En bra gratis blogg
Lista bloggar Om Bloggis
Skapa konto Logga in

Senaste inläggen som handlar om ansvar

bosselagom

Civilisationen har upptäckt fördelarna med kvinnligt ledarskap för ett fredligare samhälle. Kvinnan har förmågan att fokusera på något annat än strid då konflikt uppstår.
Det är fortfarande sällsynt med kvinnliga ”hövdingar”. Ett stort problem är, t.ex. för den kvinnliga partiledaren, att bemästra alla hårdföra hövdingar, i sitt ledarskap. Hövdingar, i form av företrädesvis föreningsordföranden och mellanchefer, skall känna sin gamla frihet att bestämma med fast hand. Samtidigt måste ledarskapet ha fullständig kontroll på ansvaret för politiken. Detta, då det enbart den ene lyssnar och den andre bestämmer………….
Födelse; liv och död är också födelse, förändring och liv. Girighet, Vrede och okunnighet är tre gifter i vårt liv.

(Inga kommentarer än)

Nästa inlägg
bosselagom

2015-02-28 08:32 - bosselagom
Livet krakelerar!

Det har sagts att ”ett liv” består av minst 7 generationer; tre före, ditt eget liv och tre generationer efter dig. Det var kanske så också, på den tiden i vår del av civilisationen. Man såg familjen som sin flock och behov för överlevnad. Samhället har förändrats, och hjälper till med överlevnaden. Nyordning har införts, och ”ett liv” har nog kortats ned några generationer; man bryr sig inte om vad som hände före våra föräldrar och planerar ogärna för vad som ska ske med våra barnbarn. Man litar helt enkelt till människans egoism. Vår ”EGO-värld” är viktigast, tror vi.
Orsaken, på gott och ont, är accelerationen av kunskap till alla (som bara gällde ett fåtal tidigare i historien), utveckling, omvärldsinformation och ”nulevnadstvånget”.

Kunskapsrevolution och Dumhetsrevolution, skilda världar i samma värld!

(Inga kommentarer än)

Nästa inlägg
bosselagom

2015-02-05 08:07 - bosselagom
Dagordning 2015

Malalas skola följt av Muathas samhälle. Problem finns att debatteras. Positivt att dialog förs i media och bland människor!

Det hårda klimatet i vår omvärld har kommit upp på dagordningen i ett ständigt försök att lösa ondskans problem.
Sju miljoner söner och döttrar visar sitt deltagande, gemensamt i moskéer och kyrkor. Människan kan bevara den gemenskapen; alla föds som människor, men alla förblir inte detta. På dagordningen har vi också tiggeri, kontrollerad flyktingmottagning och missbruk av alla de slagen. Hoppas på att det är människorna som vinner debatten. Och att vi kan hjälpas åt att förbättra vårt samhälle, oavsett segregation.

Problemet är inte de onda människorna, utan de goda människornas tystnad. En dåre säger vad han vet, en vis vet vad han säger.

(1 kommentar, 2015-02-05 09:40)

Nästa inlägg
Bergatorparen

I och för sig började det väl i söndags, men det jag syftar på är givetvis PÅSKEN. Åter igen åker norrmän till Charlottenberg, Strömstad och Östersund för att dryga ut hushållskassan med lite svenskt kött, brännvin och tobak – och som ett brev på Posten ligger norska Tullen eller Tollen som det heter där borta på lur efter de som har det minsta över i bagaget. Man funderar på hur de står ut där borta att bli behandlade så av sina egna landsmän? Jag skall inte komma in på det gänget som styr i Norge för de är värre än det gänget vi har som styr här, och då vet alla vad jag menar och då behövs inga vidare utläggningar i ärendet.

Vad är påsken – egentligen? Den svada vi som haft oturen att bli uppfödda och tvångsmatade med kristendomskunskap i skolan fått lära oss är att det är en kyrklig högtid för att fira att Jesus vann över döden – och sonade alla våra synder så att vi inte kan få åka till Helvetet längre. Är det någon som ser parallellen till stycket ovan? Det är i Helvetet det är kul att vara. Himmeln kan du få ha för mig. Psalmsång och hyllande av en grinig gammal terrorist som kallar sig Gud? Nej, du! Jag har bokat in mig i Helvetet och där skall jag göra det jag gör bäst: Elda i de stora pannorna så att ingen förlorat själ skall behöva frysa. Är jag inte snäll? Skämt åsido: Den enas himmel är den andras Helvete och tvärtom. Det som de kristna omtalar som Paradiset, låter mer som ett Helvete för mig. Just nu sjunger Olivia Newton John ”Xanadu” i mina hörlurar, och den sortens musik vill jag ha i efterlivet med. Men Påsken är inte dödens utan livets högtid. Det är ljusets säger över mörkret och fruktsamhetens återkomst efter de karga vintermånaderna. Jesus eller inte Jesus, så är Påsken den tid på året som ligger nära vårdagjämningen, och därmed är det den högtid man ursprunglig firade för att heja på ljuset som nu tog över hegemonin från mörkret. Människans mörkerseende har aldrig varit speciellt utvecklat eftersom vi är dagdjur, så under natten var vi sårbara för rovdjur med högt utvecklat mörkerseende – därför ser vi instinktivt på natten som ondskans tid. Men natten är lika nödvändig som dagen – och i djupet av vår själ har vi alltid insett detta.


Så varifrån kommer detta med Guds Son, Påsk och allt det där? Korset får du om du drar ett sträck från vintersolståndet till sommarsolståndet, och från vårdagjämning till höstdagjämning. Det finns lika många Messias legender som det är kulturer på Jorden, och de liknar alla på Jesus myten: Född av en jungfru, korsfäst, död och uppstånden. Alla dessa myter är sätt att förklara årets gång men även en längre tidsräkning som går över 25 800 år – eller ett b’ ak’ tun. Men det är en annan femma. Det motbjudande med religioner är det utgår från att vi alla är smutsiga, syndiga och behöver frälsas efter en grundlig tvätt i skärselden. Som tidigare sagt, så har jag inte mycket över för religioner ty de i mina ögon är psykopaters påhitt för att skaffa sig dominans över medmänniskorna, och religionerna hyser inget av det goda de påstår sig hysa. Man kan gå från ort till ort över hela Jorden och inte ett ända ställe kan man se som religionerna har ställt till rätta saker – bara ställt till och fått människor att gå i strupen på varandra. Det skall givetvis inte stickas under stol med att människor gärna bråkar, och gärna tävlar med varandra och att det ofta slutar i tårar. Men religionerna underblåser ”de och vi” tänkande snarare än att vidga ”vi” begreppet och på så sätt skapa grogrund för fred, samarbete och utveckling. Dessa ”missionärer” som skickas ner till ”vildarna” för att ”frälsa dem och göra folk av dem” är ofta psykopater som ser detta som en gyllene möjlighet att kunna få en makt som de inte skulle kunna få annorstädes. Oftast är de även rasister som inte alls ser på människorna de skickats för att ”frälsa” som människor, men som boskap som intellektuellt ligger under nötkreatur. Inte sällan har ”boskapen” vänt sig mot ”frälsarna” och eldat upp missionsstationen – med starkt vinklade nyhetsrapporter i länderna som missionärerna kom ifrån där inte sällan folk korsat sig och dömt ut de som gjort denna ogärning. Missionärerna får ofta helgonstatus, medan folket som eldat upp dem framställs som undermåliga idioter. De största rasisterna är de som är ”fromma” och ”heliga” och som springer kring med Bibeln under armen. När man talar med människorna som eldade upp missionsstationen kommer en annan sanning fram: Mygel, utpressning, utnyttjande och sexuella övergrepp – bara som ett litet axplock. Om man tittar på den VERKLIGA historien, så visar det sig att vi vita är de verkliga vildarna ty de tidigaste civilisationerna varit skapade av färgade människor. Men vi har alla en egenskap som gör att vi sågar över den gren vi sitter på: Alla är vi bättre och värdigare i egna ögon än nästan, så om inte Moder Natur ger oss en läxa, så gör Syster Universum det och de övriga gångarna så klarar vi det helt ensamma. Det har hittats skelett som är flera tusen år gamla som är bland de mest radioaktiva föremål som finns på Jorden idag, och som bär prägel av att ha utsatts för en kärnvapensmäll som fått de att delvis smälta ner i marken. Så vit eller färgad, så delar vi en last: Förmågan att demonisera alla som inte är som oss själva, och girigheten. Nog blir aldrig någonsin nog.

Vad vi behöver frälsas ifrån är vår förmåga att springa ifrån vårt etiska och moraliska ansvar. Vi behöver ingen Messias, vi behöver upparbeta ansvarskänsla och förmågan att ta ansvar – vi behöver helt enkelt bli vuxna som art – och sluta bete oss som snorisar är rädda för konsekvenserna om lärarna/föräldrarna får reda på saker de gjort som det inte borde gjort. Det finns många som tar sitt ansvar, men det vi måste särskilja på är individens ansvarsförmåga och den kollektiva ansvarsförmågan – och det är ofta i den sista det brister eftersom det där kommer in en annan styggelse: Prestige! Prestigen är större än livet, och värd att offra oskyldiga människors liv för. Det ser vi varje dag än i dag. Allt detta springer utifrån vår natur och det sätt vi är funtade när det gäller rangordning. En lögnare som inte vidstår sig ansvar för vad han gjort får per automatik högre rang än en som tagit sitt ansvar och vidstått sig saker han gjort. Däri ligger nyckeln till att vi snubblar och går på trynet varje gång vi kommer till tröskeln till en högre form av civilisation. Inte förrän vi sluter låta psykopaterna driva genom sin vilja, inte förrän vi tvättar bort gula stripan längsmed ryggraden och utvecklar stake att stå emot dessa undermåliga framtoningars manipulationer, och börjar ta ansvar både individuellt och kollektivt, kommer vi kunna lyfta fötterna högt nog att ta oss över tröskeln till en högre civilisation. En högre civilisation är inte sak samma som det dravel Michiu Kaku och hans gelikar definierat som Typ 1 samhälle, men en bättre civilisation som bygger på ansvarstagande, omsorg, medkänsla och det utvidgade ”vi” begreppet där långt färre ställs utanför, där alla erbjuds en möjlighet att försörja sig på ett värdigt och bra sätt. Det är en civilisation värd namnet. Det kan synas som ett fjärrant mål – ett Xanadu som lockar så långt borta att det bara är som en hägring. Det ironiska är att vi kan nå dit om vi bestämmer oss för det. Det behövs bara att vi tar beslutet tillsammans att detta är det mål vi skall inrikta oss på.

(1 kommentar, 2012-04-07 13:12)

Nästa inlägg

2011-01-23 22:48 - mediokermelankoli
ansvar

har äntligen tagit ansvar
ansvar för vem jag var
ansvar för vad jag gjort
all den smärta jag orsakat

jag var med en annan
varför vet jag inte riktigt
det spelar ingen roll heller
det jag gjorde kan jag aldrig
aldrig förlåta mig själv

hon gjorde samma sak
men vad spelar det för roll
jag är ju orsak till det också
jag HATAR mig själv

jag är inte längre denna person
men att jag kunnat vara det
det gör mig trasig och tom

jag kan bara inte tro
att jag kunde vara så
kan inte riktigt förstå
varför jag trodde

nej, hur kunde jag tro
att någon kunde det alls
kunde se vem jag var
och om de kunde det
skulle de som trodde
trodde de älskade mig
de skulle förstå
förstå det jag vet
ingen kan älska mig

det är det jag glömde
det jag alltid vetat
ingen kan älska mig

(Inga kommentarer än)

Nästa inlägg