eller normalcy bias som det heter på nysvenska. Vad är det? Enkelt sagt är det den mekanism som gör att vi inte är benägna att tro att det värsta kan ske. Om man tittar på Maslows behovshierarki, så ser vi att behovet av trygghet är ett av de mest grundläggande och ett av de behov som kan trigga igång de mest primitiva reaktioner vi är i besittning av. Vi kan vara hur toleranta som helst ända tills tryggheten hotas. Det är endast behovet av föda och vatten som upptar en större area inom hierarkin. Frihet har en betydligt lägre prioritet inom hierarkin. Vetskapen om detta gör att alla som konspirerar att tillskansa sig mer makt, mer pengar och högre status. Men detta vill vi inte tro: Vi är uppfostrade att tro att saker är som de presenterar sig: Att domstolarna säkerställer rättvisa, att polisväsendet säkerställer lag och ordning, att försvaret är mot yttre fiender. Vi ser på nyheterna att så inte alltid är fallet men det är ju i utlandet, inte i Svea Rike. HÄR kan ALDRIG sådant ske eller kan det? Då och då tvivlar vi, men så kickar normalitets fördomen in: Nej, det KAN ju inte ske. Här råder LAG OCH ORDNING och det finns folk som ser till att allt går rätt till. Folk kan intala sig att saker är honky dory även när de inte är det. I länder som har vulkaner så kan folk komma på att bygga nästan lika upp till kratern och gång på gång tas de på sängen när besten plötsligt vaknar med ett brak och pyroklastiska flöden som håller gott och väl kremationstemperatur rullar ner för sluttningen med hastigheter som kan uppgå till mellan 160 och 200 km/h. Genom människans existens här på Jorden har miljontals människor dött just därför att de känt falsk trygghet: Berget har ju inte haft utbrott sedan artonhundrabörtibörti. Så gång på gång låter vi oss luras. Folk TROR inte att staten är förmögen att döda egna medborgare, trots att de ser det på TV, folk TROR inte att den byråkrati vi trots allt litar på att göra det rätta, kan bli ett ställe där liv och död avgörs.
Om man konspirerar att förvandla demokratin till en demokratur och demokraturen till en diktatur, så är just folks trygghet det man börjar hugga loss på. Om folk känner sig hotade accepterar de reducerat frihet till förmån för ökat trygghet. Ingen vill tro det men under kalla kriget utförde NATO terrorattacker mot egna befolkningarna, och lade skulden på kommunisterna. I Moskva vevade man med armarna och protesterade eftersom de inte hade aning om vad som försiggick. De hade förvisso styrkor som skulle kunna slå ut de västliga samhällenas infrastruktur i det fall att det kom till krig men attackerna som genomfördes av många terrororganisationer var kontraproduktiva eftersom de enbart ledde till ökat stöd för NATO och egna militären. I eftertid är det inte svårt att se hur det hängde ihop eftersom efterklokskapen inte är närsynt. Men vi VILL ju INTE tro att våra egna skattepengar används att finansiera tilltag som äventyrar vår säkerhet. Normalitets fördomen åter en gång.
Men sanningen är den att när det gäller de metoder som ingår i styret av ett samhälle består av två delar: Den öppna delen som innehåller det som folk i allmänhet är bekanta med, och den hemliga delen som endast speciellt invigda får ta del av och som innehåller de mer chockerande metoderna som inte på något sätt kan sägas vara demokratiska eller humana. I denna verktygslåda ingår rutiner som skall säkerställa att de som tar besluten är säkerställda att slippa lagföras i efterhand. Det är verkligen en otäck samling verktyg man samlat här som innebär att man kan döda delar av egna befolkningen av hänsyn till rikets säkerhet. Det som skiljer de som har befattningar som innebär att de kan aktivera sådana tilltag och oss andra, är att de har förmågan att leva utan normalitets fördom. De kan se saker som de är, och de hyser inga illusioner om att saker är på det sätt det står på asken att de skall vara.
Bröd och cirkus åt folket är känd teknik: Vi hålls upptagna med strunt såsom kändisar, mode, såpopera och realitetssåpor. Det är vår trygga substitut verklighet som vi kan styra med fjärrkontrollen. Vi tittar på politiska debatter som i verkligheten är regisserade på förhand med lite granna av allt: Avslöjanden, känslor, patos och folk som springer ut därifrån med plommonfärgade huvuden som det nära nog ryker av. Nästa dag kommer aftontidningar med avslöjanden av vad vi inte fick se på TV. Bara cirkus rök och speglar. Den verkliga politiken skulle det inte gå att sända i TV den är för grotesk och för ful. Det skulle komma att bli uppror. Folk vill inte veta sådana saker. Det är lite som med den gamla Eddie Arnold dängan: Jag undras, men jag vill verkligen inte veta (min översättning). All den tid folk får sitt dagliga bröd är de flesta nöjda. Föga förvånande är det just på denna nivå de flesta såkallade välfärdsinsatser ligger. Man kan komma att bo i första bästa sopcontainer, men man får pengar till mat men inget annat. Folk som är mätta är mindre benägna att bli krigiska än de hungriga. Hunger är den tändsticka som fjuttar eld på allt.
Konspirationen är sannolikt det mest potenta verkmedel i vår sociala verktygslåda: Den som konspirerar kommer längre än den som är ensam. Barn konspirerar mot sina föräldrar och föräldrarna konspirerar tillbaka. Vi får den in med modersmjölken. Vi vägrar bara tro att vuxna människor som fått folkets förtroende skulle konspirera, men sanningen är den att de ser sig som samhällsföräldrar. Och olika intressen konspirerar för att få sin vilja genom. Gränssnittet mellan konspirationen och makten kallas för lobby. Det är ett finare ord för salongs ren korruption. Man köper politiker för att få sin vilja genom, men på ett sätt som inte strider mot lagar eller förordningar. Alla är vi förmögna att konspirera och det skrämmer oss, för kan vi så finns det säkerligen de som är ännu bättre på det och vad sker då? Återigen känner vi ångesten där i halsgropen och normalitets fördomen slår in och vi förnekar att det pågår något oegentligt. Vi vågar inte tänka tanken. Detta triggar några fula reaktioner: Vi förlöjligar och idiotförklarar alla som försöker slå hål på den illusion vi omger oss med för att stå ut med det ekorrhjul samhälle vi lever i. Demokratin är ett sätt att göra oss delaktiga i det brott som dagligen begås mot människor världen över. Demokratin är ett sätt att tysta de som ser genom röken och speglarna och ser sanningen: Du har del i det du med, så knip käft är det besked de får. Det är faktiskt på sitt groteska sätt sant: Vi har ju vår röst vart fjärde år, så vi legitimerar eländet. När vi lägger röstsedeln i urnan så avsäger vi oss samtidigt rätten att opponera oss ty vi genom denna handling delegerar vår makt till någon annan. Samtidigt är det fullt befogat att kalla detta för demokratur. Och demokratur är bara ett halvt steg från diktatur. En sak de flesta inte vill veta, är att vi lever på en spelbreda där vi är brickor i ett spel vi inte förstår. Saker är inte som det ger sig ut för att vara, och det skrämmer oss, så vi flyr åter in i förnekelsen och söker tröst i innehållslösa amerikanska komedier (varför de kallas komedi är bortanför min begripelse, för de är INTE roliga. JAG skrattar INTE).
Det finns getter som stelnar om de skräms, och det är ju kontraintuitivt eftersom det vare sig är flykt eller kamp. Människornas motsvarande reaktion är att förneka hotet för att orka med att gå vidare med livet så länge det varar. Om människan skall kämpa, fly eller förneka beror på i vilken grad hon känner av att hon har kontroll: Full kontroll: Kamp! Delvis kontroll: Flykt! Ingen kontroll: Förnekelse! Det senare är även en produkt av att flyktvägar kanske inte finns. Vi människor är ju duktiga på att låta oss binda ner. De verkligen fria själarna är sällsynta. Åt andra sidan är det att hela tiden vara i rörelse en form av beroende som gör dessa fria själar mindre fria än de vill ha oss att tro. Just därför vill de flesta ha strukturer som håller tillvaron uppe och ihop. Vi människor är revirdjur. Om vi inte kan pinka oss ett revir som är vårt, känner vi oss otrygga. Och här ligger ytterligare en hållhake som används mot oss för allt vad den är värd. Merkel i Tyskland har fått genom en lag som säger att från och med 2020 får inte annat än sovsalsliknande boningar byggas med egen värmekälla. Det innebär att endast passivhus kommer att vara lagliga som en familjs boningar efter 2020. Då inkräktar man seriöst på folks revir, och då är det att foliehattifnatterna skriker om nya världsordningen och den kommande globala diktaturen och det är verkligen inte hjälpsamt när det gäller saker som är närmare än så: Rätten att kunna ha egen bostad och där leva i den komfort som man måste ha rätt att förvänta i 21 århundradet. Jag misstänker dock att detta har sammanhang med det förhastade beslut om att avveckla kärnkraften efter Fukujima för ett år sedan. Detta på sin sida var en kärkraftsolycka som tonades kraftigt ner i västliga medier och NILU som gjorde en spridningsanalys förnekade att det var annat än en övning de analyser som kom allmänheten i händerna och hamnade på YouTube. Jag insåg omedelbart vad det var, men jag vågade ärligt talat inte gå ut och säga det eftersom det kunde få mig att framstå som en foliehatt. NILU är Norsk Institutt for Luftforskning och har sitt högkvarter på Kjeller 2,5 mil öster om Oslo, Norge. De tog snabbt bort alla dessa övnings simuleringar, men tack och lov hade folk där ute sparat dem och lagt dem ut på servrar som det officiella Norge inte kom åt. Men nu är vi som orkar med sanningen en liten minoritet och vi kämpar verkligen en strid från ett underläge eftersom vi står inför två mäktiga motståndare: Normalitets fördomen och de som vill tysta ner besvärande nyheter/informationer.
För oss är det konstigt att folk inte vill veta sanningen och kunna ta förhålls regler. Förvisso finns det mycket alarmism i våra dagar, och den alarmism som sponsras av myndigheter slår genom trots att den kanske saknar substans därför att när den som brukligt tystar ner saker slår på larmtrumman, så lyssnar folk. Det är klart att alla avslöjanden som verkar verklighetsfjärmande ofta är just det, och att de som ligger bakom ofta har en egen agenda såsom Nibiru eller malört som den kallas i Bibeln. Jag tror inte att Johannes ljuger, men jag tror däremot inte på att en himlakropp på den storlek som alarmisterna påstår Nibiru är skulle kunna besöka oss vart 3600 år utan att göra röra av hela solsystemet. Men det finns de som tror det och bygger upp stora matförråd och vapengömmor och underjordiska bunkrar. Men det mest genialiska är de som säljer den såkallade Kolbrin bibeln med översatta gamla egyptiska texter som handlar om just det som Johannes skriver om i Uppenbarelseboken. Men kommer det att ske? Vi är nu inne i 2012 och det är i år det skall ske i den mån det kommer att ske. Sannolikt har vi, enligt vissa astronomer, en tvillingstjärna som även den har ett eget solsystem och som ingår med vårt i ett binärsystem. Denna har dock en omloppstid på kring 24 000 år och detta kallas i gamla texter för det Stora Året, och ironiskt nog så sker saker med ungefär den frekvensen. Nyligen upptäcktes en stad under Indiska Oceanen vid indiska kusten som man lyckades datera: Den var ÖVER 32 000 år gammal, och hade gått under för mellan 24 och 26 000 år sedan. Det visade sig vara Hare Krishnas stad. Man har sedan upptäckt sjunkna städer kring Stilla Havet och de är minst lika gamla. Det har upptäckts begravda pyramider i Europa och texter har dykt upp som berättar om en forntida guldålder då människan var lång framme men som slutade i ett alltförödande kärnvapenkrig och detta har även stöd hos Hare Krishna. Jag skrev i inledningen om hemliga delar av styret av samhället, och här är en utav dem: Vissa historiska fakta mörkas ner och det kärnvapenkrig som avslutade den förra guldåldern, är ett sådant. Det har upptäckts skelett som har smält ihop med grunden, och som fortfarande efter tusentals år fortfarande är bland de mest radioaktiva saker som hittats på planeten. Titta på videon, och låt dig inte avskräckas av den indiska musiken. Det finns skäl att tro att detta är sant.
Hur konstigt det än det kan verka, så ser det ut som det gamla ordspråket allt går igen har djupare rötter än man skulle kunna tro. Djupt i vår arts minne finns minnen om en forntida civilisation där vi var längre framme än vi är nu, men något fick det hela att gå omkull. Det som kännetecknar människan är tyvärr avundsjuka och småsinthet som gör att man snarare än att jobba till gemensamt bästa använder tekniska framsteg till militära syften snarare än att brygga över motsättningar. Människornas trötthet av krig, svält och elände spelar rakt i händerna på krafter som vill ha en global regering och en global valuta den senare är redan under utveckling och skall enligt det upplysta kallas bancor. Skälet sägs vara dollarns bedrövliga ställning där USA tack vara Goldman Sachs och andra från eliternas elit har låtit tryckpressarna spya ut dollars så snabbt att man idag har en statsskuld i triljon klassen. Det är sådana summor att man knappt kan föreställa sig det. En triljon dollar tar i anspråk flera fullastade långtradare och USA skyller bort många tiotals triljoner dollar. Detta är ett sätt att bereda arenan för den nya globala valutan. Kina och Ryssland har stora högar med näst intill värdelösa dollars som de helst vill få växlat in i något mer hållbart. Normalitets fördomen håller just nu på att tappa mark i USA: Folk rasar mot Wall Street. Samtidigt har Kongressen antagit nya lagar som legaliserar fängslande av dissidenter på obestämd tid utan att domstol konsulterats och FEMA har inrättat koncentrationsläger över hela USA med plats för 30 miljoner människor ca 10 % av befolkningen och dessa kommer då på toppen av de 6 miljoner som redan sitter bak lås och bom antingen för normal kriminalitet eller politisk/religiösa brott på Guantanamo (även kallat Gitmo). Samtliga amerikanska radio och TV stationer har en digitalbox som gör att federala myndigheter när som helst kan avbryta sändningarna och sända egna meddelanden/program. Man sniker in sådana förändringar bit för bit så att det blir normalt och lär folk att leva med det tills den dag det är för sent och man inser att man bär kedjor och har fått sitt namn ersatt med ett nummer ett fångnummer. Kan det ske i Sverige? I Sverige är risken faktiskt större än i USA därför att vi är så vana med att stå under förmyndarskap. Sverige är faktiskt långt på väg ett feodalsamhälle centrerat kring ett kungahus som är så förfallet och dekadent att det är motbjudande och med en elit som inte har adelstitlar, men som ändå har adelns tidigare förmåner och rättigheter fast inofficiellt. Här som i USA har man tummat på folks fri och rättigheter, men normaliteten sänker sig över otyget och ingen ser nyttan av att opponera sig. Fråga dig: Vad är det för demokrati om ingen anser att det nyttar opponera sig, och all opposition de facto skubbas åt sidan? Vi står inför de värsta prövningar på över 100 år, och nu vill det visa sig om vi kan axla uppgiften. Hur mycket är vår frihet värd? Herman Lindqvist må tjäna en rejäl hacka på att skriva band efter band om kungahuset en riktig monarkins apparatchik, men även han kommer nog att inse att den lojala ofta höstar förakt än heder.