister eller feminister -- att trakassera någon på det här sättet är totalt och fundamentalt oacceptabelt. Det är det jag står för som pirat, att skydda även andras åsiktsfrihet.
Däremot tror jag inte att EDB räknade med att det skulle ta skruv i pressen. Eller att det skulle komma ut till över 12000 pirater i det här nyhetsbrevet, varav många är tekniker med budgetansvar, som alltså köper tjänster av EDB Business Partner. Om just du är en av EDBs kunder, så föreslår jag att du funderar på om det här verkligen är ett företag du vill stödja? Sådant här får bara inte passera obemärkt, och det enda sättet att reagera är så att de lär sig att aldrig göra om det. De, eller någon annan.
René Malmgren kommenterar i ledningskanalen:
– Det som Jonas Bergling har råkat ut för är bland de elakaste övergreppen man kan tänka sig. Det är så milt att det sällan väcker några rubriker. Det hade varit en annan sak om de hade plockat in honom på toaletten och pryglat upp honom. Men detta är så fasansfullt för de flesta att de skräms till tystnad. Så jag kan faktiskt inte se hur vi kan låta det här glida mellan fingrarna. Det var den här metoden som kommunisterna använde främst för att hålla halva kontinenten i skräck.
Nu är tack och lov sådant här ganska ovanligt. Det här är första gången på tre och ett halvt år som jag hör talas om något liknande. Just därför är det så viktigt att vi reagerar, och reagerar starkt, mot att det här inte är acceptabelt.
Det här är nu inget man behöver oroa sig för som pirat i största allmänhet. Mårten Fjällström, vår partisekreterare, kommenterar om vad som annars är den normala reaktionen från arbetsgivare när man berättar att man är aktiv i piratpartiet:
– Problemet är snarare att de ser det för positivt, de tar för självklart att jag är mer tekniskt kompetent än jag egentligen är.
Hur gick det för Jonas, då? Jodå, han fick reda på idag måndag att han kommer att få arbeta kvar på bemanningsföretaget oavsett om de hittar något nytt uppdrag, så han förlorar inte sin inkomst. De tar ansvar för honom, och förtjänar kredd för det. Bemanningsföretaget är Poolia.

Veckans argumentationsövning

Jag har fått en hel del frågor om den argumentationsövning jag skrev för två veckor sedan om Privatpolislagen Ipred, som frågar om det verkligen kan vara så illa, och som ber mig att följa upp med konkreta lagrum och länkar. Därför tänkte jag ägna den här argumentationsövningen åt det, så att även alla vi som argumenterar har mer på fötterna när någon säger emot.
Originalbrevet om vad Privatpolislagen innebär är i fetstilade stycken, med nya kommentarer emellan. Så här skrev jag:
Till att börja med får Lobbyn - och när jag skriver Lobbyn, så menar jag upphovsrättslobbyn - göra privata brottsutredningar. Det har varit skitförbjudet tidigare, men de har haft tillfälliga undantag. Nu skrivs det uttryckligen in i lagen att de, just de, får göra privata brottsutredningar. De är undantagna från personuppgiftslagen som säger att privata intressen inte får göra sådant.
Det här uppmärksammade vi 9 juli 2007. Det är sant att t.ex. privatdeckarbyråer får hjälpa till med förundersökningar, men de får inte ha privata spaningsregister över brottsmisstänkta. Upphovsrättslobbyn har haft ett länge stående undantag från Personuppgiftslagen för det ändamålet, som vi har överklagat. Nu skrivs det i stället in i lag att de, just de, är undantagna från personuppgiftslagen för att kunna bedriva privat spaning.
Detta framgår i sektion 8.2.11 i propositionen om Privatpolislagen, en sektion som har rubriken "Undantag från § 21 personuppgiftslagen".
Intressant nog säger det EU-direktiv, som lagen påstås baseras på, uttryckligen att persondataskydd inte får reduceras för att införa direktivet (artikel 8, punkt 3e: "Punkterna 1 och 2 ska inte påverka tillämpningen av andra lagbestämmelser som reglerar sekretesskydd för informationskällor eller behandling av personuppgifter"). Regeringen väljer alltså att gå så långt i sin iver att överimplementera direktivet 2004/48/EG att de uttryckligen bryter mot direktivets egna skyddsklausuler för att gå Lobbyn tillmötes.
Vi går vidare i vad jag skrev:
Sedan får de tvinga en internetleverantör att lämna ut personuppgifterna för den person som ligger bakom IP-numret de spanat på, och som de anser fildelar. Det kan inte ens polisen få ut. Lobbyn får alltså mer långtgående befogenheter än den svenska polisen. Läs den meningen igen: Lobbyn, en privat industri, får mer långtgående befogenheter att kränka vanliga medborgares privatliv än den svenska polisen. Det är bland annat därför som det här har kallats för privatpolislagen.
Det här är lite mer komplicerat, om man diskuterar med någon som vet exakt vad det handlar om. Lobbyn går till domstol, som i sin tur ger lobbyn en gummistämpel att kunna kräva ut personuppgifter från internetleverantören. Hela kapitel 8 i propositionen handlar om detta, så det blir för mycket att citera in lagtext.
Faktum kvarstår, hur som helst -- polisen kan inte få ut personuppgifter för så här ringa brott, genom domstol eller genom någon annan. Lobbyn får större befogenheter än polisen. Tolkningarna av vilken nivå som krävs för polisen går isär, men det är minst fängelse. Ingen dom för upphovsrättsintrång genom fildelning i Sverige har gett fängelse.
Försvarare av Privatpolislagen hävdar att "domstolen står för rättssäkerhet". Då ska man minnas för det första att bara Lobbyn är närvarande framför domstolen; det finns alltså ingen försvarare. Ett sådant förfarande uppfyller inte någon modern definition av domstol. För det andra, så kommer alla fildelare att lämnas ut. Försvarare av privatpolislagen hävdar att det finns "skyddsnivåer"; men dessa gäller bara för nedladdning. Nedladdning! Som om Internet var ett enkelriktat kabel-TV-nät! Vi vet alla att när man laddar ner, laddar man också upp, särskilt via BitTorrent -- och det räcker med den allra minsta gnutta uppladdning, så ska personuppgiftsskyddet brytas. Det säger sta tssekreterare Magnus Graner uttryckligen. Domstolen blir alltså bara en auktoritet i ryggen åt Lobbyn, med den enda uppgiften att gummistämpla Lobbyns anklagelser.
Det är också värt att notera att även det här är en kraftig överimplementation av det direktiv, som påstås ligga till grund (men inte gör det). I det direktivet pratades om att identitetsuppgifter skulle kunna fås ut först när domstolsförhandlingar inletts, inte för att Lobbyn "ville prata".
Därefter får de frysa bankkontot och beslagta huset för en person som de misstänker för fildelning. I klartext, så är det den som står för abonnemanget bakom ett IP-nummer. Ja alltså, personen och familjen får bo kvar där, men det är belagt med så kallat “kvarstad”, vilket innebär att det i allt väsentligt är taget i beslag. Notera nu att det inte ens gäller personen som är misstänkt för fildelning, utan istället personen bakom det abonnemang som har använts.
Det har påståtts att det inte står ett ord i lagen om detta. Den som påstår det har inte läst lagförslaget. Hela kapitel 9 i propositionen har rubriken "kvarstad och civilrättsligt beslag".
Formellt är det en domstol som beslutar om kvarstad, precis som ovan, på Lobbyns begäran. Det finns fortfarande ingen försvarare. Kronofogden verkställer domstolens beslut, och kan avse "såväl fast som lös egendom" -- det vill säga, hus (fast egendom) och dess inredning och bankkonton (lös egendom).
Sedan kommer de och knackar på och gör husrannsakan. Det är först då man får reda på att ens bankkonto är frysta. Formellt heter det inte husrannsakan, utan intrångsundersökning, men det är precis samma sak med ett annat namn. Då går de igenom alla datorer, alla backuphårddiskar, alla MP3-spelare, allt. Har du nakenbilder på datorn? Varsågod att titta, Lobbyn, säger riksdagen. Har du privata dagböcker? Varsågod, Lobbyn. Privat surfhistorik? Politiska åsikter? Sexuella preferenser? Kom, kom, ta för er bara, Lobbyn. Inte bara på dina datorer, utan för alla i hela hushållet. Riksdagen är generös, den som inte har något att frukta kan inte ha något att dölja.
Intrångsundersökningen genomförs av kronofogden, med Lobbyn i följe och förmodligen som tekniska experter. Det är värt att notera att det är först vid detta tillfälle som man får reda på att en stämningsansökan över huvud taget lämnats in, och att man har en stämning riktad mot sig. Massor har alltså hänt utan att man har meddelats.
Lagtext från sidan 176 i propositionen: "Har domstolen bifallit ett yrkande om kvarstad utan att höra motparten, ska beslutet expedieras till parterna och motparten ska föreläggas att yttra sig över beslutet (Fitger, Rättegångsbalken, Del 1, s. 15:14). Utgångs-punkten är att beslutet ska skickas samma dag som avgörandet har meddelats, se 2 § förordning (2003:234) om tiden för tillhandahållande av domar och beslut, m.m.. Om ett beslut har meddelats utan att motparten har hörts behöver det dock inte sändas till motparten förrän det kan göras utan att verkställigheten av beslutet riskeras."
Därnäst kommer de med ett utpressningsbrev. Då kräver de dig, eller den barnfamilj som de gjort husrannsakan hos, på tiotusentals eller ibland hundratusentals kronor. Vi vet att det är så, vi har sett deras utpressningsmallar.
Utpressningsmallarna talar för sig själva.
Skadeståndet de kräver behöver inte vara pengar de förlorat. Lagen går ifrån en grundprincip i svensk civilrätt om att man bara kan kräva igen faktiska förluster. Lagen tillåter Lobbyn att sätta skadeståndsnivån utifrån “industrins intresse att det inte upprepas” — i klartext, så högt att det skrämmer folk. I allt väsentligt privata straffböter, alltså. Men på hundratusentals kronor i stället för, som är brukligt, hundralappar.
Det här är otroligt upprörande. Jag skrev en längre bloggpost om det här. Kortfattat, så införs en ny mätning av skadeståndets belopp i lagen, så att skadeståndet sätts utifrån industrins hämndbegär i stället för vad de faktiskt förlorat.
Ur lagrådsremissen:
Skadeståndsbestämmelserna i samtliga immaterialrättslagar förtydligas med avseende på de omständigheter som ska beaktas vid fastställandet av skadestånd när intrång har begåtts uppsåtligen eller av oaktsamhet. I samtliga lagar anges därmed uttryckligen att hänsyn särskilt ska tas till
1. rättighetshavarens uteblivna vinst,
2. vinst som intrångsgöraren har gjort,
3. skada på rättighetens anseende,
4. ideell skada samt
5. rättighetshavarens intresse av att intrång i immaterialrättigheten inte görs.
Lagrådet kommenterade denna skrivning i lagrådsremissen:
Femte punkten har formulerats på ett sätt som om beräkningen av ersättningens storlek också skulle fullgöra ett allmänpreventivt syfte. ... Vid föredragningen framkom dock att avsikten inte är att tillgodose något allmänintresse utan att främja enbart upphovsmannens eller rättsinnehavarens intresse.
Vi går vidare:
I “vänlighet”, så erbjuder de sig att inte gå till domstol om du betalar halva beloppet inom tio dagar. Om det går till domstol, så hotar de med att du dessutom måste betala deras rättegångskostnader på ytterligare massor. I Danmark, där det här systemet har funnits ett par år, så blir de flesta så rädda att de betalar för att bli av med problemet, oavsett om de har gjort något fel eller inte. Konceptet “rättssäkerhet” existerar inte. Lobbyn är inte ett dugg intresserad av att personen som faktiskt fildelat betalar, de är intresserade av att någon får agera syndabock. Om det är rätt person är inte så viktigt.
I utpressningsmallarna har vi redan sett att de erbjuder sig att betala halva beloppet inom tio dagar. Det framkom nyligen att det kommer att kosta ytterligare mellan 100000 och 300000 bara att få sin sak prövad i domstol, om man förlorar. Det är utöver skadeståndet som Lobbyn vill ha - och som är satt för att orsaka maximal skada och statuera exempel, inte för att ersätta faktiska förluster. Vilken barnfamilj skulle våga chansa på det?
Sedan kan man gå till domstol om man trots allt kräver någon form av rättvisa och inte vill betala, utan vill bevisa sin oskuld. Bevisa sin oskuld. Det är inte längre en straffrättslig rättegång, utan en civilrättslig. “Oskyldig till motsatsen bevisats bortom rimligt tvivel” gäller inte. Men — aha! — Lobbyn har ju frusit ens bankkonto. Så det finns inga pengar till försvarare. De pengarna som finns kommer man inte åt.
Det är som sagt en civilrättslig tvist, så man behöver inte vara 99% skyldig. I teorin räcker det med att Lobbyn verkar mer trovärdig i domstolsförhandlingarna. Civilrättsliga tvister är skapade för att vara mellan två jämnstarka parter.
På vilket sätt är det jämnstarkt då en hel branschorganisation stämmer en barnfamilj?
Slutligen, efter de har dömt barnfamiljen till enorma skadestånd (eftersom de inte kan betala någon försvarare), så kan den anklagade barnfamiljen tvingas att själv betala en tidningsannons för att berätta att de blivit dömda. Det här är också något helt nytt, en återinförsel av skampålen, som den dömde dessutom tvingas att betala för.
Detta framgår av sektion 13.2.2 på sidan 238 i propositionen:
I ... upphovsrättslagen ... införs nya bestämmelser som innebär att domstol i mål om intrång eller överträdelser som avses i 53 § upphovsrättslagen, på yrkande av käranden, får ålägga den som har gjort eller medverkat till intrånget eller överträdelsen att bekosta lämpliga åtgärder för att sprida information om domen i målet. Motsvarande ska gälla i fråga om försök och förberedelse.
Lagtexten talar bra för sig själv. Notera att det gäller även "försök" och "förberedelse".
Man behöver inte någon speciell retorik just nu. Det räcker att berätta rakt upp och ner vad den här lagen innebär. Problemet är snarare att över huvud taget bli trodd.
Några hävdar att den bygger på ett EU-direktiv; att Sverige skulle vara tvingade att införa det här. Det är ren lögn rakt upp och ner. Det har varit hela vägen uppe i EG-domstolen som har tydligt sagt att Sverige inte inte inte måste införa de här galenskaperna. Det är bara regeringens eget ansvar och de har inga att gömma sig bakom.
Det har påståtts att det visst är ett EU-direktiv (2004/48/EG) som ligger bakom Privatpolislagen. Och att det visst ska tolkas så här. Och att Sverige till och med blivit dömda i EG-domstolen för att inte ha infört det (15 maj 2008). Det är en väldigt selektiv del av sanningen. Det är sant att det finns ett direktiv som heter 2004/48/EG, som Sverige dömdes för att inte ha infört, men det direktivet kräver inte den här lagstiftningen. Det är något som regeringen hittat på alldeles själva, och bakar in det i det lagförslaget om direktivet för att ha något att gömma sig bakom.
Det här har utmanats i olika instanser, där ett fall gick hela vägen till EG-domstolen. Det var spanska Lobbyn som försökte stämma spanska Telefónica för att få dem att lämna ut personuppgifter. Målet avgjordes i EG-domstolen och var solklart, det står i stor text på första sidan:
Gemenskapsrätten innebär inte att medlemsstaterna är skyldiga att lämna ut personuppgifter i tvistemål, i syfte att skapa ett effektiv [sic] skydd för upphovsrätten.
Immaterialrättsgruppen på Justitiedepartementet kontrar då med att direktivet kräver effektiva åtgärder för att skydda upphovsrätten, och att om Sverige inte inför detta, så "måste vi införa något annat", och pekar på att de måste stänga av medborgare från nätet i stället. Det är, återigen, rent hittepå som inte har grund i någon domstol eller verklighet: flera länder (bland annat Spanien) har infört direktivet ifråga utan privatpolislag och anses ha ett effektivt skydd i direktivets mening utan att de inför något annat. Ingen har åtminstone ifrågasatt det, vilket Lobbyn skulle gjort direkt om de trodde att de kunde vinna den striden.
En sådan argumentation från immaterialrättsmaximalistiska tjänstemän har som enda syfte att försöka bakbinda Sveriges riksdag. Men riksdagen bestämmer själv vilka lagar som ska stiftas i Sverige. Det är därför riksdagen finns.
När politikerna inte förstår det, så måste de bytas ut. Som tur är, så går precis det att göra. Och det är det som vi måste lyckas med

(3 kommentarer, senast 2009-03-11 04:41)

Nästa inlägg
Bergatorparen

NYHETSBREV
2 MARS 2009

Opinionen svänger, och PP växer
Det förekommer artiklar i gammelmedia nu som hade varit helt otänkbara för bara ett år sedan. Där kolumnerna år 2005 gick i dinosauriernas och övervakningspanikens tecken, så har tonen ändrats markant bara sedan Pirate-Bay-rättegången öppnade.
Det mest markanta är att etablerade kolumnister i gammelmedia skäller på dem som kallar fildelare för "ungdomsgeneration". De konstaterar i stället att enda anledningen att inte fler äldre fildelar är att de helt enkelt inte har lärt sig ännu.
Vi har till exempel en kolumn i GP om Pirate Bay:
Och hjältarna som ger mänskligheten allt detta gratis är svenskar. Det är ju större än både Nobelpriset och Gustav Vasa tillsammans! Men pöser vi av stolthet för att vår tids största Robin Hoods är söner av vårt land? Icke! Gör turistministeriet helsidesannonser i utländsk press med texten: Visit Sweden, home of Pirate Bay? O nej.
Jag är en teknisk idiot. Annars skulle jag tanka hem allt jag kom över från Pirate Bay.
Sedan har vi ett par tyckare i Aftonbladet. Jag börjar med deras debattredaktör, Lotta Gröning:
Det är uppenbart att en ny teknisk utveckling kräver en förändring av upphovsrättens spelregler. ... Hur länge ska vi värnas de stora bolagens intressen? Är det inte mer rätt att dessa mäktiga bolag som befinner sig på en konkurrensutsatt marknad tvingas anpassa sig till verkligheten och hitta andra vägar till inkomster. Ska inte skivbolagen ha samma krav på sig som bilindustrin?
Lena Sundström skriver också klarsynt om att det är skenheligt att gömma sig bakom ungdomen:
[om en rapport]... Det finns en ”uppenbar risk för att nya generationers respekt för rättsstaten urholkas” om man blundar för ”en stor klyfta mellan upphovsrättens och unga människors syn på vad som är rätt och fel”. Kom igen, liksom. Hur skenheliga kan vi bli? Säg som det är i stället. De flesta av oss andra vet inte hur man gör.
Att ta 19 spänn för något som finns på nätet är som att ta 19 spänn för att någon ska få sätta sig i Humlegården. Eller i Vasaparken. För att folk skall få gå i en svensk skog. Eller för att folk skall få bada på en allmän badstrand. Då skiter folk hellre i det. Av ren ilska och princip.
Och visst är det så. Folk klagar på att "man tar saker gratis". Vi som hänger på nätet vet att det inte handlar om gratis. Vi tänker inte i termer av värde över huvud taget. Vi vet att vi tänker av att gå ut och hämta saker som bara finns, överallt. Som att gå ut i skogen och plocka blåbär, eller som att sätta sig i en park.
Och det är en strukturomvandling som gammelindustrierna inte klarar. De kommer att gå under, och något nytt och vackert kommer att ta deras ställe. I samma sekund som upphovsrätten började diskuteras i hem och stuga, så började den vackla, så orimlig som den här. Vi avslutar med ett mått på hur mycket den diskuteras, citerat ur Eva Franchells kolumn i Aftonbladet:
Artikeln om Ipred har tre gånger så många kommentarer som samtliga artiklar om kronprinsessans förlovning tillsammans. Samhället springer efter och försöker komma i kapp utvecklingen. Men de yngre springer fortare. Frågan är vad de unga kommer att rösta på nästa gång?
Samtidigt får vi inte med detta tro att slaget är över. Att vi kan luta oss tillbaka. Det är fortfarande så att Privatpolislagen gick igenom i onsdags med en stor majoritet. Det är fortfarande så att det diskuteras fyra års fängelse för fildelning. Det är fortfarande så att skivbolag får stoppa bredbandsutbyggnad "eftersom den bara används av pirater".
Politikerna har inte förstått. Politikerna fortsätter med repressiva lagar för att hindra utvecklingen. Politikerna fortsätter med hårda övervakningslagar. Det som var sant den 1 januari 2006 är lika sant och än mer aktuellt idag: Politikerna måste bytas ut för att de inte förstår varför folk ens pratar om det här som en framtidsfråga.
Som tur är så går exakt det att göra. Just därför är det så viktigt att du pratar med dina vänner, bekanta och kollegor om Piratpartiet. Vi kommer inte fram genom gammelmedia. Våra idéer kommer fram genom att människor, människor som du och jag, pratar med varandra. Ansvaret att rädda samhället undan repression och i stället bygga kunskapssamhället faller på oss alla

(1 kommentar, 2009-03-05 10:01)

Nästa inlägg
Bergatorparen

Jag läser med stigande ilska om att artister och låtskrivare måste få betalt för sitt arbete. Problemet är att oavsett fildelning eller inte så FÅR de BETALT så det både räcker och blir över! Det man tjänar på försäljning av skivor är näst intill inget mot det man tjänar på andra håll såsom radio, TV, video, reklam, teater och film bara för att nämna några delar av den såkallade företagsmarknaden. Hela fildelningsdebatten handlar, när allt kommer omkring, om principer och makt. Glöm allt gnäll om betalning för arbete. Hade de inte fått betalt, så hade de hittat något annat att göra – så enkel är den ekvationen. Jag vill definitivt inte betala mer för min internetuppkoppling därför de som tjänar 10 – 100 gånger mer än mig skall tjäna ännu mer. Min uppmaning till alla som läser detta är: Bojkotta skiten. Låt de få ha sina ”produkter” själv. Kanske är det tid att starta en intresseorganisation för privata internetanvändare med, och som har en lika så stark lobby som Ifpi och Stim? Jag äcklas av hela denna debatt som förs i syfta att skapa förståelse för att miljonärer inte får betalt. Kolla skattelisterna så ser ni vad jag menar. Det är på tiden att man berättar för denna skändiga bransch var skåpet skall stå. Det är inte gemene mans fel att de levd kvar på 70 talet ända tills nu. Om jag fildelar? Olagligt. Nej. Lagligt. Ja. Fildelning är att ta del av en öppen fil. Det är fullt möjligt att låsa en fil mot fildelning så att det går att läsa, men inte lasta ner den. Men enligt min uppfattning är det de som laddar UPP som är bovarna i dramat, och det borde vara de man ger sig på – fast då skulle kanske branschen egna åka fast? Det är ju lite konstigt når filmer som ännu inte är färdigtklippta eller musikalbum som nätt och jämt är klara från mix down men inte från mastering dyker upp på nätet – tycker du inte?

http://www.aftonbladet.se/nyheter/ipred/article3793275.ab
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=853016
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=851463
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=850976
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=683699

(3 kommentarer, senast 2008-11-18 14:47)

Nästa inlägg
swede

2008-11-11 10:39 - swede
Fildelningslagen

Hur kommer det sig att bolag som tjänar mycket pengar alltid måste ha mer ?
Den nya fildelningslagen är sjuk tycker jag, betalar jag inte skatt för att polismyndigheten ska kunna har resurser för alla slags brott. Om nu fildelning är ett brott så ska ju respektive myndighet utreda det.
Men jag kan förstå att det inte heller fungerar eftersom dagens polismyndigheter inte ens har resurser att utreda de enklaste brotten så som inbrott, snatterier, stöld, misshandel och personrån. Inte heller ta tag i ekobrotten, bedrägerier och den organiserade brottsligheten som har många människoliv på sitt samvete och då kvinnor som kommit hit genom fagra löften om en bättre framtid.
Nää låt de stora bolagen som drar in miljarder på en film som visas på bio över hela världen eller ett musikbolag som måste ha sina 40%-60%av intäkterna av artisterna istället sköta det.
Skam vore ju ifall det råkade tappa några procent av marknaden jag tror nog de bolagen klarar sig ekonomiskt.
Glöm inte att många okända band och soloartister har fått sitt genombrott genom Internet och fildelning, och även tjänat pengar på det själva.
Jag är villig att köpa min musik och även köpa filmerna men inte med ett 80 procentigt påslag av tillverkningskostnaden av dessa musik och film skivor. Sänk priset på CD-skivor och DVD filmer så kommer jag handla mer. Men jag tror även att många fildelare som laddar ner musik samt filmer även köper orginalet ifall det tycker det är bra.
Hur många gånger har man inte spenderat hundratals kronor på ett biobesök och kommit ut besviken att filmen inte höll vad trailern lovade, eller om man nu köpt en skiva varav 3 låtar av 20 var bra och man spelade de hela tiden. Fildelningen kommer att fortsätta lika säkert som man förr spelade in band i från radiokanalen eller kopierade kassetband eller LP-Skivor som de också ville förbjuda.
Filmer och musik har alltid varit copyright skyddade genom urminnes tider men likförbannat har det sålts tomma kassetband, brännbara CD-Skivor, DVD-skivor och DVD-brännare, inspelningbara kassetbanspelare, VHS samt inspelningsbar DVD och TV med hårddisk.
Snacka om dubbelmoral.
Nää döp om IPRED-Lagen till IFRED-Lagen och låt mig vara.

Läs mer om diskussionen på Aftonbladet

(Inga kommentarer än)

Nästa inlägg