En bra gratis blogg
Lista bloggar Om Bloggis
Skapa konto Logga in

Senaste inläggen som handlar om ekonomi

bosselagom

Ett ekonomiskt system definieras bland annat av betalningsmedel, ägande och lagar. Historiskt sett kan det sägas, att det ytterst handlar om, hur olika människor under skilda tider tillgodosett sina egna och samhällets grundläggande försörjningsbehov. De senaste 1500 åren har mänskligheten, till stora delar, använt sig av penninghushållning. Tiderna och utvecklingen förändras; ekonomiska system blandas och utvecklas! Vad kan du bidra med till en positiv global ekonomisk utveckling, och du måste alltid utgå från dig själv!
Försörjning, sysselsättning och arbete; För många utgör tiden på arbetet en stor del av ens vakna tid. Vissa ser sitt arbete som ett nödvändigt ont, andra ser arbetet som ett mycket prioriterat livsområde, antingen socialt eller kopplat till sin personliga utveckling. Du som inte arbetar kan ändå fundera över hur du ser på arbetets roll i ditt liv och vad du värderar inom området arbete, rättsliga problem och utvecklingar? Förberedelser till försörjning? Förberedelse för pensionering? Meningsfylld sysselsättning? Med utgångspunkt, från de här gamla frågorna, hur kan du utveckla ditt ekonomiska livsområde? Finns det viktigare frågeställningar man bör använda?

Betonar jag min ekonomiska utveckling tillräckligt i mitt liv? För mycket? För litet?
Är det ett problem för mig att vara omdömesgill i ekonomiska frågor? Händer det att jag frestas att "göra som Svensson gör"? Är jag avundsjuk på mina vänner eller bekanta för deras hem, bilar eller kläder? Är jag stolt över de materiella saker jag tillför min familj? Överskattar jag mig själv för att tillföra mer?
Tillför jag för närvarande min familjs behov på ett tillfredsstallande sätt? Har jag planerat på ett lämpligt sätt för framtiden? Har jag en fungerande budget? Håller vi budgeten? Anpassar vi den till förändrade situationer? Händer det att det blir diskussion om hur pengarna ska användas i familjen? Är jag omdömesgill i mina utgifter? Har jag en tendens till impulsköp? Använder jag vanligtvis mina pengar på rätt sätt?
Sköter jag min personliga ekonomi lika bra som ekonomin på jobbet, i organisationer eller nätverk jag verkar i? Sparar och/eller investerar jag regelbundet? Har sparandet ökat successivt under de senaste tio åren? Sparar eller investerar jag en del av min lön? Är det en lagom stor summa?
Hoppas jag att min ekonomiska situation ska förbättras utan att jag är villig att betala priset? Kan jag öka värdet av mina insatser för mitt företag eller nätverk jag är verksam i? Kommer mina inkomster i så fall att öka, eller blir mitt liv rikare? Har mina inkomster ökat i tillfredsställande takt? Har mina inkomster ökat varje år de senaste tio åren? Förväntar jag mig att de ska öka varje år de närmaste tio åren? Har jag högre lön än jag förtjänar? Mindre än jag förtjänar? Ungefär vad jag är värd?
Sätter jag undan en del av min inkomst för nöjen och avkoppling?
Lever jag i enlighet med mina tillgångar? Är mina utgifter förenliga med mina inkomster? Köper jag ibland saker för impulsivt? Händer det att jag sparar ihop till något jag speciellt gärna vill köpa? Förlorar jag pengar genom att köpa överdrivet mycket på avbetalning? Har jag checkkrediter? Kan alla familjemedlemmar använda dessa? Är det någon i familjen som står för de flesta budgeterade inköpen? Är familjens ekonomiska redovisning aktuell?
Vet jag hur jag ska använda mig av rådande ekonomiska system för att tjäna pengar?
Har jag lämpliga försäkringar? – livförsäkring, hus- och hemförsäkring, olycksfallsförsäkring? Ger mina försäkringar tillräckligt skydd vid inkomstbortfall? Har jag alla försäkringar i samma bolag? Borde jag ha det? Har jag undersökt alla ekonomiska och skattemässiga konsekvenser för alla förmånstagare?
Har jag ordentligt studerat hur andra i min inkomstklass lyckas använda sina ekonomiska möjligheter på bästa sätt? Finns det något av värde i detta?
Är min kreditvärdighet god? Betalar jag mina räkningar i tid? Har detta stor betydelse? Borde jag anstränga mig mer för att bli mer betrodd? Utarbetar jag regelbundet en personlig resultat- och balansräkning? Skulle detta vara värdefullt? Har mina nettotillgångar ökat regelbundet? Är det en angelägenhet för hela familjen att inköp och spendering sker på ett klokt sätt? Är det en person som tar det största ansvaret? Skulle det vara klokt att ändra på den praxis som råder?
Har jag någon som jag rådgör med i försäkringsfrågor? Har jag en ekonomisk rådgivare? En investeringskonsulent? Har jag ett uppdaterat testamente?
Skulle jag klara mina ekonomiska plikter om jag inte kunde tjäna pengar under en sexmånadersperiod? Kan jag förbereda en sådan situation? Om jag av någon anledning inte skulle kunna tillföra medel till familjens ekonomi? Är då någon annan familjemedlem nog informerad för att kunna ta över försörjningen utan allvarliga svårigheter?

(3 kommentarer, senast 2017-07-15 17:31)

Nästa inlägg
bosselagom

2016-04-18 21:52 - bosselagom
EU´s ifrågasättande

EU är skapat, i första hand, för att hövdingar och klanledare (motsvarande) skall lösa konflikter i sammanträdesrummet i stället för på slagfältet. Eu är kvar för att bevara och behålla fred, det finns inget annat alternativ! Arbetsformerna ska naturligtvis utvecklas till den situation som råder. Som det ser ut idag behövs en större reform om inte terrorister och makthungriga företagsledare blir de taggar som skapar nya inbördeskrig. Vision - Europas olika regioner är grundbulten i länder och unionen. Och alla är demokratiskt delaktiga i förvar mot krig, terrorism och andra faror för samhället. Ett gemensamt modersmål, engelska, används som förstaspråk. Vi har samma betalningsform i en fungerande världsekonomi. Och vi följer naturligtvis de mänskliga (skyldigheterna och) rättigheterna som är lika mycket fokuserade på skyldigheter som rättigheter!

EU är och förblir ett kraftfullt instrument för stabilitet och välstånd. Lobbygrupperna för ekonomiska särintressen har dock misslyckats hitintills. Man har blandat sig i nationella angelägenheter istället för att satsa på intressen för unionen som helhet.
Naturligtvis har EU bidragit till ökat välståndet, men det finns en otrolig övertro på samhälleliga organs förmåga att påverka. Ekonomiskt välstånd skapas av entreprenörer som vågar ta risker med sitt eget välstånd för att förvalta och slå mynt av en idé. Det behövs avregleringarna som gör att dessa entreprenörer får större möjligheter, spelreglerna ska göra att de kan fungera tillsammans – politiken däremot måste förstå att begränsa sin egen makt.

(Inga kommentarer än)

Nästa inlägg
ebbahellegren

2016-02-01 00:02 - ebbahellegren
Makro och Mikro

halloj!

Hoppas att alla ni där ute har det bra. Har precis lagt ner mina böcker från Makroekonomin som jag pluggar nu. Insåg att klockan var efter 12 och att jag inte hade uppdaterat bloggen ännu. Imorgon måste jag vakna vid 7 för att göra mig i ordning och gå till skolan. Har en föreläsningar imorgon men det blir nog en lång dag för vi ska i vår lilla grupp förbereda oss på vårt första seminarium. Överlag är det väldigt intressant med både mikroekonomi och makroekonomi även om jag föredrar det senare av de två. Det är väldigt intressant att se hur hela ekonomin fungerar i stort och hur nära relaterat det är med politiken. Ser fram emot att baka in matte i det hela vilket är min starka sida. Sen är ju inte mikroekonomin tråkig bara för det utan den är också väldigt intressant.

Sen sist jag uppdaterade bloggen har inte så mycket hänt. Vi var ute i fredags och gjorde stan lite osäker vilket resulterade i att jag inte mådde så bra igår vilket Madde kan intyga ;) Vi körde en hel bakis-dag igår med pizza och serier hela dagen. Vi tittade på homeland som är så grymt bra. Fattar inte att jag missat den serien tidigare.

Ja nu börjar det bli sent ska krypa ner i sängen för det blir uppstigning tidigt imorgon men som man gäster morgon stund har guld i mun!

(1 kommentar, 2016-05-14 10:11)

Nästa inlägg
bosselagom

Det har blivit för mycket intrigitet då brottsligheten kan dölja sig genom lagen. Den som inte har något att dölja behöver inte dölja sig bakom lagen om integritet. Dock ska lagen skydda medborgaren mot kränkande av den enskildes intrigitet; en ekvation som samhället har att utveckla, ständigt.
Som jag kan se det är Australien ett föregångsland i behandling av intigritet, även om där också förekommer brott mot mänskliga rättigheter. Man kan stäva efter nollvision utan att för den skull nå den.
Invecklat fattiga och rika!
Att de rika blir rikare är en naturlig utveckling, och de rika klarar av att göra sig av med sina pengar själva. Att de fattiga blir medelklass vid samhällets konjekturuppgång är tacksamt, och de fattiga behöver samhällets stöd med utbildning för att undvika att pengarna hamnar hos de rika. Fattigdom kommer det alltid att finnas, men det är inte fel om de fattiga får det bättre i världen.

(Inga kommentarer än)

Nästa inlägg
bosselagom

Partivalet av Sverigedemokraterna har av många gjorts som en markering; man vill att invandrings-frågan ska upp på agendan. Men många är kanske också konservativa i sitt tänkande och rynkar på näsan även åt nymodigheter i allmänhet. Det får vi leva med, och bemöta……..
Invandringen står egentligen för en begränsad del av de gemensamma budgetarna. Totalt har staten utgifter på cirka 900 miljarder kronor, och kommuner och landsting ungefär lika mycket. Statens utgifter för migration och integration är cirka 33 miljarder kronor på ett år. Potentialen att öka omsättningen är enormt stor.
I en tid när väljarna ställer allt högre krav på välfärdsstandard har flyktingfrågan blivit symbolisk. Att människor kommer hit och är i behov av stöd upplevs som ett hot mot egna intressen. Det är själviskt, men något alla partier tyvärr behöver förhålla sig till, vare sig de tycker att det är värdigt eller inte.
Just nu får Sverige leva med den uppkomna situationen, bara man gör något………….!
I teknikens värld sker innovation ofta snabbare än vad regler och strukturer hinner förändras. Användare och företag hinner anpassa sig till nya verkligheter, och det politiska regelverket släpar ständigt efter. När någon kommer på något helt nytt är det ofta snarare positivt att det inte finns regler som hindrar utvecklingen. Livet, landet och världen går helt enkelt vidare oavsett om det finns hjälpande system på vägen eller inte.

Och det är här vi hittar de nya jobben också.
- Det är i civilsamhället, hos entreprenörer, hos frivilliggrupper och runt köksborden som man kan göra ordentlig skillnad på riktigt. Det kan vara företag som satsar på teknisk utveckling som underlättar vardagen eller räddar miljön. Kyrkor som öppnar upp sina dörrar åt hemlösa och tiggare. Medmänniskor som försöker bemöta andra så fördomsfritt det bara går.
- Med en politik som lockar fram arbetstillfällen och gör Sverige rikt, gör att oron över invandringen på sikt blir svagare.
- Ytterligare frihetsreformer krävs, särskilt på arbetsmarknadsområdet.
- ett exempel, Bert Karlsson; människor ska tas om hand. Stordrift. Aktiviteter utanför ramarna. Lördagsgodis, cirkus och trav och göra aktiviteter. Asylsökande bör få arbeta eller praktisera mot betalning, och betala för sig.... önskar fler exempel!
- 10-årig grundskola och en utbyggd och utvecklad lärarutbildning.
- …………….
- ……….

(5 kommentarer, senast 2014-12-22 08:04)

Nästa inlägg
bosselagom

Den fulla sysselsättningens och den eviga tillväxtens tid är förbi: de aktuella skulderna kommer aldrig att kunna betalas av, och jorden skulle ändå inte tåla den tillväxt som skulle krävas.
Motståndare till dagens ekonomiska system är alla skuldsatta men det är även vanliga samhällsnyfikna på uppmärksamhetsjakt. Vidare är alla domedagsrädda och alla med rösträtt som tycker sig sakna verkningsfulla möjligheter till politisk handling. Och därför blir det oförändrat tills ekonomigurun har ändrat attityd, fått med sig vetenskapen för en radikal uppdatering och avfärdat stadsförnuftet till förmån för sunt förnuft. Guru, då i formen av den som skingrar mörkret, någon form av politikandlig lärare.
Föreställningen om de representerade, alla med rösträtt, är kanske den mest radikala, eftersom den inbegriper ett avfärdande av den rådande formen av representativ demokrati. ”Verklig demokrati måste innebära en fullständig förstörelse av statsförnuftet”.
Har då demokratin urartat eftersom vi är i starkt behov av representativ demokrati?
Jo, dagens demokrati tycks ha blivit en institutionaliserad gemensamhet med etablerad lobbyism, partier som tycker samma sak och opinionsmätningshysteri. Demokratien tycks ha nått sitt mål och är på väg att få motsatt effekt av vad processen har att ge. Och Gurun får rätt?
”Till exempel bör naturtillgångar som vatten varken skötas av staten eller av näringslivet, utan av medborgarna själva. Jag tror att den visionen bör bemötas så konkret som möjligt: hur många skulle vilja samlas i morgon och diskutera vattenförsörjningen där ni bor? När ni ändå är där kan ni även ta sophämtning, reningsverk, vägunderhåll, snöröjning, kraftnät, miljöskydd, äldreomsorg, skola …
En messias siar om hur krisen kommer att leda till att välståndsbegreppet måste omdefinieras, varpå alltmer av det ekonomiska tänkandet kommer att handla om sparsamhet. När det inte längre finns någon fungerande arbetsmarknad kommer det att uppstå ”utomekonomiska överlevnadsnätverk” som bygger på delande i stället för konkurrens. ….”
Om det ska undvikas bör det offentliga försvaras och utvecklas. Något att ta fram i valdebatten, om någon vågar. Och det lär komma fler områden som behöver uppdateras från föregående valrörelse.

Djingis Khan var religiöst tolerant. Han ansåg sig vara utvald av Gud. I allt dödande och våldtagande och plundrande behandlade han alla religioner med stor respekt. Han var en stor härskare.

Cesar den stores hämndbegär var ödmjukt. Han skar halsen av piraterna, som haft honom fången, innan han korsfäste dem.

Sverigedemokraterna, som tror sig vara Sveriges nya härskare, försöker få medlidande. ”demokraterna” har den inställningen att 12,9 procents väljarstöd ger dem rätt till inflytande. SD sitter i riksdagen, yttrar sig i talarstolen och i utskotten – och får svar. Hela tiden, faktiskt. Inte i en enda parti¬ledardebatt har Jimmie Åkessons inlägg mötts med kompakt tystnad. I veckans budgetdebatt fick Oskar Sjöstedt (SD) svar på tal hur många gånger som helst.
Någon rätt att delta i andra samtal finns inte. Inte för något enda riksdagsparti.

(Inga kommentarer än)

Nästa inlägg
bosselagom

2014-09-30 19:52 - bosselagom
Tiggare

Det är alldeles rätt resonerat ”problemet kan inte lösas på Svenska trottoarer”. Men det är tyvärr den enda verkligheten just nu, i denna stund. ”Tiggaren” framför dig är definitivt inte på en social turistresa! Hen har offrat familjens sparslantar (lån eller kanske stöld), som kunde använts på ett betydligt bättre sätt för familjens framtid. Hen har slitits från sina vänner och familj och längtar varje sekund efter ”flocken” etc…. I varje möte med detta främmande, möts PERSONEN av personlig och strukturell diskriminering (med våra mått på mänskliga rättigheter – tiggaren har ingen bildad uppfattning). Lösningen kan inte tas fram av Sverige – men det kan gärna utvecklas härifrån! Lösningen måste tas fram på EU-nivå – NU! Krav måste ställas på ledarskapet i Rumänien och de länder där ”tiggarna” har sina rötter. Pengarna som du ger tiggaren kanske hjälper denne eller dess uppdragsgivare, vem vet? Det kanske gör saken värre eller hjälper denna ofrivilliga demonstration att se problemet tydligare, vad vet du?
Förslag; Utveckla informationsbroschyrer, håll seminariers (mobil version) för att informera ”Tiggarna” på plats och i deras läger (på sikt även på hemmaplan i bland andra Rumänien) med ett antal informationspunkter:
t.ex. Sverige och samhället med sikte på vad åhörarna själva har sett och varit med om – en vanlig svensk, en invandrare och dess syn på ”tiggare”. Ekonomiska konsekvenser, på att betala en resa till Sverige för att tigga, mot att utveckla sitt eget samhälle hemma. Utbildning/information om politik, makt, religion samt egenmakt för den enskilde i samhällen som åhöraren kan ha erfarenhet av. Skyldigheter och förmåner för utveckling av familj och samhällsformer etc….
Utveckla någon form av personlig uppföljning, som morot, att få fram hur informationen har uppfattats. Vad har personen för planer, har informationen lockat fram några visioner etc. Belöningen, om det finns en vilja att bli ”nybyggare hemma, här eller någon annan stans, kan vara en typ av mikrolån i utbyte mot uppvisat resultat (hur vill man utforma framtiden fysiskt, ekonomiskt och kulturellt – kanske uppslag till fortsatt information/utbildning)
Vad mer kan man göra – massor – o.k. Ebola-epidemin är mer akut (om man skall hindra människo-flockar från att dö inom några månader på stället, men att stödja detta samhällsproblem hjälper oss att utveckla levande människors framtid).

(Inga kommentarer än)

Nästa inlägg
Bergatorparen

... även om det svider, och även om det betyder adjö till att leva i Lala land:


Det finns de som tycker jag är utomjording och det finns de som tycker jag är foliehatt, men just nu önskar jag verkligen att jag kunde plocka upp en radio och gorma "Scotty: Beam me up and let's get the fuck out of here!" Vore jag utomjording, kom det att vara det jag kom att göra: Komma mig bort från denna sjuka planet. Låta de fåniga förnekarna springa omkring här med sina fjantiga flin och fnissa av sanningen tills sanningen hinner ikapp dem. Då är det slutfnissat - tror jag.

(1 kommentar, 2012-10-22 15:07)

Nästa inlägg
Bergatorparen

"JO JAG VÅGAR...Sverige har Hemlösa. Barn som går till sängs utan att äta. Äldre som går utan nödvändiga läkemedel. Psykiskt sjuka utan behandling. Familjer som går i ekonomisk konkurs. MEN VI DONERAR MILJONER TILL ANDRA LÄNDER UTAN ATT HJÄLPA VÅRA EGNA FÖRST!!! 99% av er kommer inte att ha modet att kopiera och återanvända denna text "

http://bloggis.se/Diana/117560

(1 kommentar, 2013-07-27 15:34)

Nästa inlägg
Bergatorparen


I utgångspunkten var människan självförsörjande, men utsatt. Denna erkännelse ledde så småningom till att vi började leva i samhällen. I den ögonblick vi bildade samhällen, startade specialiseringen eftersom alla inte kan allt lika bra. Sedan började vi utveckla socialekonomi som då skulle täcka in kostnaderna vid gemensam ”hushållning” – som ett samhälle på något sätt ju är. Tanken på skatt var född, och sedan fick vi en grupp människor som vi idag kallar narcissister, som inte bara vara var bländade av sin egen förträfflighet, men som övertygade alla andra om att de var bra på att leda och få saker gjorda. En narcissist har många av dragen från en psykopat, men till skillnad från psykopaten som ofta föraktar sig själv lika mycket som sina offer, så anser sig narcissisten var omistbar, ädel, duktig och förtjänande av all beundran och alla gåvor i världen. Dessa blev kungar, och under dessa blev människan en slav – både mentalt och fysiskt.

Idag har dessa avarter förfinat sitt smutsiga hantverk, och idag ingår de i alla de sammanhang där makt kan utövas. De är medvetna om en sak: Om deras bluff synas, kommer de att tvingas börja arbeta för att försörja sig – och DET ids de inte. Det vore dessutom under deras självpåtagna värdighet. De samlas flera gånger om året i djupt hemliga forum runt om i världen och samordnar sina aktiviteter så att alla vet vilken sida att slå upp på. Vad deras agenda är? Den är mycket enklare än allt hemlighetsmakeri skulle indikera: Att se till att ingenting får blir gratis – minst av allt energi. Om folks beroende av inkomster i pengar skulle försvagas, så skulle människorna börja bli oberoende igen. Det är fullt möjligt att leva på ett mycket billigare sätt än det som är vanligt idag, men regler som varit vedertagna i decennier, så finns det begränsningar på vad som är tillåtet eller inte. Att ha flatfylla och pådyvla grannskapet sin infantila musiksmak varje helg, är tydligen okej, men att ha husdjur som ger mat är det inte. Att ha saker som reducerar ens ekonomiska beroende är underlagt strikta regleringar – av estetiska hänsyn eller av hänsyn till ”folkhälsan”. Visst, ja! Ingen bryr sig om att bullret från vägar som onödigt byggs alldeles uppe på folks trappa bevisbart reducerar deras livsförväntan med nära nog ett decennium och på köpet ger ökat sjuklighet under denna livstid. Ingen bryr sig hellre om folkhälsohänsyn när de tillåter producenter av mat att använda sig av råvaror som bevisligen bidrar till fetma pandemin som just nu härjar världen. I Sverige är det tabu att ens nämna detta eftersom det undergräver alla nonsens uttalanden från myndigheterna om fett och socker. Men ser du ingrediensen fructosesirap eller glukosfruktossirap eller modifierad majsstärkelse på en vara, så inte köp den. Det är vetenskapligt bevisat att just denna ingrediens förorsakar fetma i och med sättet den bryts ner i kroppen på, och dels att den används i sådana mängder att den ger onödigt högt kaloriinnehåll. Detta därför att den ersätter delar av sockret och eftersom den är avsevärt mindre söt än socker, måste man ha i mer. Den ökar risken för diabetes både genom sina kemiska egenskaper och genom att förorsaka fetma. Fetma är en källa till diabetes, har jag fått lära på det hårda sättet.


Om det någonsin funnits en konspiration, så är det den att hålla människorna beroende av samhället och hålla både samhället och dess invånare beroende av industrin och penningekonomin. Genom avskaffandet av kontanta medel tvingas alla ha kortläsare och betala varandra för tjänster och privata köp via banken – som är redovisningsskyldig inför myndigheterna. Ser du tentaklerna? Det är inte för inte att det sker så många rån och så många överfall – och att de som utför det antingen inte fångas in eller i den mån de lagförs, får obetydliga straff i förhållande till den skada de förorsakat. Någon betalar för detta. Man vill ha slut på att folks inofficiella ekonomi där saker byter ägare utan att dokumentation utfärdas. Illuminati motarbetade detta och ville sätta oss alla fria. Vi vet hur DET gick: De förbjöds och för ca 160 år sedan försvann organisationen helt och hållet. Det man kallar Illuminati idag, har ingenting med originalet att göra. Det är bara en arbetstitel som sådana som Alex Jones och hans frimurarvänner satt på båten. Det de kallar för Illuminati är just den skit som fick Illuminati att försvinna. Linjerna grå långt tillbaka i tiden och alla som haft ett annat system än det vedertagna har fått betala dyrt för det. Fråga bara egyptierna och alla i Latinamerika som för en del sekler sedan hade långt framskridna civilisationer som det finns skäl att tro att byggde på andra mer generösa principer än dagens ”Betal-för-allt” samhälle. Alla vet det, och alla känner sig maktlösa inför det. Någon väljer att tro att det är rätt att det är så det skall vara, någon opponerar sig, men det flesta rycker bara uppgivet på axlarna.

Vanföreställningarna som håller igång ekonomin är i första hand att man skulle vara hjälplös om den krackelerade och försvann, att det bara finns ett ända sätt att organisera samhället, att allt måste betalas och att allt skall och måste mätas i pengar. Det har funnits andra ekonomier, men dessa gav för mycket kontroll åt folk och för lite möjlighet för de arbetsskygga att föra kontroll och ”ta ut” sina påhittade kostnader. Det skulle i princip kunna vara möjligt att ändra samhället så att alla som ville ha mer svängrum, skulle kunna få det. Men då måste vi se till att de som skapar bättre saker inte dödas av de som idag har monopol på just sakerna i fråga, och då tänker jag på energi. Tallösa människor har dödats därför att de haft idéer som skulle kunnat ändra på saker och ting under de senaste seklerna. Det är inte för inte att vissa varor är undantagna från konkurrensreglerna, medan andra inte är det och där kontrollen är stenhård. Så sluta fnissa och kalla mig konspirationsteoretiker – för jag vet: Jag ÄR konspirationsteoretiker och det bevisar att jag gör något jävlig osvenskt: Jag TÄNKER – hur farlig och hälsovådligt den än måste vara.

(Inga kommentarer än)

Nästa inlägg
Bergatorparen

Här ser vi ett praktexempel på det undersköna väder vi haft på Bergatorp ett bra tag nu.

Ifjol sommar började jag på väggen mot nordost. Det var inte enbart panel, utan förra ägaren hade spikad dit en låda längst ner på väggen som, eftersom jag kunde se, hade byggt i flera sektioner. Säkert var att han hade gått från normala 4 tums spik till 10 tum på de senaste sektionerna. Inuti var fanskapet fylld med frigolit och på de senaste sektionerna även med vindpapp. Det var ett hästajobb att få ner skiten. Panelen i övrigt satt med nära 80 år gamla rostiga spik som gnällde, spjärnade emot eller plötsligt tappade huvudet helt och hållet när jag attackerade med kofoten. Jag skall inte komma närmare in på val av psalmer - vackra var de inte, men väl menade - och de stod som spön i backen.

Efterhand kom jag igång och plocka ut stockarna som dels hade ruttnat, dels hade käkats upp av ohyra av olika slag och dels attackerats av musefanten. Den lilla lymmeln hade gjort mycket stor åverkan.

Inte att undras att vattenrören till diskbänken frös vintertid eftersom dishon ligger precis innanför väggen där dessa bilder är tagna

Inte nog med ruttna stockar som det i stort sett bara var mjöl kvar av, så fanns även en redig skåra i murkronan. Ingångsportalen till Mouse Alley. Jag sparade inte vare sig på psalmverser eller murbruk.

Här satt en gång ett fönster. Det förbländades då det säkerligen var kallt på vintrarna. Problemet var bara att den som gjorde förbländningen hade tummen alla andra ställen än där den borde vara - vilket är mitt i handen, så att lådan arbetade ut och in eftersom vädret ändrade sig - med det resultat att innerväggen rämnade just där. Trevligt!
Här är missfostret ute och jag har sågat till hålet lite eftersom det när det begav sig varit först ett stort fönster som sedan byttes mot ett mindre, men bredare.

Nya förbländningen snickrades i carporten med hjälp av min Workmate.

Och här är den på plats.
Här är den isolerat och halvvägs panelat
Skummat och klar.

Så var vindpappen på, men nu var tiden slut, pengarna var slut och kroppen kändes stel och trött efter veckor av hårt arbete. Det ser inte så farligt ut på bild, men jag nötte ut en tigersåg på detta jobbet och en hel del blader.

Nu i år har jag lektad klart och på nästa bild ser vi musebandet som skall hålla musfanten ute.

Här om dagen fick jag ett stort vitt paket med svarta snören som kostade 4518 kronor - till skillnad från Sven Ingars som bara kunde bjussa på ett litet rött paket med vita snören till 1,75. En försumbar liten skillnad. När vädret blir så att man kan arbeta ute, så blir det snickrade följt av oljande och målande. Är det konstigt att ekonomin tar stryk? Men i all rättvisans namn: Förra vintern gick det under 6 pallar pellets - och även om vi kompenserar för att den var mildare än vanligt, så ligger jag 1 - 2 pallar under normalförbrukningen - så viss skillnad tycker jag mig kunde ana.

(3 kommentarer, senast 2012-07-08 22:08)

Nästa inlägg
Bergatorparen

… men det är tyvärr tragisk verklighet: I gårdagens SvD ger EoN regeringen en riktig känga för att inte ge klara besked om energipolitiken – vilket innebär att Sverige kan bli utan viktiga investeringar i förnyelsebar energi framöver. Enlig EoN liknar inte svensk energipolitik vare sig det ena eller andra – och även om EoN tillhör de som idkar svenska nationalsporten ”ta ut”, är det svårt att inte hålla med: Vi har sett hur svensk industri har tvingats stänga ner produktionen under kalla vintermånader därför att energipriserna gör att de förlorar pengar på varje producerat enhet. Det verkligt sorgliga är att det är en BORGERLIG regering som beter sig så. De för en politik som norska Arbeiderpartiet skulle ge godkänd – en flumpolitik som saknar mål och mening. Om Breivik kommit hit skulle han komma att avrätta hela politiska etablissemanget för förakt för folket, svek mot nationen och brutna vallöften – och vet ni: Jag skulle gett honom en hjälpande tass eftersom jag är hoppande flyvande förbannad över att man missköter ett land som har en sådan utmärkt utgångspunkt för att bli enastående och ett verkligt folkhem, så att det blir en skugga av sitt forna själv. Alliansen har suttit tillräckligt länge för att kunna rätta upp skadorna efter rödgröna sörjans härjingar – men icke, sade Micke: Man är mest upptagna av att blidka Hollywood maffian med UMG och WMG i spetsen – och givetvis figurera på bild i världs media ihop med de högsta hönsen på den internationella politiska arenan. Detta skvallrar om att Alliansen kanske är sin egen värsta fiende eftersom det verkar som de har svårt att komma överens om viktiga aspekter av svensk samhällspolitik. De håller på att förvandla Sverige till ett Arga Snickaren projekt – frågan är bara om vem som har på benen att axla rollen som Arga Snickaren i makroskala.

För att ta det som fackfolk gillar att göra mer invecklad än det är: Sverige är som en vilken hushållning som helst: Man har en budget med två sidor – inkomster och utgifter. Än så länge har man balanserat dessa två på det ända sätt de vet hur: Genom att skära i pensioner, skärpa reglerna för socialstöd, genom att begränsa en lång rad viktiga sociala och ekonomiska funktioner och genom att öka skatterna på bilismen under svepskäl av att det är för klimatets skuld. Ja Fan tro’t. Detta är förlorarpolitik: Man skär i det som gör landet civiliserat för att kunna täcka in kostnaderna och få klapp på skuldran i Bryssel – och inte minst på möten i Bilderberg Gruppen. Vad är så inkomstsidan? Inkomstsidan är i princip allt som ger klirr i kassan – idealiskt så är det produktion av varor och tjänster som drar in i första hand hårdvaluta. Keynesianer brukar ett utvidgat begrepp så att vård, omsorg och renhållningstjänster samt allt som någon är villiga att betala löner för. Men hur bryskt det kan låta, så hör dessa funktioner till utgiftssidan eftersom vi befinner oss i en situation där mycket få är svåra att ersätta. Omänskligt? Jo men visst är det så, men det är ungefär så känslig ekonomi är. De som säger att vi kan inte leva av att klippa varandra, har alldeles rätt – i ekonomiskt betydelse. Ekonomi består vidare av två huvuddelar: Tillgångar och skulder. Om man inte vårdar sina tillgångar och håller skulderna nere, så kommer man få reducerat kreditbetyg, vilket innebär att man måste betala mer för inlåning från utländska källor – och visa mig du det land i dag som inte tvingas hå utrikes för att låna in pengar. Frågar du en bankman varför det är så, svarar han att det är för att motivera den som får sänkt betyg att tänka genom sin situation och sitt ekonomiska beteende. I ekonomins underbara värld kan ALLT periodiseras fram – i verkliga livet är det ju så att man måste ha mat, dryck, kläder, bostad och uppvärmning för att överleva – detta är saker som det inte går att periodisera fram – än. Ett land kan inte hellre periodisera fram allt eftersom vissa utgifter ä nödvändiga för att inte samhället skall gå upp i sömmarna. Så de allvarliga ekonomer med slips och mörkinfattade glasögon som blänger snorviktigt in TV kameran och maner till förståndighet, är i verkliga livet de största fantasterna: De skriver ut en medicin som tar död på patienten och säger att det är ända sättet patienten kan bli frisk.

Hur kommer det sig att Keynesianerna postulerar det utvidgade BNP begreppet? De anser att i och med att det alstrar skatteinkomster och förhindrar lediggång, så är skall det räknas in på positiva sidan – alltså som tillgång. Men om produktionsnäringarna fallerar, och med dem den fackmiljö som kan att med basis i erfarenheterna från verklig tillämpning av vetenskapen, utveckla icke-materiella produkter såsom konsulttjänster som hyrs in av bland andra utländska aktörer, så fallerar hela samhället och kunskapssamhället förblir en omöjlig dröm. Det måste finnas en mix som gör att summan av reala värden är större än summan av kalkylerade värden (som ju innebefattar vård, undervisning och liknande tjänster), och summan av ALLA tillgångar måste givetvis vara större än utgiftssidan om man skall undvika skuldsättning. För att detta skall ske måste flera kriterier uppfyllas: För det första måste det finnas råvaror till hands, det måste finnas energi till skäliga priser, det måste finnas transportinfrastruktur som håller logistikkostnaderna på en rimlig nivå och säkerställer högsta möjliga leveranssäkerhet, det måste finnas kvalificerade människor att säkerställa att det som produceras håller hög standard och konkurrenskraftiga priser och det måste finnas en fackmiljö som kan bistå företagen med problemlösningar. Man behöver bara titta på denna lista och tänka på hur det är i samhället idag, så kan även ett barn se att det inte går ihop: Det hakar upp sig på flera områden: Energi, kvalificerade människor, logistik och stödfunktioner – för att ta de fyra mest grundläggande. Energin är i Sverige oskäligt dyr – och snälla dra inte den där med att den är dyrare annorstädes, eftersom de länderna ligger på en högre ekonomisk nivå än Sverige. För en tysk kan det vara billigare att betala 3 kronor per kWh än det är för en svensk att betala 2 kronor. Detta gör att svensk industri kan leverera till Tyskland och tjäna pengar på det. Vore det omvänd skulle VI översvämmas av tyska varor och ledigheten skulle vara flera gånger högre. Skall vi säkerställa att svensk industri kan överleva i Sverige, så vill det till att vi slår ner på spekulativa driftstopp i kärnkraftverken mitt i smällkalla vintern så att produktionsindustrin måste stänga ner sin verksamhet tills priserna ”normaliseras”. Man diskuterar, det protesteras och det sölas och utreds in absurdum och de som får avgörande ordet är sådana om tror sig vara oberoende av svensk ekonomis utveckling – bråkstakar som protesterar på ALLT oavsett vad det är.

Sverige har bland de sämsta skolorna i Europa och även övre medelklassens megafoner medierna kallar den för flumskola – inget bra vitsord det, Björklund. Vad har du spenderat tiden på sedan du kom i regering? Lekt med dig själv? Ja, jag är elak, men detta handlar om mer än blockpolitik. Det är nerslående att man inte inser att skolan i första hand behöver ledning. Man behöver klara direktiv för vad som skall göras. Skolan, liksom alla offentliga verksamheter, är organiserat enligt mekanistiska principer, så att om den inte leds med fast hand, så fortsätter den antingen att göra det den gjort hela tiden, eller så stannar den av och tittar frågande upp mot departementet och väntar på direktiv. All den tid man tillämpar en mekanistisk organisationsprofil, så måste man vara beredd att LEDA och ofta detaljstyra. Vill man ha en självgående skola, kan man tillämpa en hjärnmässig organisation, så får man en skola som leder sig själv och gör som den anser vara rätt – och med det är det slut på den så hyllade enhetliga skolan eftersom undervisningen då kom att variera från ort till ort. Så det som svensk skola i sin nuvarande form behöver, är statsråd som leder och som vet vad det gör. Det behövs inga flera pengar för det hjälper inte eftersom skolan måste veta vad den skall använda dem till – och om statsrådet inte leder, så står skolan handfallen. Så bedrövligt enkel är den aritmetiken. Så som det nu är, så måste de som vill upp och fram resa utomlands för att få sin utbildning på en vettig nivå. Men eftersom mainstream media säger, så går 20 % eller var 5 ut ur grundskolan som analfabet! Det låter som ett skämt, men det skulle inte förvåna mig om det stämmer. Hur det då står till med betygen eller mer deskriptivt: Faktiska kunskapsnivån hos elevkåren i stort kan man bara spekulera om – och få kalla kårar av när svaret fladdrar för ens inre öga.

Logistiken i Sverige är ett bedrövligt kapitel: Butiker går tomma för varor och just de hyllorna gapar tomma under flera veckor har jag kunnat konstatera vid självsyn. Det är ett stort fel att tro att logistik är enbart vägar: Det handlar om alla delar av varors rörelse från råvaror via färdiga produkter och ända fram till konsumenten – och här hakar det inte sällan upp sig: Jag beställde en bildel från Tyskland och från avsändaren där nere gick det som på räls tills svenska Posten tog över – då började dagarna gå. Och Posten är inte de ända som släpar fötterna efter sig: Det är en (o)kultur inom svenskt arbetsliv att kunden är längst ner i hackordningen, och att det är de som utför tjänsten det i första hand skall tas alla möjliga hänsyn till. Jag kan försäkra er om en sak: Det beteendet som är framhärskande inom många svenska företag, skulle leda till sparken inte längre borta än i Norge och även i det radikala Danmark. Inom dessa länder tog man in över sig redan på 1970 talet att de goda tiderna var över, medan vi i Sverige lever som om det fortfarande var före 1969 med lunchstängningar och en mängd olika ledigheter som kan – just det: TAS UT. Allt detta gör att det råder kroniskt brist på folk på svenska arbetsplatser eftersom det alltid är någon som är sjuk, på smällen eller hade en ohälsosamt fuktig krogrunda som slutade med att de fick åtnjuta Farbror Blås ”gästmildhet”. Det man i sista hand talar om, och som saknas, är disciplin – inte kadaverdisciplin och lite samvete och medkänsla med de som tvingas fylla in för de som saknar just självdisciplin att göra sitt jobb och ta tillräckligt hänsyn till kollegor och kunder att vara arbetsför även på måndag morgon.

Det finns givetvis bra miljöer i Sverige, men de som inte är det är tilläckligt många för att det skall strula till sig och göra att de problem de skapar fortplantar sig över hela linjen och leder till att även de som sköter sig jobb förtjänstfullt riskerar att få öronen avbitna av folk som väntat för länge på saker. Sedan finns det givetvis branschskillnader: Vissa branscher får man lust att nerkalla Hin Håle över, medan andra blir man imponerad över.

Men en sak kommer vi inte ifrån: Skall man bygga upp en stark akademisk miljö, såsom vi en gång hade, måste grundskolan börja dra sitt strå till stacken. Det att ta utbildning på universitetsnivå är krävande nog om eleverna inte som grädde på moset skall tvingas lära sig det de borde lärt i grundskolan INNAN de kommer vidare. Det innebär att många kommer att fortfarande vara i etableringsfasen när de kommer i tidiga medelåldern – och det ser jag inte helt fördelen med. Okej, så man kan fylla på med ungdomar från länder som idkar disciplin för att hålla fackmiljöerna levande och dynamiska – men är detta det vi vill? Alla talar engelska idag, vilket leder till att språkförbistringen inte är samma idag som för 50 år sedan. I mina förfäders land Schweiz härskar disciplin, men man ser inga sura ansikten där av det skäl, samma gäller Tyskland och Österrike. Men ändå trivs folk där – och det kanske har med att göra att man när resultat?

Skall vi klara framtiden, så måste vi se till att vi är på höjden med aktuell teknologi, att vi deltar i främsta leden när det gäller vetenskap – det skyller vi de som grundade Lund och Uppsalas universitet och det skyller vi alla de framstående vetenskapsmän och kvinnor från det förflutna som hade sin hemmabas i Sverige. Man kan inte leva på minnen från fornstora dagar, för då kommer nutiden att gå över i historien som en tom meningslös parantes. Skall samtiden bli fornstora dagar när den blir historia, så är det vårt ansvar som lever nu att fylla den med meningsfullt tillika värdefullt innehåll såsom de som gick före oss gjorde. Det måste åter bli socialt accepterad att vara duktig och man måste ha civilkurage att slå ner på de som sparkar på de duktiga. Jantelagen måste slås ner och göras socialt oacceptabel. När vi börjar heja på de duktiga, utan att trå ner de mindre duktiga, finns det hopp för att Sverige återigen skall kunna bli Nordens USA – såsom det var en gång.

(1 kommentar, 2012-05-03 12:26)

Nästa inlägg
Bergatorparen

SvD har sällat sig till Alex Jones och svamlar om att Kina suktar efter världsherravälde samtidigt som man serverar de gamla ihjälkokta flosklerna om ”mänskliga rättigheter, demokrati och yttrandefriheten”. När jag så tog tag i detta i en kommentar, blev jag censurerat bums. Man tolererar inte åsikter som inte är ”salongsrena” och PK. Alla skall nicka och vara så eniga, så eniga. Norske Henrik Scheele hade 1984(!) en roll som chefsnickare i serien ”Nikkerne” som gjorde satir på alla ryggradslösa som bara nickade och höll med – samma hur illa det bar iväg. Tyvärr har vi under de nära nog 30 åren som förlupit sedan dess inte kommit så värst mycket längre. Fortfarande är det så att folk bara tiger och tolererar oavsett, och slukar alla officiella lögner och bortförklaringar med hull och hår. Vi VILL ju så gärna tro att vi lever i ett system som är det bästa av de bästa, och att det är synd om alla andra. För oss som alltid haft intresse för världen utanför husknuten, är det gammalkänt att alla tänker så: I det forna Sovjet tyckte folk synd om amerikanarna som inte hade samma sociala säkerhetsnät som det man hade där. Man kan tydligen sälja in vilka lögner som helst om man bara har den apparat som erfordras. Goebbels var en man som var mycket medveten om detta, och mycket av den metodik som han och hans ”Informations och propaganda departement” utvecklade, används idag aktivt av myndigheter och stora organisationer världen över – i tillägg till det man lärde på båda sidor av Atlanten inom den angloamerikanska koalitionen om propagandans betydelse som styrningsredskap. Det heter sig att i en demokrati härrör makten från folket och att folket ger makten legitimitet genom dess röst. Ergo måste man hjärntvätta folket att tro det man vill folket skall tro för att man skall få legitimitet att genomföra saker som är allt annat än legitima ur en etisk eller moralisk synvinkel. Detta görs på bred front: Nyhetsmedierna, underhållningsmedier och de politiska partiernas retorik återspeglar det som man anser skall vara PK. Man slår med hård hand ner på alla som har avvikande åsikter, men snarare än att skicka dem i fängelse, så tar man ifrån dem deras trovärdighet genom att stämpla dem som ”främlingsfientliga”, ”rasister”, ”konspirationsteoretiker” eller ”populister”.

Västen suktar efter världsherravälde genom att demonisera och pariaförklara alla som har ett annat statsskick än det västliga, och destabilisera dessa länder genom att använda sociala medier som Twitter och Facebook för att starta en ”vår” där blodet flyter i strida strömmar och där USA kan komma så skjortan står rakt ut och ”bringa demokrati och medborgerliga rättigheter”. Ta ett snack med en afghan, en irakier eller libyer om vad de anser om detta. Jag tror de inte nödvändigtvis håller med i USA retoriken. Kina suktar efter världsherravälde därför att det uppenbarar sig som en möjlighet genom att USA undergräver och urholkar sin egen ekonomi genom att låta sedelpressarna gå så det ryker om dem, samtidigt som det samma USA för att hindra att euron blir reservvaluta undergräver Medelhavsländernas ekonomier så att hela europrojektet skall gå åt pipan. Detta passar deras koalitionspartner Storbritannien mycket bra eftersom de kommer få en mycket starkare position genom att både dollarn och euron dukar under med flaggan på halv stång. Då kommer PUNDET bli världens reservvaluta IGEN. Det var ju gamla tiders reservvaluta. Vad vi ser är alltså ett krig mellan konkurrerande EKONOMISKA system – inte IDEOLOGISKA. Ideologiskt så skiljer det lite mellan hur brittiska och amerikanska finansfolk på ena sidan och kinesiska ser på medmänniskorna. Vi är ”förbrukningsvaror”, ”marknadsunderlag” och vad har du. Västvärlden befinner sig alltså inte på hög och säker grund, och beviset på detta finner du lite överallt: Flygplatser som är som små despotier där folk utsätts för nakenskanning, och ICS – Internal Cavity Search vid minsta misstanke. Privata företag kan storma folks hus och genomsöka dem vid misstanke om upphovsrättsbrott och ålägga folk att hänga ut sig själva med namn och bild i media för egna pengar. Vi ser hur folk i storstäderna lever i ångest för de VERKLIGA brottslingarnas våldsamma framfart. Dessa brottslingar pixlas i medierna så att ingen kan genkänna dem och så att de kan fortsätta sin framfart. Detta är ett brott mot laglydiga människors mänskliga rättigheter – men det tycker inte SvD eller andra svenska medier – så sådana åsikter censureras bort. Tack och lov finns fortfarande bloggportaler som Bloggis där man kan tycka till utan att det sitter någon apparatchik från eliten och snusläser och tar bort allt som eliten anser misshaglig. Vart tog idén om demokratin vägen? Jag skulle vilja säga att den dog när sanningen började sippra genom . Det med att undanhålla upplysningar från folket kunde tidigare rättfärdigas med ”rikets säkerhet” och ”nationella sammanhållningen”. Sanningen bakom detta var att de som uttalade detta visste att om hela sanningen kom fram skulle det komma att bli ett Helvete utan dess lika och skulle inte bara den högt belägna grenen som satt på, men hela träet komma att dimpa. Idag har nätet gjort diskussioner möjligt mellan människors vars spår aldrig annars skulle korsats och detta har medfört att i stället för bara en penningmaskin blev nätet även ett hot mot den härskande klassen och hela scendekoren hotar att dras åt sidan så att alla trollen i kulisserna kommer för en dag – och vad som sker då, kan man ju bara spekulera om. Vad som är säkert är att det vi ser idag inte är nytt, men det som är nytt är att folk från hela världen numera har möjlighet att samtala och jämföra notat – och det har utökat medvetenheten hos många och bekräftat det man tidigare bara kunde misstänka och ana.

Demokratin hålls upp som något som ”alla” suktar efter och vill ha, men det är knappast sant. Vore det sant, skulle diktaturerna, hur grymma de än må vara, inte ha en chans. Det är så att alla har en bristningsgräns, och överskrids denna, så slutar det i blod, svett, slit och tårar. Demokratitanken togs upp här i Väst för att kunna göra folket till medskyldiga. I en diktatur kan man skylla allt på de sittande myndigheter – i en demokrati sitter hela folket på åtalsbänken bredvid myndigheterna ty det är folket som gett myndigheterna mandatet att styra. Detta vet folk, och därmed ser man mer sällan uppror mot myndigheterna i demokratier – däremot mer slagsmål mellan olika delar av folket. På typiskt psykopatmaner spelar man olika grupper mot varandra och sedan skickar man polis med vattenkanoner och tårgas mot dem. Vi som har tid att tänka är det största hotet mot eliten eftersom vi ser vad som är fel och likt barn avslöjar att Kejsaren är splitt näck. Det är skälet till den såkallade ”Arbetslinjen”. Man vill se till att ingen – eller så få som möjligt – har tid över att fundera över samhället de lever i. ”Modet” för att skapa distraktion numera är att man låter foliehattar gå ut med att saker inte är som de borde vara i rymden utanför Jorden, och att detta är omen om att Domedag snart är här. Många tror jag skulle hälsa Domedag varmt välkommen eftersom den värld vi lever i blir allt svårare. Folk lever i ständig ångest för att inte klara sina räkningar och få betalningsanmärkning och därmed bli pariaförklarad och utestängd. Folk lever i ständig ångest för att bli brottsoffer. Folk lever i ständig ångest för att medicinen som läkaren ordinerat, skall ta livet av dem – en ångest som medierna underblåser. Folk lever i ständig ångest för krig, terrorattacker, chemtrails, genmodifierade grödor och mycket annat – och resultatet ser vi: En fetma epidemi av sällan skådat slag beroende på att den som lever i ångest lagrar energin snarare än att förbränna och utnyttja den – det kallas på nysvenska för ”fight or flight” modus som stänger ner stora delar av matsmältningen/ämnesomsättningen och försätter oss i en situation där stora mängder bränsle görs tillgängligt för att kunna kämpa eller fly. När ingetdera sker, läggs det på lager. Vi blir feta. Bruken av hög fruktos majssirap i allt från godis till färdigmat och skräpmat gör problemet värre.

Om vi levde i en situation där vi inte hade mer än de vardagliga bekymringarna att tampas med, skulle folkhälsan varit mycket bättre. De flesta har väl hört om SETI – Search for ExtraTerrestrial Intelligence. Man har under alla de decennier detta program pågått bara mottagit en möjlig signal – och det får mig att tänka: Om vi utgår från en synnerligen intelligent art som bildat civilisation, så är det övervägande sannolikt att de INTE använder sig av etermedier såsom radio och TV längre – och kanske ALDRIG gjort det. Vi avslöjar oss för alla och envar inom många ljusårs omkrets med alla våra radio och TV sändningar – och jag tror inte den bild de får av oss är flatterande, och det skall den inte vara hellre. En art som behandlar varandra på det sätt vi gör, förtjänar inget eloge.

Men finns det ”öljensar” (aliens) där ute? Sannolikt gör det så, men jag tror INTE de kommer hit. Om vi kunnat ta emot radio och TV signaler från en civilisation som liknade vår, skulle i varje fall inte JAG vilja besöka – tvärtom! Men det finns många som helst såg att det kom hit öljensar och tog över ty det bara kan bli bättre. Men VARFÖR skulle någon utomjording åta sig att städa upp den röran vi skapat? Skulle det i så fall vara en tjänst eller otjänst? Är inte största tjänsten att låta den som stökar till det, städa upp? Och i frågan om en kinesisk eller zionistisk global diktatur, så är det valet mellan AIDS eller Ebola – bortsätt från att det är ett val som kommer tas åt oss. Precis som i våra påstådda demokratier, så finns inget tredje alternativ – och det i sig borde vara en tankeställare.

Mig privat utan förklädnad

(3 kommentarer, senast 2012-04-30 22:29)

Nästa inlägg
Bergatorparen

2012-02-16 15:01 - Bergatorparen
Konspirations fakta

Nu är grisen ute ur säcken - och enligt Alex Jones är det allvarligt. Jag har själv under många år märkt mig hur goda skäl det alltid finns för att begränsa folks fri och rättigheter, medan det ALDRIG finns goda skäl för det omvända: Att UTÖKA fri och rättigheter. Ta 10 minuter ledigt och lyssna till Alex Jones. Jag befarar att han har rätt och att det här inte bara är USA, men i lika stor grad här i Svea Rike:





(1 kommentar, 2012-02-23 16:42)

Nästa inlägg
Nästa inlägg
Bergatorparen

Hur ofta har du inte fått denna respons när du i samtal med människor påpekat att något måste vara fel – ja rentav så att någon uppsåtligt gjort saker sämre för att tjäna mer pengar? Jo, jag tänkte nog det: ”Hear no evil, see no evil” är de flesta människors hushållsdevis – men tyvärr är konspirationer mer prevalenta än det lala folket vill inse. I den dokumentär som följer längre ned på sidan, och som sändes av norska statskanalen NRK2, får vi se bevis på att det faktiskt har pågått och fortfarande pågår konspirationer syftande till att hålla oss fångna i ett, både för den enskilde och för planeten, ohållbart konsumtionsbeteende. Okej, så jag är en svavelpredikant som sitter ute på vischan och spyr galla över saker som jag anser vara fel, men vad annat kan jag göra? Om alla som såg saker som är fel började knipa käft, skulle det innebära att de som har resurserna att sätta dagordningen skulle få göra det i fred därför att de som är beroende av dem för sitt levebröd, de kniper garanterat käft samma hur illa saker är. Människor är oerhörd korttänkta ibland, och mycket enkla att programmera att tro att saker inte kan vara annorlunda. Men saker KAN de facto vara annorlunda och BORDE vara annorlunda ty vi har satt oss själva i ett slaveri som det måste hårda tag för att ta oss ut ur. Vi kallar det vi har som statsskick demokrati, men lagarna skrivs oftare än inte åt de som har starkaste lobbyn och som kan erbjuda de politiska högdjuren ett liv efter politiken.

Jag sitter med flera stycken uttjänta mobiltelefoner av ett skäl: De skall INTE få ingå i den nerskräpning av tredje världen som vi ser i våra dagar. Man lovar att våra elektroniksopor omhändertas på ett hållbart och ansvarigt sätt, men titta på dokumentären och du får höra killen från Ghana berätta att han hittat sopor även från Danmark – och kommer danska elektroniksopor till Ghana, så är det inte otänkbart att även svenska sådana hittar dit ner. Det är redan olagligt under internationell lag att göra på detta sätt, men man kallar det att ”brygga över den digitala klyftan”, och således kan man skicka dit sopor som inte fungerar. Det finns ingen att agera polis och sätta stopp för otyget eftersom världspolisen USA är den största bidragsgivaren till detta sopberg och andra som har musklar att kunna axla uppgiften är lika goda kålsupare som EU och USA.

Planerat föråldrande började med glödlampor, men innebefattar idag alla – eller åtminstone stora delar av det vi kallar konsumtionssamhället. Om man inte bygger in svagheter, så sätter man reservdelspriserna så högt att det inte är lönande att laga produkter som ens har lindrigare skador. Ett lysande exempel på detta är bilbranschen där storproducenter som Ford med flit skapar lösningar som gör att ett byte av toppackning på en motor som Zetech som används i Mondeo, Focus och ett par andra modeller kostar skjortan och halva garderoben, dels därför att packningssatsen är både omfattande och mycket dyr – även som ”piratdel”, dels därför att det är ett mycket omfattande arbete som tar upptill 10 – 12 arbetstimmar på grund utav all ”bråte” som måste avlägsnas innan man ens kommer åt att lossa topplocket. Som grädde på moset är topplocksbultarna av strecktyp som måste bytas efter en gångs bruk. Detta gör att många äldre bilar går på tippen trots att de fortfarande är i sådant skick att de skulle göra nytta ett tag till. Men även detta är påtänkt: Man har lagt in svagheter i karossen genom att trösklarna rostar bort och leder till anmärkning hos Bilprovningen – och eftersom det är dyrt att åtgärda, så går bilen på tippen. Skulle det vara möjligt att bygga bilar som håller längre och som kan uppdateras så att de känns moderna ändå tills de är utslitna? Ja, sådana bilar finns: De heter Mercedes. Det är fullt möjligt att bygga saker som har ett långt tjänstliv – och USA av alla har en produkt som förbehållits egna flygvapnet som är beräknat ha ett tjänstliv på 80 (!) år: Boeing B52. Ryssarna har flera jaktplan och lätta bombplan som är modulbyggda så att man kan förnya dem i tur och ordning. Kan man bygga militära maskiner som lever så länge, så borde det inte vara något problem med vardagsföremål hellre, men jag misstänker att man fortfarande tillämpar ”planerat föråldrande” på mycket av våra maskiner och apparater.

Men det är flera komponenter som gör dagens ekorrhjuls samhälle möjligt: Man har genom åren studerat beteende hos både människor och djur. Man har noterat sig att det finns saker som triggar igång konsumtionsbeteende hos alla högre varelser, och en av dessa saker är en övermäktig hotbild liknande den som fanns under kalla kriget, och efter kalla kriget insåg att man att ett nytt hot behövdes, och då kom terrorismen in, och för att vara på säkra sidan och få med sig även de som inte hotades av terrorismen, kom klimathotet. Ständigt förekommer dokumentärer på Discovery och NatGeo om hot från rymden. Detta är INTE tillfälligheter. Vem tror ni betalar för dessa dokumentärer? Just det! De betalas för av de samma som ser det som sitt främsta intresse att hålla fast människan i ett konsumtionsbeteende. Vilka är sponsorer för sådana program? Jo, det är producenter av sprit, öl och chips – samt dessa överallt närvarande pokersajter. Man måste vara pårökt något så in i Norden för att inte se skriften på väggen. Men jag har en bekant i Norge som brukar säga: ”Jaja, de får styra de som styr. Detta är inget vi kan göra något åt” – och denna sorts lala mentalitet tror jag är rätt så utbredd, varför det blir med att några få eldsjälar jobbar för att ändra på det som är fel – tills deras krafter tar slut. Och krafterna tar garanterat slut därför att de krafter man slåss mot är som kameleonter: De ömsar färg efter omgivningarna – och just nu låtsas de vara ”gröna”, ”hållbara” och ”klimatsmarta”. Sanningen är att det finns inget smart med en tillväxtekonomi ty den endast gör planeten till ett helvete av sopor, sjukdomar, missnöje och konflikt. Det skulle varit billigare i långa loppet att betala lite mer för saker som håller mycket längre. Det viktiga är att ha mat på bordet och tak över huvudet. Men hur är det överhuvudtaget möjligt att få med sig människor på den vansinnesfärd som pågår? Titta på Maslows hierarki – den ger svaret:

Och nu till dokumentären. Den har en speltid på knappa 53 minuter, och är utan reklamavbrott – så den är väl värd tiden det tar att kolla på den:


(1 kommentar, 2012-01-08 18:57)

Nästa inlägg
Bergatorparen

Radarparet Merkozy har nu lämnat byggnaden – med mycket mindre än de kanske hade hoppats på. Vanan trogen blev det flummiga formuleringar – och ”låt oss titta på detta och återkomma”. Sanningen är att de kan titta på det tills papperet fattar eld eftersom den efterlysta budgetdisciplinen kommer att få de länder som skall tillämpa den kommer att sjunka ner i ett träsk det inte finns någon återvändo från. Man gör som man alltid gjort inom politiken: Man behandlar symptomen, men lämnar själva sjukdomen orörd. Det som bär skuld för dagens elände är den tillväxtekonomi som utvecklades för att ta sig ur den sump som en annan lika tokig ekonomisk teori skapade på 1980 talet under den såkallade yuppie eran då man skapade pappersvärden en masse.

Man försöker med ena handen skapa förståelse för ”klimatutmaningarna” – och här går verkmedlen i en riktning, och samtidigt försöker man skapa ekonomisk tillväxt med arbetstillfällen för att tillfredsställa den såkallade Arbetslinje, och här går verkmedlen i diametralt motsatt riktning av klimatpolitiken. Som råge på måttet åker ett band av politiska högdjur runt som tattare vart fjärde år och sjunger den gamla slagdängan ”Jobb, Skola, Vård och Äldre – Yiah, Yiah, Oooohh” och lovar saker som man måste låna för att kunna förverkliga – åtminstone i en sådan grad att man inte framstår som en förljugen sol och vårare. De ända som kallas att ta ansvar, är gemene man och kvinna. Om man gör bort sig på samma sätt som politikerna, så finns inget att hämta på Socialen annat än tio sura i baken ut. Gemene man skall bära hela klimatpolitiken på sina skuldrar samtidigt som de som tjänar pengarna skonas från att ta ansvar. De kan prata om det, men när det bär till kritan är det med slipsgänget som med Merkozy: Mycket skrik och lite verkstad.

Skulle dagens situation kunnat undvikas? Ja, faktiskt. Om man tillämpad principerna om hållbar utveckling och slängt Arbetslinjen dit pepparen växer, så skulle mycket varit vunnet. Om man följt de råd som man ger gemene man, skulle även det resulterad i att man inte suttit i skulder över taknocken. Det som kommer behövas nu, är att dessa korrupta högdjur som befolkar politiken ställs till svars på hårdaste sätt – som vore de konkursryttare, för det är i själva verket det de är många utav dem. Tyskland och Frankrike har inte hellre några marginaler att gå på, och så som jag tolkar deras agerande inser de att de håller på att drunkna i andras skulder – och nu kämpar de desperat för att slippa undan åtaganden som ratificeringen av de fördrag som eurosamarbetet och stabilitetspakten bygger på.

Alternativet till USE är The European Village, där alla länder har sina egna valutor men delar en gemensam intern marknadsplats där man har en omräkningsfaktor som fastställer vad saker skall kosta vid omräkning från en valuta till en annan – såsom det var med ECU. På så sätt kommer de enskilde länderna att märka av obalans i sin egen ekonomi omedelbart. Men samtidigt är det viktigt att man får ett system där tillväxthysterin inte åter igen tillåts undergräva alla andra politiska projekt. Det är enbart när man väger alla politiska områden mot varandra och ser till att ge de som betyder mest tilläckligt vikt i förhållande till allt som behöver göras. En politiker måste kunna gå ut och säga till sina väljare: ”Jag kan inte lova mer till vare sig skola, jobb, vård eller äldre eftersom pengarna inte finns, och jag har sluppit upp för områden där jag kan skära ner utan att skapa allvarliga samhälliga konsekvenser.” Den dag vi får politiker som respekterar oss väljare så mycket att han säger som det är, och ändå blir vald – då finns det hopp om att demokratin kan återuppstå, och inte minst finns det då hopp om att vi slipper se halva världen körd i botten – som de facto är dagens bryska sanning. Allt svammel om att USA skulle vara på väg mot återhämtning är bara det: Svammel. USA sitter i smeten så djupt att om deras kreditgivare bestämde sig för att inkassera, skulle det inte finnas pengar och reala värden i hela landet att betala. Europas samlade skulder är enbart en bråkdel så stora, men utgör ändå ett förlamande problem eftersom det inte längre är möjligt att skövla nya naturtillgångar – av den simpla anledningen att de dels inte finns, och dels att det globala politiska klimatet inte medger sådana tilltag längre. Samtidigt är det så att energisituationen har utvecklat sig i en sådan riktning att gamla dagars räddningsplanka turism inte längre är lika självklar. En annan sak är att den globala konkurrensen om turisterna gör det till ett högrisk projekt. Lösningen blir att man lämnar tunga valutor som euron och inför sin ursprungliga valuta och devalverar denna till en nivå som står i förhållande till de ekonomiska förutsättningarna. Samtidigt måste man prata med folk öga mot öga – inte ovanifrån och ner såsom svenska politiker tenderar att göra – och berätta ärligt vad som måste göras. Sedan är det viktigt att näringslivet faktiskt levererar på sitt skitsnack om samhällskontrakt och ansvarstagande – även om det innebär att det kommer att gå en kontantström FRÅN dem MOT samhället i stället för omvänt – som de ju vant sig vid under det senaste halvseklet.

Det är lika så viktigt att man städar upp i det otyg att direktörer kan häva bonusar med röda siffror i böckerna. Nu får korken åka tillbaka i champagneflaskan och svarta kaffet komma på bordet så att man nyktrar till och börjar göra det man är så rikligt betald för att göra: Se om affärerna så företaget bär uppe sin egen vikt. Går det inte så är nerläggning ett realistiskt alternativ. Om man tittar på fallet SAAB, så kan man fråga sig: Är det rimligt att man lägger så stora resurser på att hålla i gång en verksamhet som inte klarar av att stå på egna ben? Och de är inte ända exemplet: Det kryllar av exempel på hur olika statliga institutioner, oftast utklädda, fått gå in och bistå med pengar under såkallade rekonstruktioner. Oförmågan att tänka i nya banor gör att man håller kvar saker som kostar pengar mer än de alstrar skatter. Denna enögda tillnärmelse gör att man är blind för den sidan man inte VILL se. SAAB har kontinuerligt varit blåsväder, och har bytt ägare med mer eller mindre jämna mellanrum. Man kan komma med allsköns förklaringar om att det varit ett ingenjörsföretag, och dylikt, men det bortförklarar inte det faktum att de personer som innehaft de positioner som ansvariga beslutsfattare inom företaget de facto idkat management by running away – och på så sätt försatt företaget i den sitsen att det hela tiden kört slut på pengarna. En annan sak är att mindre länder har svårt att attrahera investerare och riskkapital. Detta gör att i ett litet land måste man ofta vara mer resursstark som ledare än i ett stort land. Detta är det som drabbat PIIGS länderna. Ingen av dem utgör stora ekonomier, och i minst två av dem utgör organiserat brottslighet ett kännbart hot mot laglig verksamhet. Skall man komma till botten med vad som urholkar ekonomin, så är det klart att man måste våga se hela katalogen av problem, och ha analytiskt sinnelag nog att se proportionerna och veta hur mycket de olika faktorerna väger in.

Bara vad jag som vanlig människa kan se, så är det många saker som förorsakar problemen och de tyngsta orsakerna är felaktiga ekonomiska teorier, politiska intressekonflikter där olika delar av samma regeringars politik upphäver varandra och politiker som är mer upptagna av att medan de sitter i position skapa sig ett liv efter politiken. Detta är ett problem som uppstått gradvis genom att man skapat förståelse för de ståndpunkter som obevekligen leder till att man inte fullgör sitt politiska uppdrag till samhällets förmån, men snarare till förmån för den eller de vars ynnest man eftersträvar. Ett synonym för detta är korruption. Vi vet från historien att underhandsverksamhet, ränkspel och dylikt är något som präglat franskmännen – och inte minst engelsmännen. Tyskarna har förlorat två världskrig därför att de inte behärskar denna konst – varför Merkel tvärhåller Sarkozy så hans tunga hänger som en plommonfärgad slips. Cameron gav klart besked innan toppmötet, så ingen tvekade på var han stod. Engelsmännens hemliga tjänster är inte att skämta med, så den som vill att hans hemligheter förblir hemliga håller käft och lyssnar när Cameron talar. De som hånflinar av konspirationsteorier kom att bli mörkerrädda om de fick se vad Cameron, Sarkozy och Obama har i sina arsenaler. Verkligheten är inte så enkel som den kan se ut på ytan. Ofta är det som dyker upp i medierna produkter av beslut som tas bakom lyckta dörrar, och mycket är rökridåer och en del är socialpsykologiska verkmedel som syftar att förhindra vissa sorters beteende i befolkningen/marknaden och tillskynda andra. Det är detta man kallar politik. Politik är inte, som vi uppfostras att tro, att man lägger förslag och antingen får det bifallit eller avslaget. Det är det arbetet som görs INNAN förslaget ens kommer på bordet som är det viktiga och där alla de stora aktörerna tar fram sina tyngsta vapen. Så marknadspsykologi, som del av propagandan, bär betydlig vikt. Just nu är det en del av denna strategi att visa att man har läget något så där under kontroll. Men sanningen är att situationen långtifrån är under kontroll. Frågan är: Vad skulle komma att ske om alla visste sanningen?

http://www.svd.se/naringsliv/marknader-stilla-efter-toppmote_6696861.svd
http://www.svd.se/naringsliv/perspektiv-sverige-toppmotet_6698847.svd

(1 kommentar, 2011-12-10 00:25)

Nästa inlägg
Bergatorparen

… han får tampas med i sina program gör att jag emellanåt funderar: Hur står han ut? Och med allt skäll han får från de som anser att han hänger ut de han försöker hjälpa? Det många inte tänker på är att hans roll i det hela är att dra en Johnny Cash: Att bära bort lite mörker på sin rygg (min översättning från låten Man In Black). Ibland kan det vara bättre med ett vardagligt perspektiv än ett professionellt eftersom den visdom människor trots allt samlar på sig i sina egna liv kan hjälpa andra. En psykolog eller psykiatriker kan förklara mekanismerna i ditt sinne som får dig att reagera sjukligt på normala stimuli. Dock växer ingen av dessa proffs på träden, och väntelistorna är långa i de allra flesta länder. Man kan i och för sig fundera över varför det är så. Vad är det som gått snett i våra samhällen eftersom det finns så många som dras med depressioner, ångest och apati? Har det alltid varit så? Var det på detta vis tidigare med, men då med den skillnad att de som insjuknade mötte kalla skuldran och dog unga antingen i självmord eller till följd av alkoholskador? Är det ökade förväntningar på behandlingsbarhet som triggat den tillsynes skräd av depressioner och andra psykbesvär som präglar vår vardag? Jag menar: Om man tittar tillbaka i historien så är det ingen brist på ”nervsanatorier” och andra psykiatriska institutioner. Men en sak som är annorlunda nu mot förr: Genomgående har folk det ”bättre” – åtminstone ekonomiskt. Kan det vara så att när elände är vanligt, så är det få som lägger märke till det, men när eländet blivit mindre vanligt och rentav lite tabubelagd, så sticker det fram som en sår tum?

En sak är jag övertygad om: Samhället idag är mer transparent än det var tidigare och det är svårare att gömma bort sociala tillkortakommanden och ekonomisk misär. Det är en sak som sticker sig fram i alla Arga Snickaren program och det är att man hakar sig upp i den så ökända tummen mitt i handen, men sedan dyker de andra svårigheterna upp som ett brev på posten. Det är ett av problemen vi människor har: Vi tittar på att en människa inte räcker till, men vågar inte fråga varför. ”Alla säger att Jeppe dricker, men ingen frågar VARFÖR Jeppe dricker” är en känd linje från Holberg, och den säger rätt mycket om mänskliga naturen och mänskliga psyket. Många av de vi ser i Arga Snickaren är av samma sort som Jeppe på Berget. De rymmer undan utmaningarna istället för att ta tag i dem. Men finns det hjälp? Jag tror vi måste börja tänka i lite andra banor än de vi gör: Istället för det ekorrhjulssamhället vi har, så bör vi börja uppfostra våra barn enligt doktrinen: Gör det bästa du kan med det du har. Måttet på framgång får inte vara så klyschiga och enkelriktade som fallet är. Du är inte en sämre människa för om du bor i en etta någonstans i Ingenstansfors eller Vardålanda. Jag bor i hus därför att jag inte klarar av att bo i knät på andra människor. Jag bor på vischan och tycker om det. Det jag däremot inte är så glad för är att jag blev arbetsoför så rent för tidigt. Jag skulle mått bättre om jag haft min arbetsförmåga kvar, men sedan då? På positiva sidan sett så slipper jag ”Arbetsförnedringen” och känslan av att inte räcka till när det ena jobbet efter det andra går min näsa förbi. Man kanske bör se saker från båda hållen: Det är sällan så illa att det inte är bra för något.

Blir de som Arga Snickaren tar tag i hjälpta? Det tror jag varierar. Det kanske framskyndar det oundvikliga: Att locket flyger av och en kataklysmisk explosion spränger en redan dålig relation i tusen bitar. Kanske har det en lekande effekt genom att det ger folk tid och ork att samtala och komma fram till att det de hållit på med nog varit en dålig idé. Resultatet blir att de skaffar ett annat boende och en annan livsstil som passar deras förmågor och egenskaper bättre. Ett mynt har alltid två sidor – det är oundvikligt. Det innebär att den enas medicin är den andras dödliga gift – precis som med digitalis: För en hjärtpatient är det livräddande medicin, medan för en frisk är det den säkra död. Ergo finns det ingen mirakelmedicin som läker alla sjukdomar och ställer alla obalanser till rätta.

Med detta sagt, så är det inte det samma som att vi skall acceptera misär utan att försöka avhjälpa den som bäst vi kan. Vi måste dock vara varse på att de lösningar vi föreslår kanske inte alls fungerar för den vi föreslår dem för. Det är många som lever i en dold misär i dagens Sverige och i dagens Europa helt enkelt därför att de försöker vara någon annan än den de har förutsättningar för att vara. De investerar för mycket i att framstå som kloner av ”förebilderna”. Resultatet blir en mycket hård krasch och en bottenlös känsla av förtvivlan och misslyckande. Många reser sig inte igen, medan andra håller sig uppe för familjens och omgivningarnas skuld. Klyschan om att ”alla skall med” funkar inte i verkligheten. Det är för många som inte platsar. Vi måste tyvärr konstatera att vi inte ännu är mogna för att utveckla samhället i en riktning där vi utvecklar gråskalan. Färgskalan ligger fortfarande långt under horisonten. Teoretiskt skulle det vara möjligt att utveckla samhället så att ingen skulle falla genom, men vi som art saknar förmågan att tänka så långt, så brett och så djupt. Vi tänker i ett plan, svart och vitt – rätt och fel. I en alternativ verklighet skulle det inte behövas Arga Snickare eftersom folk där redan skulle lärt sig att göra det bästa de kan med det de har och där det finns accept för det att vara ”annorlunda”. Fråga bara vad som händer med alla som försöker sig på ett alternativt leverne? Tänk på Waco Texas 1992, tänk på hur minoritetsbefolkningarna runt i världen far, tänk på Amish. Det ligger inte i människans natur att acceptera annorlunda. Alla skall varsågoda passa inom ramarna – annars! PK maffian svamlar om tolerans och flerkultur, men Allah ha nåd med den som tycker annorlunda. Den censur, den åsiktsadministration och det förtryck som eliten utövar är bevis på att ord och handling har en stygg benägenhet att gå sina skilda vägar.

(1 kommentar, 2011-10-20 18:40)

Nästa inlägg
Bergatorparen

De som läste bloggen under 2010 vet att detta för mig var ett år som bäst kan beskrivas som ”innehållsrikt” – för att säga det minsta. Gamla country dängan ”Pick Me Up On Your Way Down” börjar inte ens att beskriva hur det kändes. Det var nästan som man kan tänka sig att det är att hamna i ett svart hål. Allt går åt pipsvängen så skjortan står rakt ut. Det slutade med att bolånet blev sagt upp, och mycket tid har gått åt på att skaka fram alternativt boende, och inte minst sälja det jag har för ett vettigt pris. Det har inte gått så bra, så jag föreslog banken en lösning som blev accepterad, så nu kan jag bo kvar i Villa Korsdrag så länge jag betalar. Det skall sägas att stålbadet har gjort ekonomin bättre, men samtidigt har värdet av min pension gått ner eftersom valutan i landet jag får den från har tappat gentemot svenska kronan – men när jag ser på allt jag lämpat överbord, så funderar jag på hur jag kunde få det att gå ihop så länge som jag gjorde: Jag har slängt ut fasttelefonen, det fasta mobilabonnemanget, Canal Digital. Kvar är bredbandet och kontantkortstelefonen. Men det räcker fint. Jag hade kompisar som tyckte att jag fick ringa dem, men de lade aldrig – eller mycket sällan pengar på att ringa mig. Behöver jag säga att kontakten med dem har upphört? Jag var där för dem när de behövde en vän, men sedan? En anledning till att författare och diktare sätter vänskapen lika högt som kärleken – eller rentav högre, är att den minsann inte växer på träd. Nyttig idiot är vad jag insett att jag var. Men allt det där tillhör numera det förflutna. Jag måste erkänna att lärdomen jag drar är att mitt resonemang från barndomen: Ensam är stark, är lika giltigt nu som tidigare. Jag har i stort sett ensam kämpat mig genom mardrömmen 2010, och det är jag förbannat stolt över.

Vägen framöver måste väljas med hänsyn till vad som är bra för mig själv – inte vad jag tror att andra förväntar av mig. Lätt att säga, svårare att efterleva. Vanans makt är stor, men under de år jag bott själv har jag äntligen börjat känna mig själv. Det är inte existentiell svada det där med att hitta sig själv: Om man som jag växt upp i den hotfulla skuggan av en våldsbenägen, oberäknelig, psykopatisk mor som höll hela familjen i ett järngrepp, så blir alla pseudojag man utvecklar för att inte trigga ragnarök så många att man tappar synen av sitt autentiska jag. Lägg så till att den jag uppfostrades att bli, inte platsade vare sig i gatan eller i skolgården, så behöver man inte vara professor i psykiatri för att förstå att den nödvändigtvis måste ta sin tid att städa ut all den bråte som ett sådant förflutet lämnat efter sig. Jag klarade ämnena i skolan med framgång. Höga betyg blev mitt vapen i kampen mot mobbarna. Många av dem finns väl inte bland oss längre eftersom livsförväntan för brottslingar vanligen är låg – och brottslingar var vad de ändade upp som de flesta av dem. Några få stycken har gjort det bra ekonomiskt eftersom de saknade de hämningar som de av oss som är förbannade med samvete har.


En sak som faktiskt hjälpt mig att börja uppskatta mig själv mer, är att jag lärt mig vilka vedermödor flera av mina förebilder från barna- och ungdomsåren, bland dem Chet Atkins, finge utstå. Det tog Chet Atkins det mesta av livet att inse att han inte var en odugling. Det var inte förrän han blev gammal att han insåg att han faktiskt hade varit duktig, och att det inte var vare sig flax, andra människor eller Gud som skapat framgångarna. Chet Atkins ville aldrig höra: ”Jag kan inte, klarar inte” från andra människor. Hans inställning var att kunde han, så kunde minsann andra. Ingen vågade mucka, så de gjorde som Chet befallde och levde upp till sin fulla potential och blev strålande framgångar. Listan är lång. Chet var musikdirektör och producent hos RCA under större delen av sitt yrkesliv – något RCA tjänade ofantliga summor på. Tillsammans med Owen Bradley skapade Chet Countrypolitan stilen – eller the Nashvillesound med hjälp av artister som Jim Reeves, Eddie Arnold och flera andra. Chet Atkins har blivit en förebild för mig därför att han var en sorts man som fick fram det bästa i andra, och som skapade förtolkningar av andra människors musik som gjorde att den nådde en publik som den annars skulle missat. Duktig är ett för svagt ord. Killen var ett geni, men han ansåg sig som en odåga med flax. Nu 10 år efter sin död hjälper Chet mig fortfarande med det exempel han satte. Man behöver inte vara musiker för att inse vad den mannen betydd. Det räcker att vara människa. Den som hjälper andra fram, och får att andra att leva upp till sin potential, är en hjälte större än någon härförare, någon statsledare eller strateg. En man som med gitarr i hand går ut och vinner världen förtjänar att kallas stjärna. Den som går ut med maskinpistol och sprängdeg och gör världen till en soptipp, är ingen hjälte, men en förbannad idiot. Men alla kan skjuta med maskinpistol, och alla kan förstöra. Det är skillnaden mellan en konstnär och andra.

Detta har alltid varit en del av min filosofi varför jag aldrig tagit till våld efter att jag blev vuxen eftersom jag insåg hur huvudlöst och dumt det är. Världen behöver inga flera vettvillingar. Världen behöver flera som tänker, skapar och sparkar andra i arslet framöver och uppåt. Jag upptäckte att det faktiskt ofta är lättare att hjälpa andra än att hjälpa sig själv, och då kom jag på att: ”Nu håller jag på att förlora stöga, medan jag är mer upptagen med att hjälpa grannen som föll i trappan och skadade handleden än att hjälpa mig själv.” Nu utesluter givetvis inte det ena det andra i sådana sammanhang, men när grannen blev så pass restituerat att hon kunde börja köra bil igen, så finge Bergatorparen ta tag i sitt eget liv och få sakerna att klicka på plats. Villa Korsdrag skall bli det projekt jag fullföljer och inte lämnar därför att annat står i vägen. Denna sommar skall jag isolera, och bygga bulkförråd för pelletsen. Jag är urless på rör som fryser, och enorma pelletsräkningar. Nu vill jag göra det jag gått och hittat ursäkter för att undvika. Det största hinder är ens eget psyke: Man ser för sig hur andra förväntar sig att det skall göras, man räknar på det och kommer till att det inte låter sig göra därför att man inte själv har kompetensen, och att banken har fattigförklarat en. Utflykter! Där det finns en vilja, finns det ett sätt, säger de i engelskspråkiga världen – och visst är det så. När man talar med folk får man höra att de där flashiga dyra metoderna är mindre prevalenta än man skulle kunna tro. Ute bland folk är det fix och trix som gäller – och ger det bättre resultat än dyra lösningar som innebär att man måste förvandla hela fastigheten till en anläggningszon för längre tid, så varför inte. Det jag tänker på är givetvis dräneringen. Jag har puttat den framför mig utifrån att jag såg för mig ett 100 000 kronors projekt, men med de förhållanden som råder här, så kanske det räcker med 10 000 kronor? En mer hanterlig summa.

Jag har upptäckt att antroposoferna har rätt: Man måste greppa dagen. Beviset kom i form av att jag nu kan sitta kvar i Villa Korsdrag i stället för att behöva flytta in i en liten lägenhet och inte ha något ställe att sätta ifrån mig vare sig bilen eller de andra grejorna utan andras medgivande. Såsom situationen är så har jag utrymme för de sakerna jag har och tycker om. Inte minst ryms min livsstil här ute på Bergatorp – och sådana grannar som jag har här lär jag nog inte få annorstädes. Vissa saker kan inte skaffas för pengar.

Är mardrömmen över? Det hoppas jag verkligen. En 51 år lång mardröm förtjänar man verkligen att få vakna av och uppleva positiva saker resten av livsdagen. Det sorgliga är att man ser i efterhand vilken potential det förflutna hade för att ha kunnat bli bra, men den potentialen såg man inte när det begav sig. Man blir klok för sent i livet. Ett medium frågade en gång en ande vad meningen med livet är. Anden svarade: ”Det är enkelt: Att leva och lära. Konstigare än så är det inte”. Så om det inte var så att man upptäcker i efterhand saker man tycker man borde sett, så kanske man inte skulle komma att lära så mycket hellre. Vedermödor finns i allas liv, men många vill framstå som framgångsrika så de döljer sina besvär för omvärlden. Men vi skall leva och lära, det är skälet till att vi är här. Glöm allt högtravande filosofiskt eller religiöst svammel. Det finns ingen Gud, ingen Himmel, intet Helvete (såvida vi inte snickrar ihop ett eget), bara det universum som vår art skapat, och då talar jag inte om människan, men om den immateriella intelligens vi kallar andar. Vi är alla andar, och vi har uppdrag här – vilket innebär att inget liv levs förgäves även om det kan kännas så ibland. Även bebisen som kanske bara levde några dygn, har inte levd förgäves även om det kan synas så för omvärlden. Alla liv har betydelse, och det är när man inser innebörden av det, att känslan av meningslöshet ger vika för en känsla av att vara med om något viktigt och bra. Därför har jag vald den grekisk mytologiska gudinnan Athene som min ledstjärna. Hon står för vetenskap, konst och kultur – just de saker jag gillar. Så med Athenes hjälp hoppas jag nu att ljuset vinner i mitt liv.

(4 kommentarer, senast 2011-03-22 20:14)

Nästa inlägg
Bergatorparen

USA' s ekonomi har inte varit sämre sedan före andra världskriget, och där, liksom här, står politikerna med overksamma verktyg och mediciner mot eländet.


(Inga kommentarer än)

Nästa inlägg
Nästa inlägg
Nästa inlägg
Bergatorparen

AFA och övriga delar av, vad jag väljer att kalla Storstadsvänstern, vill helst att det skall finnas endast EN allmängilltig uppfattning: Deras! Alla som inte håller med, får tåla stryk, brandattentat, förtal och regelrätt mobbning. Det är inte enbart SD som får märka av deras intolerans gentemot alla som inte delar deras socialistiska irrläror. Även Moderaternas valstuga eldades upp – och Svensson bara tiger och knyter nävarna i fickan. Kanske bra träning tills den dagen Folkrepubliken Swedistan blir ett faktum. Jag ryser vid blotta tanken på vilka fasor som kommer att vederfaras de som då inte rättar sig i leden och hyllar ”vår respekterade Ledare” .

Det är så lätt att avfärda partier, enskilda personer och organisationer som ”främlingsfientliga” eller ”nassar” för på så sätt avsnoppa dem och få dem att framstå som oseriösa idioter. Man kan väl på något sätt och vis säga att här får PK maffian smaka en redig dos av sin egen medicin: Inför AFA och Storstadsvänstern är det Alliansen och De Rödgröna som är parior. Så kan man ju bara fundera på hur det smakade. Vi ser att man, i varje fall enligt egen uppgift, tar tag i 70 talets flumskola och återinför disciplin, frågan är bara: När skall vi få se AFA & Co få smaka disciplin, och tas i skola om demokrati och medborgerliga fri och rättigheter? Jag utgår ifrån att så länge arkitekterna bakom 1970 talets flumsamhälle fortfarande inte har hamnat i kolumbariet, kan det bli svårt att ändra den biten. Ironin i det hela är ju att dessa avarter i debatter, kallar sig liberala och toleranta, medan de uppvisar total intolerans överför alla icke-svarta, icke-muslimska debattörer åsikter och värderingar. Att de sedan inte drar sig för att samarbeta med sådana som påkallar Allahs välsignelse över Hitler för att han försökte utrota judarna. Hitler var nog en duktig ponke alla gånger, men det måste du vara muslim för att ha lov att säga. Är det fler än jag som börjar känna att skallen håller på att lyfta?

Hur mycket är demokratin värd? Svaret tror jag ligger i vad för insatser vi gör för att bevara den. Man försöker blockera partier som väljarna väljer in genom att i bästa Stuka stil stupa i halmen med fienden, man ser genom fingrarna med att AFA och Storstadsvänstern förvandlar storstäderna till krigszoner där det ser ut som ett helt gäng med seriepyromaner farit fram. Vi har media som det inte går att lita på, eftersom deras avvägningar hela tiden går på vad som INTE skall publiceras snarare än vad som skall publiceras. Värt grannland i söder, Danmark anser att det borde skickas valobservatörer hit till Svea Rike den 19 september – och anledningen är just media, och den ohälsosamt, för att inte säga incestuösa förbindelsen mellan samhällsföräldrarna (makteliten) och media. Det är svårt att säga emot danskarna i detta fall. Skall jag säga vad jag ser, så är svenska demokratin död. Vi ser en valrörelse där det käbblas om smådetaljer, medan visionerna glimrar med sin frånvaro. Det hela är ett spel som syftar mest till att säkra sig tillgång till gräddfilen i nya fyra år. För oss som inte precis kom till världen igår, är det besvärande att se hur lite visioner dagens politiker har. Det är som att välja mellan Lidl och ICA – ungefär så olidligt tråkigt. Kan det undvikas, så väljer jag bort båda.

Att vi numera har nära nog ”amerikanska tillstånd” med ett i princip tvåpartisystem, säger mer än tiotusen ord om hur det ligger till med demokratin. Frågan vi bör ställa oss är: Skall vi ha demokrati som är det bara i namnet, eller skall vi skapa något annat som gör att vi slipper detta narrspel vart fjärde år? Jag har i många år funderat över om vi inte borde ha professionella ledare som anställas på kontrakt som gör att det får betalt efter hur väl de lyckas. Den lagstiftande makt kan samlas i ett råd som sammanträder två gånger om året, och vars ordförande kan tituleras president, förar eller kansler. Rådet skall bestå av företrädare för de olika områdena i samhället. Detta kommer i princip att vara en diktatur såsom det är i ett företag, men jag tror det kommer att fungera bättre eftersom man inte behöver lägga tid och krafter på att springa runt och ljuga så sotmolnen står ur munnen på dem för att lura folk att ge dem fyra nya år. Folk i allmänhet kunde koncentrera sig om det viktiga: Att leva sina liv och kunna ha förtroende för att de som styr, faktiskt vet vad tusan de håller på med.

Det viktiga här i världen är inte vad det finns pengar, utan vad det finns resurser att göra. Det är lite som detta: Man har materialen att bygga, men inte pengar – så materialen får ligga och gå till spillo. Är det rimligt? Människor som besitter personliga resurser, går arbetslösa och får tåla förnedrande behandling för att inte bli utan försörjning. I valrörelsen är den skämliga arbetslinjen ett poäng man puckar på, men arbetslinjen syftar inte till annat än att mobba – helst till självmord – alla som sliter med att få arbete. För den som inte upptäckt det, så blir det allt färre jobb i förhållande till värde skapningen för varje år – vilket innebär att jobben inte räcker till alla. Givetvis finns det uppgifter som behöver lösas, men det finns inte pengar. Orsaken är i första hand, att överbudspolitiken de senaste 50 – 60 åren har svårt skuldsatt de flesta länder i vår del av världen – Sverige inget undantag. I förlängningen beror det på att det finns en överhet som du riskerar förlöjligas som foliehatt om du nämner: De kallas Illuminati – fackelbärarna. De är inte utomjordingar. De är tvärtom den ultimata överheten, och består av bland andra familjer som Rockefeller, Rothschild och Windsor. Det sägs att de äger det allt väsentliga av världens likvida medel. Återstoden, kring 5 % eller så, utgör det kapital som till varje tid är i omlopp. Hur kommer detta sig? Det rör sig om naturliga mänskliga instinkt: Att skapa trygghet för sig själv och de egna, och bästa sättet att göra detta, är att skapa kontroll över alla resurser – dock utan att synas så alltför mycket. Om Hitler vunnit kriget, skulle dock Illuminati legat pyrt till eftersom Hitler ansåg att byta ut alla valutor, så att alla ”gamla” pengar blev värdelösa. Under och i de kommande tre decennierna efter kriget, köpte man systematiskt upp allt guld som fanns till salu. Land efter land övergav guldfoten – varför? Illuminati hade före kriget sina tillhåll i Europa, efter kriget i USA – varför? Före kriget var USA ett förhållandevis fattigt land, medan det under kriget växte sig till världens dominerande ekonomi. Sedan flyttade en av Illuminatis hejdukar till Kina, och inom få år var Kina Asiens svar på efterkrigstidens Tyskland och dess Wirtschaftswunder. Jag skall återkomma till detta i senare jeremiader. Nu då kvällarna blir långa och mörka, blir det lättare att få tiden att räcka.

Rent politisk känner jag att jag håller på att gå från mörkblå till brun eftersom det är här redskapen att stävja Illuminati och deras New World Order rörelse finns. Finns det andra alternativ, så skulle jag hemskt gärna höra om dem. Vad som är säkert är att verkligheten är mer fantastisk än den mest utstuderade fantasi eller den hemskaste mardröm. Vad vi står inför är något omöjligt: Det är inte enbart människor vi har att tampas med som tillskansat sig rikedomar som får Farbror Joakim von Anka att framstå som fattiglapp, men faktiskt egenskaper som finns i större eller mindre grad hos alla människor. Ta bort dem, och vi skulle inte överleva. Åt andra sidan: Så är det ju så att naturen gillar att prova ut till yttergränserna. Så Illuminatis egenskaper är extrema, för att inte säga abnorma, avvikelser från normalen. Sådana individer finns i ytterst få exemplar, och det verkar vara ärftligt annars skulle det varit ett tidsbegränsat fenomen. Så spekulationerna går om inte Illuminati syftar att skapa en världs regering och en världsbank som skall styra de globala finanserna, så att man lättare kan komma åt det överflöd som skapas. Det är inte tillfälligt att 2/3 av världens befolkning lever i kronisk fattigdom. Och när man tar med i betraktning att minst en av Illuminati familjerna handlat med guld, hur överraskande är det då att länder med stora guldförekomster har invånare så fattiga att inte ens lössen ger sig på dem? Betrakta Afrika: En ofantligt rik kontinent med olja, naturgas, diamanter, guld, silver, koppar, kol och jordbruksmöjligheter som egentligen vida överskrider vad vi har här. Trots detta: Fattigdom, svält, sjukdomar och förtryck – bara för att nämna några av de ”förmåner” man välsignas med der nere. Allt detta kanske kan bilda grund för närmare studier. Det finns skäl för att saker är som de är, och om man lägger allt man lärt åsido och betraktar det rent cyniskt, så är det rationella skäl. Världen är en ända stor konspiration därför att det är så vi människor tar oss fram i världen. Barnen konspirerar för att få föräldrarna att köpa godis åt dem, och föräldrarna konspirerar för att få barnen att natta i tid, så de kan få lite ”egentid”. Och så kan vi spinna vidare. Man behöver inte vara foliehatt för att se konspirationer – för de finns där. Det motsäger allt vi fått lära oss som barn, men nu är det ju så att det vi får lära oss som barn är det som man önskar och vill att samhället skall vara, medan det vi upptäcker eftersom vi får åldern är att samhället är avsevärt mer komplicerat än så och att snälla ponkar inte får de snygga flickorna.

Jag återkommer till temat när jag får sorterat allt material. Kanske blir det en video med – vem vet?

(1 kommentar, 2010-09-14 02:16)

Nästa inlägg
Bergatorparen

2010-07-10 02:41 - Bergatorparen
Bolånetaket

Finansinspektionen har beslutat att införa ett tak på 85 % belåningsgrad baserat på marknadsvärde. I och för sig är detta inget vare sig nytt eller revolutionerande. Enligt Aftonbladet och dess proffstyckare kommer det att drabba unga förstagångsköpare. Men hallå där: Det fordrar 15 % egenkapital, vilket i och för sig väl måste sägas vara rimligt. Skall du låna hos till exempel BlueStep, begär de 20 – 25 % egeninsats beroende på vilken handläggare du talar med. Anledningen till att man begär att du skall ha egenkapital är att det drastiskt reducerar risken med att låna ut pengar till dig. Sagt på ett annat sätt: Du ÄGER redan i utgångspunkten 25 % i fastigheten, vilket gör att du ”har råd med” att fastighetsvärdet sjunker så mycket utan att hamna ut i insolvens. Skulle fastighetspriserna rasa med 25 % kom många tänder att skallra och många skjortor stå rakt ut inom Finansdepartementet, hos banker, fastighetsmäklare och samhällstoppar i allmänhet, ty vi då talar om en crack på bostadsmarknaden. Trenden har ju varit en jämnt stigande tendens under de senare åren, och många har pratat sig varma över att det kanske är en bostadsbubbla vi ser, och som kan komma att spricka vilken dag som helst. Skulle det ske, skulle konsekvenserna vara förödande för miljoner människor i detta land ty det skulle innebära insolvens – alltså att de skulle kunna sälja var ända liten spik de ägde och ändå inte komma i närheten av att kunna betala sina skulder, vilket skulle göra att bolåneinstituten finge skriva ner värderingarna på sina fordringar – vilket skulle ge de sänkt kreditbetyg, kort sagt: Finanskris!

Så Mathias och Emma i Aftonbladet kan gnälla om att om de inte hittar sitt drömhus i Lidköping inom de ramar lånelöftet från banken ger innan de nya reglerna börjar gälla, så är det kört. Det är INTE kört. De säger de sparat i åratal, och om så är fallet så borde de redan ha en bra grundplåt. Problemet är bara att i Lidköping ligger villapriserna typiskt kring 1,5 – 2,5 miljoner. När man skall köpa sitt första hus kan man inte bara helt sonika gå ut och basera sig på att köpa ett hus i den prisklassen. Man bör satsa på ett hus med en enklare standard. Om man får åka en bit för att komma till jobb och service, så är det ändå mödan värd. Man skall givetvis undvika sådana där ”Arga Snickaren – kom – och – hjälp” hus, men det är här företag som Anticimex kommer in. Spendera på de kronorna det kostar ty det kan spara sig in flera gånger om. Kom ihåg att renovering är ett projekt som tar i anspråk mycket tid och mycket pengar, så lägg listen LÄGRE än du tycker verkar rimligt. Mathias och Emma verkar ha kalkylerat med en driftskostnad om ca 18 000 kronor per MÅNAD! Det är sjukt. Ett normalt Svenssonhus brukar ha en driftskostnad om 25 – 30 000 kronor per ÅR! Finanskostnaderna bör inte överstiga 2 500 – 3 000 kronor per månad, annars går det åt skogen så skjortan står rakt ut. Får man pengar över, är det en bra idé att spara dem så att när man längre framåt kan köpa något som ligger närmare drömmen – och HA RÅD MED DET.

Om någon frågar mig om det skälig med striktare krav på egenkapital, så vill jag säga att det är det verkligen. Norska sjukan har dragit sig över gränsen och har skapat förväntningar på boendekomfort och standard som är alldeles Hollywood. Det är på tiden att man återbekantar sig med den gamla devisen om att man måste lära sig att gå innan man kan springa. De som vuxit upp under de senaste 4 decennierna har vant sig vid att bli skyddade mot allt jobbigt under uppväxten, så att när vuxentillvaron står där i full mundering, blir det jävligt jobbigt. Livet är jobbigt, och det skall det vara annars lär vi oss ingenting. Så Mathias, Emma och Aftonbladet: Ledsen för att skrota denna snyfthistoria, men det finns möjligheter för unga – även idag. Det har ALDRIG NÅGONSIN varit vare sig billigt eller enkelt att skapa sitt första egna hem – inte ens på Folkhemmets glanstid. Folk har arbetat, slitit och försakat för det i alla tider. Att man nu ställer lite strängare krav, är inte världens undergång, men kanske snarare en välsignelse i förklädnad. (Att jag håller på 25 % i denna artikel beror på att jag baserar det hela på BlueSteps krav – som alltså är strängare än Finansinspektionens).

Aftonbladet
Svenska Dagbladet
Expressen

(3 kommentarer, senast 2010-07-11 15:18)

Nästa inlägg
Bergatorparen

... överflödiga och futtiga. Denna bild tror jag säger allt som finns att säga själv:


(1 kommentar, 2010-06-30 13:01)

Nästa inlägg
Bergatorparen

Det var vad folk brukade säga förr i tiden när de tyckte att myndigheter eller andra överheter fått saker om bakfoten. Men vet du: Nu ÄR det OMVÄNDA världen. Om jag har druckit? Nej, därför att det går att bevisa historiskt och ekonomiskt: Under större delen av efterkrigstiden byggde vi på de makroekonomiska modellerna som utarbetats av John Maynard Keynes i kölvattnet av depressionen på 1930 talet. Enligt Keynes var arbetslöshet av ondo ty det innebar resursförslösning. Keynes byggde detta resonemang på en studie som visade sig att i kölvattnet av varje ekonomisk kris som varit, så stabiliserade sig marknaden på en allt lägre nivå, så att allt flera blev utan arbete och marknaden som sådan krympte. Keynes resonemanger och modeller välkomnades varmt av i synnerhet facket och socialdemokraterna eftersom de innebar en ekonomisk teori som kunde förverkliga deras, till då, utopi om Folkhemmet. Keynes hade utvecklat modeller för både öppna och slutna ekonomier, och dessa tillämpades i större delen av I – landssfären. Alla som levd under sista halvleken av förra seklet, minns säkert hur man bedrev regelrätt protektionism till pest och plåga för utlandsresenärer som fick mycket av det de hade med sig från utlandet konfiskerat vid hemkomsten. Lantbruket och den inhemska industrin hade direktlinje till regeringarna i sina respektive länder och kunde, likt finansbranschen och rättighetsbranschen idag, ringa och beställa lagar.

Det stod klart att den gode Keynes inte räknad in behovet för en fri världshandel. Hur mycket man än försökte, så gick inte modellerna med på att lägga in det vi tar för givet numera: En så fri världshandel som möjligt där vi utnyttjar nivåskillnader ekonomiskt mellan länder att göra det omöjliga möjligt – vilket innebär att vi har kunnat vända upp och ner på alla gamla sanningar. När jag växte upp på 1960 talet, var arbete förhållandevis billigt – vilket ledde till att sakerna blev förhållandevis dyra. Samtidigt, och låt oss inte låta oss luras, funderade psykopaterna inom företagsledningarna på hur de skulle kunna flytta den makt de till då endast hade kunnat utöva över de egna anställda ut till kundmassan. Svaret var förbryllande enkelt: Man inverterade bilden, så att svart blev vitt och vitt blev svart – eller sagt på ett annat sätt: Höga inkomster, parad ihop med en tillräcklig arbetslöshet för att kunna disciplinera slavarna – jag menar: De anställda, kunde lösa problemet: Dyrt arbete skulle kunna sänka tröskeln för när det var lönande att reparera, renovera och återuppbygga, så att man kunde öka produktionsvolymerna och tjäna mer pengar. En högre omsättning innebar att man kunde avsevärt försämra handelsvillkoren för pariorna – kunderna, menade jag. Det var på denna tid som ”Firman AB kan när som helst besluta … Kunden accepterar!” kom till som standard i alla villkorshandlingar. Genom att betala mer för arbetet på hemmaplan, och flytta ut ”idiotarbetet” till fattiga länder som blev euforiska vid tanken på att kunna ta sig ur misären – och visst har de så. Kruxet är bara att deras underbara natur förstörs på köpet, därför att ”Firman AB äger rätt att när som helst avsluta sitt engagemang i Bortlandia. Bortlandia har bara att acceptera!”. Kort och gott: God gammeldags utpressning som skulle fått möbelhandlaren från Chicago att le sitt bredaste leende – såsom enbart vår vän Al Capone kunde le. Skiljelinjen mellan disciplin och utpressning är så suddig att man knappt kan urskilja den.

Så därför lever vi i ett ekorrhjulsdrivet samhälle som förstör Jorden i en rasande fart, så att ett gäng psykopater som skulle få plats i ett standard klassrum skulle kunna tjäna vansinnigt mycket pengar på att leva ut sitt morbida kontrollbehov och behandla hela världen som sin personliga BDSM slavinna – inemellan sitt rutinmässiga upp spöande av fru och barn. Jag vet det låter paranoid, men jag känner psykopater eftersom jag haft mer att beställa med den skiten än jag orkar minnas! Jag ser alla symptomen hos de jag pratar om. Konspirationsteori? Nej, den sorten överlåter jag till psykopaterna ty de är experter på att få vansinnes svammel att låta som vetenskapliga utläggningar. Det rör sig inte om konspiration, men ett spel om pengar och makt – de sakerna som människor i allmänhet och psykopater i synnerhet skyller ifrån sig på när världens bedrövliga tillstånd skall förklaras. Människor i allmänhet är inte giriga, så att jag inte köper den ”förklaringen”. Saken är den att ända sedan tidernas morgon har någon vetat att skapa ett materiellt övertag över andra syftande till att leva bättre än alla som tvingas slita för födan. Det är en bevisad sanning och ingen spekulation. Detta har fortplantat sig genom millennierna och åstadkommit den situation som råder i samhället idag.

Som jag varit inne på i tidigare jeremiader, så är majoriteten av människorna följeslagare och inte ledare. Bland ledarna är andelen psykopater oroväckande hög – vilket kan förklara varför så många barn från ”goda hem” hamnat på skråplanet genom historiens gång – och det kan även förklara varför vi kastas fram och tillbaka i en ekonomi som avlägsnar sig allt mer från verklighetens värld, och i ökande grad använder sig av estimat snarare än verkliga storlekar när man skall uppskatta något. Varför? Det är ju enklare så, får man till svar. Arbete är dyrt, och för att spara arbete skapar man paneler av sådana som jag – som tror på att påverka samhället, om än aldrig så lite – under löften om att varje gång man svarar på en enkät, kan man vinna ett presentkort om 2 500 kronor. Datorerna hos oss som svarar på enkäterna bidrager kanske rentav med processorkapacitet åt servern hos bolaget som samlar in data? Vem vet, och vad mer: Vem orkar ens bry sig? Sanningen är den att av en panel som är tillräckligt stor för att uppnå statisk signifikans även om häften skulle avstå från att svara, är det mellan 1 och 5 som kanske vinner presentkortet. Skulle man gjort detta på det gamla sättet med frågeställare och telefon, skulle det blivit många gånger så dyrt. Denna metod används numera endast där man vill ha tillförlitligare resultat än man får per automatik.

Vi lever i informationsåldern, och informationsteknologin har ändrat våra liv på alla tänkbara sätt: Vi tjänar våra slantar genom datorn, vi dejtar, flirtar, hotar, mobbar och ofredar via cyberspace, när vi inte betalar räkningar, handlar saker, övervakar de förhoppningsfulla, sätter på värmen i fritidshuset så att det är varmt när vi anländer – och otroligt mycket mer. Nästa steg? Vem vet, kanske teleportering? Det skulle nog världens alla brottslingar gilla. Men allvarligt talat: Sanningen är den att det sättet vi lever idag, har gjort mer sårbara än vi var tidigare. Om vi inte betalar de allt fler räkningarna i tid, stängs vi effektivt ute från omvärlden. Vi som lever nu, diskuterar ofta dagligen med folk från alla hörn av världen – vilket är berikande, samtidigt som jag misstänker att de relationer vi har – eller borde ha – inom närområdet får ta stryk. Förvisso har mobilnallen blivit en självklar följeslagare till folk i alla åldrar och alla samhällsklasser, men att använda den kostar på tok för mycket, så det blir att man mejlar istället. När man handlar mobilnallar, modem för trådlöst eller trådbundet bredband, satellit TV mottagare eller andra sådana saker, måste man ofta gå med på oskäliga bindningstider för att få ”rabatt”. Tala om bondage! Saker har blivit billiga, arbete dyrt – men vad med människor? Människor har aldrig stått högt i kurs hos ”samhällsägarna”. Man är villig att betala för den expertis en person besitter. Kommer det någon annan som besitter samma expertis och som är bättre på att kyssa cheferna där bak, får den första gå. Människovärdet bryr man sig inte om: Det man bryr sig om är huruvida den anställda kommer att vara en tillgång som problemlösare, knegare, knullkompis och uppvisningsobjekt. Så cyniskt är det där ute. Människan är en del av ekonomin – vare sig hon är aktiva eller passiva. Så har det varit sedan innan faraonernas tid. Vi människor har alltid kämpat mot varandra för att tillskansa oss andra människors värden. I processen, för att få icke – psykopater att bete sig som psykopater, dehumaniserade man fienden så att han blev ett föremål. Krigsfångar blev handelsvara. ”Framsteget” har varit att numera har man såkallad avskaffat slaveriet – genom att ändra på semantiken: Numera kallas slavar för kunder eller anställda. Nu tjänar man pengar på alla aspekter av mänskligheten.

Så i stort sett, har vi vänt ut och in, upp och ner på sakerna, men de underliggande syftena förblir att vara de samma: Makt, vällevnad och dominans. Priset vi betalar som art, är en söndertrasad miljö, sönderslagna barn och makar/maker till de vi hyllar som karismatiska ledare, nämligen psykopaterna. Vi är källan till våra egna problem – men inte lösningen, för den är det få som vill veta av.

Kännetecken på en psykopat
John Maynard Keynes
Keynes i kritiska dagrar

(1 kommentar, 2010-06-29 15:51)

Nästa inlägg
Bergatorparen

Jag har tänkt mycket på detta med att man kapar elen hos folk. Jag känner mig inte drabbat därför att jag är en händig kille som inte sätter mig ner och bölar, men kastar mig över telefonen och letar upp lösningar. Jag är, utan att skryta, en resursperson. Jag har samlat på mig kunskaper ända sedan jag var liten – och det kommer väl till pass gång efter gång. Men vad med de som inte förstår annat om el än att det är en mystisk kraft som kommer i ledningar och får lampor att lysa och maten att koka på spisen? Grannen kunde berätta att de är rätt så snabba med att koppla ifrån elen hos de som hänger efter med betalningen, men otroligt sena – upptill 14 dagar – med att återinkoppla elen efter att betalning erlagts. Jag vet inte vad det är för samhälle(n) vi har här i väst, men en sak vet jag: Där rena affärshänsyn får råda, finns inget utrymme för medmänsklighet, vilket osökt får mig att tänka på en scen från en pjäs jag såg på norsk TV för ett antal år sedan (innan digitaliseringen): En ensamstående mor är ute och jobbar medan hennes lilla dotter, som väl var knappa 10 år gammal, var ensam hemma. Då ringer det på dörren, och en mutter farbror med ett ovänligt ansikte säger att han är från elverket, och ber om att få se mätartavlan. Väl där bryter han strömmen, plomberar och går efterlämnande en 10 årig flicka i halvmörker. När mamman kommer hem några timmar senare, kommer hon till en traumatiserad dotter, en utkyld lägenhet och utan möjlighet att laga mat. Frågan är: Hur ofta händer detta? Jag skulle vilja säga att om det händer 1 gång i året, är det 1 gång i året för ofta. Grannen kunde berätta att även när de kopplat bort elen för fel personer – alltså de som HAR betalt – tar det fortfarande upptill 14 dagar att få återkoppling. Detta är inte unikt för Sverige. Det är likadant i hela Västvärlden – och det var ingen skillnad den gång då allt var statligt respektive kommunalt. Pjäsen jag nämnde, utspelade sig på 1960 talet – alltså på Tage Erlander och Einar Gerhardtsens storhetstid: Folkhem här, Välfärdsstat där borta. När det gäller att avkräva betalning skiljer inte en halvkommunistisk folkhemstat sig från en kapitalistisk stat där det är varje man, kvinna och barn för sig själva.

Man skulle tro att det skulle vara annorlunda i en välfärdsstat där alla nyckelfunktioner är offentligt ägda och styrda, men icke, sade Micke. I en sådan kontext anses det att inte betala, vare sig man har medlen eller inte, att vara en osolidarisk handling. Hur solidariskt det är att låta minderårige – som i pjäsen – sitta i mörker och kyla i timmar, är en annan fråga. Jag ser för mig att många kommer att efterfråga lågenergiteknologi som kan drivas via batterier och växelriktare, parad ihop med egna vind, sol och vatten energifångare som laddar batterierna. Detta vill dock ha otrevliga konsekvenser för nätbolagen som just nu håller på att investera ofattbara belopp i att byta ut de nergångna, otidsenliga nät de köpte av politikerna för ett drygt decennium sedan. Övre medelklassen är en handfull människor, som förvisso har betydande köpkraft och få ursäkter för att inte klara sina räkningar, men de är få och skulle inte klara av att betala för de kostnader som den storskaliga renoveringen av elnäten innebär. Ergo måste man hitta ett sätt att se till att det förblir att vara mer attraktivt att vara uppkopplad mot det lokala nätet än att, som någon sade: Bränna el hemma till eget bruk. Förvisso kommer tvåvägsabonnemang nu att bli billigare och mer gynnsamt, men här är en balansgång: Om alla som har energiresurser att realisera, faktiskt gör det, kommer det kanske att bli ett överskott av el på marknaden som det inte kommer att finnas vare sig private, offentliga eller företagskunder till. I så måtta har nätbolagen garderat sig med en klausul sim ger de laglig rätt att stjäla kraft för att, som det står, täcka sina nätkostnader. Stöld är tydligen okej, så länge det är Firman AB den Allsmäktige, och inte parian – jag menar kunden, givet vis, som låter de 10 klibbiga slippa loss i fri dressyr. Jag utgår från att den som har styrkan, och advokaterna, kan ta pengarna där de finns. Vi lever i ett samhälle som utnyttjar möjligheten att skatta även grön el lika med ”smutsig” el genom att radbryta och förvanska EU direktiv till stöd för synen att man inte kan ha differentierade skatter för el alstrat från ekologiskt hållbara källor som vind, sol och vatten och el alstrat från fossila källor som olja, gas och kol. Detta är koskit! Norge har i alla år praktiserat differentierad beskattning av energikällor – även där slutprodukten är den samma. Man kan inte bara svamla om miljömål, för sedan att föra en fiskalpolitik som inte hör någonstans hemma och som råge på måttet, drabbar de ekonomiskt svagaste i samhället på ett sätt som jag vill kalla inhumant. Men återigen ser vi det: En förälder som i disciplinerade syfte ger sitt barn en örfil, riskerar böter, fängelse och förlust av vårdnad, medan elbolag som försätter samma familj utan möjlighet till matlagning, hygien eller en dräglig inomhusmiljö kan göra så med Statens goda minne. Det sägs att det skall finnas likhet inför Lagen, men tydligen är somliga likare än andra.

I ett samhälle där elen, på gott såväl som på ont, varit en integrerad del av vardagen i över 100 år, är det besynnerligt att man enbart kan kapa förbindelsen. Om en bank gör bort sig, får den skattepengar att komma sig på rätt köl så att bonusdirektörer och påläggskalvarna inte blir utan sina förmåner – det vore ju en kränkning av deras mänskliga rättigheter, medan ensamföräldern blir stigmatiserad och uthängt som en paria. Jag själv skiter högaktningsfullt i Öresundskraft, Fortum och deras hejdukar inom makteliten. Jag planerar hur jag skall kunna bygga om min elanläggning så att jag kan köra på generator, batterier och alternativa energikällor. Jag är en resursperson som inte låter mig kuva eller ”disciplinera” att bli en kuli åt påläggskalvarna, men just därför för jag talan för de som inte klarar av det själv. När ens allra bästa inte duger, duger inte vare sig samhället eller de företag som eliten håller under armarna hellre. Det är inte så svart och vitt som att man bara har att betala varje faktura som dimper ner i brevlådan. Man måste för det första ha pengarna – och i dagens Sverige är inte det någon självklarhet, och för det andra måste man kunna avse pengarna så att inte påläggskalvarna blir feta medan ens egna nära och kära blir musselmän – för att sätta det lite på sin spets. Det är ett icketema – ett tabu att tala om allt det elände som äger rum rätt framför näsan på oss i Europa och Norden år 2010. Jag är tacksam för att jag har min inkomst från utlandet så jag slipper sitta i gisslan hos vare sig Alliansen eller den Rödgröna sörjan. Jag är tacksam för att jag förstår hur husets tekniska komponenter fungerar så att jag kan konfigurera huset att fungera på en förhållandevis liten (2 kW) generator – och jag ryser när jag tänker på hur det måste vara för de som inte har dessa möjligheter. Mina tankar och mitt deltagande går till dem – varje dag.

http://www.elradgivningsbyran.se/artikel/article.asp?_tp_article_id=160&avd=ART_AVS&l=2
http://hd.se/helsingborg/2009/02/22/rejaela-loenelyft-foer-toppchefer/

(1 kommentar, 2010-06-18 14:25)

Nästa inlägg
Bergatorparen

2010-05-27 00:36 - Bergatorparen
Bolånefesten …

… eller bolån mardrömmen? Förvisso är det roligt när ens fastighet ökar i värde, men alla medaljer har sin baksida: Skall man köpa något annat i stället, så har ju det med blivit dyrare så att för undvika att byta ner sig, fordras allt större lån. Detta är, åt andra sidan, inget unikt för bostadssektorn. Titta bara på bränsle, till exempel: I början var pelletsen, och konsumenten såg att pelletsen var billig och konverterade sin gamla CTC 265 B panna med en verkningsgrad på mindre än 60 % (på goda dagar). Så steg pelletsen i pris, och konsumentens ekonomi började flämta. Då kom finansvärlden upp med en nygammal lösning: Man ställde krediter till förfogande, och presto: Nu hade man utökad marknadens priselasticitet, så priserna kunde trissas upp en god del till. Och på detta sätt är det i det mesta: Pek på en sak, och det finns ett tillhörande kreditkort. Det räcker inte längre för handelsbolagen att sälja mig sina produkter, men de skall banne mig tjäna på att jag inte har råd att köpa idag. Så skapar man konstgjord priselasticitet. Men som alltid när saker blir elastiska, så går det att tänja vid dem tills de formar en bubbla. När bubblan sedan brister med en redig smäll, skyller man ifrån sig på – gissa vem? Just det: Konsumenten. Konsumenten skulle ju ha förutsett att detta kom att ske. Men vad med näringslivet med alla dess ekonomer? Här gäller den totala friskrivningen. Firman AB övertager inget ansvar för något som helst. Punkt. Slut.

Så har det varit en fest? Snarare tror jag de flesta upplevd det som en mardröm. Man har fallit offer för det äldsta av alla marknadsekonomiska knep: Att skapa konstgjord brist – i detta fall brist på bostäder i förhoppningen om skenande priser på befintliga bostäder som skulle göra det ännu mer lönande att bygga nya. Samtidigt bidade man sin tid för att försöka tvinga fram offentliga stimulanspaket. Sedan finns det de som förvånas över skenande statsskulder och global finanskris? Mitt uppe i allt elände sitter ungdomskull efter ungdomskull som skall försöka skapa sig en framtid, men som möter enbart stängda dörrar. I ren desperation köper många riktiga ruckel som ställer krav på både ekonomi, kunskaper och förhållandenas hållfasthet som i många fall vida överstiger alla dessa. De som har extrem flax, får hjälp av Arga Snickaren eller något annat inredningsprogram, men det flesta måste klara brasorna själv så långt det går. Myndigheterna vill väl helst att detta förblir en djup, mörk hemlighet, men nya tidens TV är inte rädd för att skita ner sig om det finns reklampengar att tjäna på det. Hela syftet med Arga Snickaren är ju reklam: Titta vad våra produkter i kombination med behöriga handverkare kan göra: Förvandla skräp till en juvel. Som sagt: 10 – 11 familjer per säsong får hjälp att ta sig ur knipan, men jag misstänker att du kan sätta tre nollor (minst) efter den siffran på tal om de som befinner sig i motsvarande predikament.

Det som sannolikt kommer att ske nu, är att de flesta bostäder kommer att gå så mycket ner i värde, att de går från att vara normalbelånade till att bli överbelånade. Detta kommer att drabba alla, men som vanligt kommer det att vara de i kategorin ”Arga Snickaren kom och hjälp” som verkligen kommer att dimpa. De kommer att påverka hela samhället eftersom allt hänger ihop. Vad sker med Arbetslinjens krav på mobilitet om folk inte får sålt sina befintliga bostäder för att kunna köpa nya där arbetet finns? Och hur kommer en bostadskrasch att påverka sysselsättningsgraden? Och hur kommer samhällsekonomin att påverkas? Jag tror personligen inte att den minskade mobiliteten kommer att vara av betydelse, eftersom det kommer att bli en sådan ökning i arbetslösheten att de flesta lediga jobb kan besättas med lokala förmågor. Men ökande ledighet, parad med åtstramningar i ersättningarna, kommer att minska den priselasticitet som man skapat med kreditkortens hjälp. Nu kommer det att ligga näringslivet i fatet. Man har lagt på sig välståndsfläsk som man kommer att dö av om man inte trimmar bort det. Man kommer inte att kunna förlita sig på ökat export eftersom ekonomin sliter i de flesta länder i våra dagar, och besanna mina ord: Vi har inte läst sista kapitlet i den Latin Europeiska rysaren än. Drakoniska åtstramningar väntar över hela euroområdet eftersom inte en ända kotte klarar kraven i stabilitetspakten. Dessa åtstramningar kommer att innebära att det offentliga, som är en mycket betydande konsument, kommer att köpa avsevärt färre varor och tjänster. Leverantörerna kommer att tvingas säga upp folk, och därmed krymper även den privata marknaden i synnerhet eftersom ersättningsnivåerna kommer att reduceras.


Summa summarum kan vi konstatera att framtiden inte bjuder på många skratt, men desto flera tårar – befarar jag.

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/baksmalla-efter-bolanefesten_4770897.svd#tw_link_widget
http://www.gp.se/ekonomi/1.376949-baksmalla-efter-bolanefesten
http://vlt.se/nyheter/omvarlden/1.840696-baksmalla-efter-bolanefesten
http://di.se/Default.aspx?rlt=6&pid=207629__ArticlePageProvider

(1 kommentar, 2010-05-27 12:10)

Nästa inlägg
Bergatorparen

… men NÄR! Jag syftar givetvis till både den pågående finansekonomiska krisen och det allt mer anspända förhållandet mellan Nord Korea och omvärlden. Efter att Nord Korea med största sannolikhet torpederade ett Syd Koreanskt örlogsfartyg i början av mars. Signalerna från Pyongyang har varit mycket tydliga på att man inte kommer att tolerera någon form av sanktioner, utan att kommer då att verkställa totalt krig. Samtidigt kommer signaler om att man i Nord Korea håller på att utveckla den teknologi som ligger till grund för vätebomben nämligen kärnfusion där man får ”tungt” väte typ tritium eller deuterium att bilda helium. Tritium kan man ta fram med hjälp av en tungtvattensreaktor – en kostsam men effektiv metod att ta fram de förhållandevis små mängder av denna isotop som behövs för att skapa en vätebomb. Den mängd gas som behövs för att blåsa upp en vanlig sällskapsballong räcker till en smäll på en megaton – som i sin tur och ordning skulle kunna räcka till för att jämna allt inom en radie på ca 5 – 10 km med jorden och förorsaka strålningsskador i en ännu vidare cirkel – inklusive dödsfall av strålningssjuka eller cancersjukdomar i decennier efteråt. Den kraftigaste bomb som någonsin detonerats var en rysk vätebomb som släpptes från ett bombplan 1961 över ett testområde på Novaja Zemlja. Bomben var så kraftfull att den var utrustad med en stor fallskärm som utlöstes med det samma bomben fälldes för att öka planets möjlighet att sätta sig säkerhet innan det, som till denna dag, skulle visa sig bli tidernas stjärnsmäll.


Man kan fråga sig: Vad för idé ligger det bakom att bygga en sådan monstrositet? En bomb som, om vi fällde den över Hamburg kom att förinta hela denna stad, samt stråla livsskiten ur delar av Danmark och delar av Skåne och Blekinge? Det handlar, som alltid, om makt. Man ämnade inte använda skiten, men genom att visa upp för USA och NATO att man hade förmågan att bygga en bomb som kunde slå ut upp till flera länder med en smäll, hoppades man kamma hem ett övertag strategiskt. USA genomskådade strategin, och snarare än att ge sig in i en huvudlös tävling om vem som kunde plocka ihop det värsta monstret, valde man hellre nedrustningsförhandlingar. USA visste att om man börjat spela med på ryssarnas villkor, skulle man fått problem över hela linjen, från egna befolkningen till mer eller mindre samtliga allierade. Det visar dock vilket vansinne som till synes normala människor är kapabla till givet de rätta omständigheterna. Terrorbalansen kallades doktrinen som byggde på att vissheten om att killen på andra sidan gatan hade större och kraftfullare vapen än en själv. Resultatet var den värsta resursslösning i nertecknad historia. Anledningen till att det inte small vid de tillbud som gavs, var att det vid de tillfällena satt ansvariga män med nycklarna till Harma Geddon – och de visste bara så alltför väl priset för att trycka på ”panikknappen”. Vore så inte fallet, skulle världen idag varit mycket annorlunda: En radioaktiv öken där enbart särskilt anpassade livsformer skulle kunnat leva.

I Pyongyang är man medveten om Västens nästan paniska rädsla för kärnvapenkrig efter att ha levd i kärnvapnens hotfulla skuggor i mer än ett halvsekel. Men vad värre är: Kim Jong- il är en kille som fortfarande drömmer om världs kommunism. I hans snedvridna föreställningsvärld beror Sovjetunionens fall enbart på att man inte gjorde sakerna på rätta sättet, utan tillät otrogna tjänare att ta sig maktpositioner inom hierarkin. Kim Jong- il, liksom alla andra narcissistiska psykopater, omger sig med enbart ja-sägare som inte kommer att rycka i nödbromsen ens när det bär utför stupet. Detta är anledningen till att jag tror att det kommer att smälla. När Kim Jong- il har målad sig in i ett hörn, kommer han försöka skjuta sig ut ur hörnet med vilka vapen han måtte ha för handen.

Det som gör risken för en global konflikt är givetvis den finansekonomiska krisen som just nu pågår, och förvärras av marknaden. Många utanför Västvärlden är flygande förbannade på det som pågår i Europa just nu, och som fått hela det globala valutasystemet i gungning (även om medierna håller tyst om just detta). För att foga spott till skada pågår sedan flera år tillbaka en matvarukris i Asien där överbruk av jorden fått den att börja erodera på samma sätt som i Amerikanska västen på 1930 talet. Allt detta är del av den krutdurk som blir allt torrare och mer välfylld för varje dag som går. Den politiska åskan går dessutom i EU efter att Tyskland infört förbud mot blankning av vissa bankaktier. Jag behöver väl knappast komma in på vilka psalmverser detta fått de andra regeringarna inom unionen att stämma i med? Min granne, som i alla år varit emot EU, gnuggar sig lite i händerna över att EU nu verkar börja knaka i fogarna. Hon hoppas på att skiten skall sönderfalla och bli ersatt av något mer demokratiskt, och mer folkvänligt än the United States of Europe. Jag måste hålla med – i princip. Risken är dock att om förmyndarstaten EU faller, kommer Europa att se det värsta upproret sedan Romarrikets fall. Men som den okända skribenten, vars alster jag återgav i förgår, skriver är inte en ny Hitler lösningen. Lösningen är mer DEMOKRATI. Det förtryck som råder i dagens Europa är det locket på tryckkärlet som inte borde varit där, och som kommer att resultera i en BLEVE (boiling liquid expanding vapor explosion). Jag kan inte säga att jag är överdrivet optimist inför framtiden. Som sagt: Frågan är inte OM det kommer att ta sig hus i själva Helvetet, men NÄR.


http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/nordkorea-hotar-med-krig-1.1108883
http://www.dn.se/tema/nordkorea
http://www.dn.se/nyheter/varlden/sydkorea-har-bevis-for-nordkoreansk-attack-1.1108229
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/svagare-krona-lagre-rantor_4743429.svd
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/aterhamtning-efter-naken-chocken_4744741.svd

(4 kommentarer, senast 2010-05-24 19:31)

Nästa inlägg
bosselagom

2010-05-01 07:45 - bosselagom
Spika Spyker

Spyker har lurat skjortan av de gamla aktieägarna i Saab automobil (utan honom hade byxorna också åkt). Hade hoppats att han skulle komma med något nytt, istället för att följa ”bonuslinjen”. Nu hade en ny form av ”konsumentskyddslag” varit aktuell, nu då Spyker tar åt sig och delar med sig, aktier i nya Saab-företaget, som belöning åt medarbetare. Hela aktievinsten bör stanna inom företaget för framtida utveckling. Nu gäller det för Victor att accelerera med sin fantastiska eldrivna sportbil; Koenigsegg Quant som har 512 hästkrafter, accelererar från 0 till 100 km/h på 5,2 sekunder och når en topphastighet på 275 km/h, och drivs av bland annat solcellsenergi. Den har LED-strålkastare och är täckt av ett tunt lager solceller men kan även laddas vid en laddningsstation. En uppladdning tar 20 minuter och håller i 50 mil. (;delat med fem??). Det gäller att och få luft under vingarna för Saabs framtidsbil och företagets förtroende (både i öst och i väst). Och vindkraft-cylindersnurrorna (Kraftverk med vingar på en lodrät axel, som även kan sättas upp i naturkänsliga områden där snurran mest liknar det ensamma trädet på kalhygget) kommer att bli en betydande hållbar leverantör av elektricitet. Vi har i alla fall potential för en hållbar utveckling.
Detta, mina kära (med-)arbetare, är något att fira, denna vårdag den första maj, som egentligen ju är den första dagen av växtsäsongen (enligt kalendern). Ett är säkert och det är att det är den första dagen av en framtid!

(1 kommentar, 2010-05-01 13:39)

Nästa inlägg