En bra gratis blogg
Lista bloggar Om Bloggis
Skapa konto Logga in

Senaste inläggen som handlar om el

Bergatorparen

Medan norske Aftenposten har uppslag om regn och brist på soldagar, så drämde en svensk PK tidning till med att den sista tidens ”uppehållsväder” gett reduktion i fyllningsgraden och ökande el priser. När jag skulle säkra mig en länk, så var uppslaget spårlöst borta. Någon måste ha glömt att kolla utanför. För ett dygn sedan uppmätte jag 37,5 mm nederbörd under en 24 timmarsperiod. Och vädersystemet som med rund hand bjussade på detta överflöd var på inget sätt lokalt – men en del av ett system som arbetade sig norrut. Sinande magasin – indeed!

Kommer hit med!

Det många klimathysteriker inte räknar med, är att vi klimatiskt sett är inne i en upphämtningsfas efter den lilla istiden på senmedeltiden. Det klimat vi haft under den tid vi fört register, har med andra ord INTE varit ”normalt”. Väderleken de senaste ca 1000 åren har varit kallare än normalt, och torrare än normalt. Den uppvärmning som sker, skulle skedd även om det inte funnits en ända människa här. Klimatologi är en lite förstådd vetenskap som än så länge är i sin späda linda och knappast har på benen att komma med de bombastiska utspel den gör i regi av IPCC. Om det skulle bli ”normalt”, skulle globala medeltemperaturen få stiga till ca 17 grader från dagens knappa 14 grader, och för att nå upp i den max temperatur som existerat över flera miljoner år i det förflutna, måste temperaturen upp ÖVER 20 grader i SNITT GLOBALT. Det kommer knappast ske inom de närmsta millennierna beroende på att de omständigheterna som på sin tid förorsakade badstuga Jorden, inte längre finns. Det som behövs är flera saker: För det första måste klimatgaserna upp i helt andra nivåer än de vi ser idag, för det andra måste kontinenterna vara konfigurerade på ett annat sätt än idag så att de i större grad fungerar som värmemagasin. Sedan tillkommer var någonstans vi befinner oss i det ”kosmiska året” – alltså inom de ca 220 – 250 miljoner år det tar för oss att slutföra ett varv kring galaxen. Det är INTE likgiltigt vad för oss vad det är för galaktiskt grannskap vi flyger genom. Allt påverkar i större eller mindre grad.


Klimatet sitter i gisslan för sådana som inte mäktar med sina åtaganden. Den inkompetens som präglat det sena 2o: de och tidiga 21:a århundradets politiker och samhällsplanerare, har vanan trogen försatt folk i allmänhet i en mycket beklämmande sits. Efter att man på slutet av 1900 talet propsat på att direkt el var framtiden och att vi alltså på så sätt skulle elda ”de vita kolen”, kom bakslaget på 1990 talet med en åldrande infrastruktur som under decennier varit offer för politikernas omdömeslösa sparkniv. Då privatiserade man lika så dumt hela skiten och lät andra få ta huvudverken: Vinstdrivande företag och privata konsumenter samt företagen. Nu blev det fart på debatten om alternativ energi – i synnerhet eftersom man börjat införa ständigt nya skatter på el och olja. Klimatet, ni vet. Sedan kom herr Godsägaren Göran Persson på banan ihop med MP och V och deras gröna skattehöjning. För att göra katastrofen komplett, lade man ner Barsebäck verket efter att koleldarna på andra sidan sundet vevat med armarna och gormat om farorna med kärnkraft under alla de år som verket existerat. Detta, ihop med åldrande förbindelsekablar för el till och från Sverige skapade ett hål i el försörjningen. Parallellt med detta har man sålt värmepumpar med elpannor som såkallad spetsvärme. Smart! När elen är som dyrast, och det är den kring den tid då värmepumpen inte orkar med längre, så eldar värmepumpsägarna upp sin besparning. Som råga på måttet så var SVEP tydligen inhyrd gapkäftiga huliganer som förpestar alla landets värmeforum med sina irrläror. De rekommenderar folk att elda pellets i 40 – 50 år gamla pannor som installerades på el värmens glanstid för att säkerställa att man kunde ha värme även om elen skulle falla bort ett tag. CTC tog fram ett antal sådana pannor såsom CTC Total och Elkombi. Dessa pannor är i första hand beräknade på el och olja – inte pellets eller ved som kräver avsevärt större värmeupptagande ytor. Resultatet blir folk som tröttnar på den bökiga pelletsen och alltså skaffar värmepump.

Sverige är världens största marknad för värmepumpar och resultatet har blivit att den position vi hade som innovatörer på bioenergi nära nog har fördunstat. Det är samma sak som gjorde att CTC, och Parca på 1960 och 70 talen tog fram pannor som fungerade bra på el, sisådär på olja och inte alls med ved. Man behövde överleva och de som köpte dessa pannor gjorde det för att gardera sig: Man hade möjlighet att nödelda med fastbränsle vid strömavbrott och man hade även möjlighet att elda olja i det fall det blev strömransonering eller pristoppar. Det skedde knappt någon utveckling alls förrän på slutet av 1980 talet när det började stå klart att de ”vita kolen” inte kom att räcka till – och 1980 var det år då svenskarna röstade för en kontrollerad avveckling av kärnkraften – bara fåtalet år efter att de sista kärnkraftsverken för första gången laddats. Då började många alltså fundera på alternativ – men skadan var redan skedd: Många villor hade byggts under 1970 talet med enbart direkt el och byggandet av sådana hus fortsatte oförtrutet. Ett hus med vattenburen värme blir oftast 100 – 150 000 kronor dyrare, och det tror jag vägde tungt. Numera byggs såkallade passivhus – frågan är bara: När isoleringen åldras och grunden rör sig under dessa hus, hur kommer de se ut om 20 – 30 år? Många har sarkastiskt liknad det vid att bo i en plastpåse.

Sveriges största problem är bristen på egen produktionskapacitet för el – något som gör att företagen de facto stoppar produktionen av varor när köldknäpparna kommer – och det innebär förluster för i första hand samhället. För företagen är det ett sätt att reducera förlusterna eftersom de skyhöga elpriser som uppstår vid köldknäppar äter upp hela täckningsbidraget och lite till, vilket gör produktion under sådana omständigheter till en förlustaffär. Ergo blir det stopp. Bristen på el, och bristen på vilja att bygga ut nytt ligger Sverige tungt i fatet och det bråk som det blir varje gång man skall bygga ut ny kraftproduktion gör att politikerna tvättar sina händer och vill inte ta i frågan. Man utgår ifrån att det bästa är att beskatta så att folk väljer andra energibärare än el – men tyvärr så har SVEP och deras vad jag kallar ”Gammelpannans Vänner” fått många att välja bort pellets och ved till förmån för värmepump. I många gamla stöger med direkt el är lågt marknadsvärde samt omfattande ingrepp i strukturen vid konvertering till vattenburen värme och de enorma kostnader det skulle innebära det största hinder. Så i våra dagar är stöger med direkt el nära nog gratis i jämförelse med de som har vattenburet system och som är efterisolerade under senare år. Men: Det är inte bara att genomföra ett storstilat renoveringsprojekt eftersom det kräver mycket tid, mycket arbete och ett förhållande parterna emellan som är starkt som titan. Risken är att man inte får avkastning på den insats man gör, och då sitter man där med stor skuld och ett hus som inte låter sig säljas till något pris i närheten av det man skyller bort – man är fången, helt enkelt.

Sverige har haft många samhällsforskare som faktiskt sett framåt och förutspådd att det skulle bli såhär, men de blev snäst av och utvecklingen följde det som var PK på den tiden – och när det visade sig vara fel, fanns ingen att ställa till svars för det. Men det är ju så politiken fungerar: Man kör landet i diket, men slipper ta ansvaret för det. Problemet är att det ALDRIG kommer bli PK att tänka på landets bästa. Man kan tänka på det, man kan tala om det, men ALDRIG göra det. Samhället styrs av samma elit som äger många av de företag inom el sektorn som tjänar grova pengar, inte på att SÄLJA el, men kapitalisera BRISTEN på sådan. Samma elit äger sannolikt även större aktieposter inom värmepumpsbranschen. Det finns ett skäl till att saker är som de är, och skälet är som oftast makt och pengar. Saker är inte som de ser ut alla gånger. Om man tittar på samhället idag, så tjänar oroväckande många storkovan på att göra minst möjligt. De som lider förluster är de som gör handgripligt arbete: Produktionsföretag och andra med ”hands- on”, medan de som köper det andra producerat billigt och säljer det dyrt utan att ens varit i närheten av varan eller tjänsten, är de som kommer från det med ekonomiska hälsan intakt. Det är kort sagt för många som lever av att ”ta ut”, medan de som lägger in blir allt färre. Kreditupplysningsföretag, inkassobyråer och betalningsförmedlare är de som tjänar pengar idag ty de har fått lagstiftningen skräddarsydd åt sig ihop med de flesta inom finansnäringen i övrigt.

Så där har vi det som vi som konsumenter känner så alltför väl: Vi får Svarta Per för att det är brist på el, samtidigt överfalls alla som försöker bättre situationen genom att bygga ny hållbar el av sådana som inte vill ha vare sig vindsnurror, vattenkraft, kärnkraft eller någon annan form utav kraft. Jag tycker mig se en konspiration här, eller är det bara jag som börjar bli gammal och paranoid? Bråkstakar har under de senaste 40 åren ställd sig i vägen för i princip ALLA former för kollektiv energihushållning, och förlorarna är gemene man och kvinna. Den vänster som säger sig vara för och av folket, har bidragit till att folket idag måste antingen betala svindyrt för el, eller med risk för att komma i kläm i förhållande i kommunala regler, pyssla ihop egen energiförsörjning. I många områden är det förbjudet att energiborra, det är begränsningar i bruk av fastbränsle eldning och kvar blir då fjärrvärme (om man har vattenburet system), el eller olja/gas. Var det någon som yrade om valfrihet? När man förbjuder eller begränsar bruken av vissa alternativ, dikterar marknadsekonomiska principer att kvarvarande alternativ ökar i pris, och det tror jag många som bor i sådana områden kan intyga. Fjärrvärme vill typiskt bara vara några procent dyrare än pellets i de områden där det inte ligger inne begränsningar, medan i de områden där pellets drabbas av restriktioner är som regel fjärrvärmen dyrare – och anledningen är just att bristen på konkurrens tvingar fler över på just detta alternativ. En sak de flesta bör tänka på innan de går in för begränsningar på vilka energikällor som får användas, är att alla som har något att sälja vill ha mest möjligt betalt för det, och minsta möjliga konkurrens. Om flera tänkte längre än till enbart egna bekvämligheten kom det att bli färre monopolister eftersom det på en fri marknad alltid kommer finnas de som erbjuder alternativ och därmed är med på att hålla nere priserna. I en marknad med rigida regleringar vill det alltid råda antingen brist eller överpriser eller båda delarna– för bevis: Titta på elmarknaden i Sverige. Den sägs vara avreglerad, men problemet är att den är reglerad genom skatter och el certifikat. Elitens stormtruppar som står beredda att ”i miljöns namn” hejda alla som försöker bygga ut mer kraft – oberoende av hur miljövänligt det än är, kommer alltid att se till att den som försöker bygga ut saker, möts av bastant motstånd och kärva tider. Det är garanterat.

http://www.osloby.no/nyheter/Regn-med-mer-regn-6973532.html
http://www.svenskenergi.se/upload/Statistik/Tidigare%20statistik/Kraftläget%20i%20år/VE_33_2012.pdf

(1 kommentar, 2012-08-28 13:37)

Nästa inlägg
Bergatorparen

… men det är tyvärr tragisk verklighet: I gårdagens SvD ger EoN regeringen en riktig känga för att inte ge klara besked om energipolitiken – vilket innebär att Sverige kan bli utan viktiga investeringar i förnyelsebar energi framöver. Enlig EoN liknar inte svensk energipolitik vare sig det ena eller andra – och även om EoN tillhör de som idkar svenska nationalsporten ”ta ut”, är det svårt att inte hålla med: Vi har sett hur svensk industri har tvingats stänga ner produktionen under kalla vintermånader därför att energipriserna gör att de förlorar pengar på varje producerat enhet. Det verkligt sorgliga är att det är en BORGERLIG regering som beter sig så. De för en politik som norska Arbeiderpartiet skulle ge godkänd – en flumpolitik som saknar mål och mening. Om Breivik kommit hit skulle han komma att avrätta hela politiska etablissemanget för förakt för folket, svek mot nationen och brutna vallöften – och vet ni: Jag skulle gett honom en hjälpande tass eftersom jag är hoppande flyvande förbannad över att man missköter ett land som har en sådan utmärkt utgångspunkt för att bli enastående och ett verkligt folkhem, så att det blir en skugga av sitt forna själv. Alliansen har suttit tillräckligt länge för att kunna rätta upp skadorna efter rödgröna sörjans härjingar – men icke, sade Micke: Man är mest upptagna av att blidka Hollywood maffian med UMG och WMG i spetsen – och givetvis figurera på bild i världs media ihop med de högsta hönsen på den internationella politiska arenan. Detta skvallrar om att Alliansen kanske är sin egen värsta fiende eftersom det verkar som de har svårt att komma överens om viktiga aspekter av svensk samhällspolitik. De håller på att förvandla Sverige till ett Arga Snickaren projekt – frågan är bara om vem som har på benen att axla rollen som Arga Snickaren i makroskala.

För att ta det som fackfolk gillar att göra mer invecklad än det är: Sverige är som en vilken hushållning som helst: Man har en budget med två sidor – inkomster och utgifter. Än så länge har man balanserat dessa två på det ända sätt de vet hur: Genom att skära i pensioner, skärpa reglerna för socialstöd, genom att begränsa en lång rad viktiga sociala och ekonomiska funktioner och genom att öka skatterna på bilismen under svepskäl av att det är för klimatets skuld. Ja Fan tro’t. Detta är förlorarpolitik: Man skär i det som gör landet civiliserat för att kunna täcka in kostnaderna och få klapp på skuldran i Bryssel – och inte minst på möten i Bilderberg Gruppen. Vad är så inkomstsidan? Inkomstsidan är i princip allt som ger klirr i kassan – idealiskt så är det produktion av varor och tjänster som drar in i första hand hårdvaluta. Keynesianer brukar ett utvidgat begrepp så att vård, omsorg och renhållningstjänster samt allt som någon är villiga att betala löner för. Men hur bryskt det kan låta, så hör dessa funktioner till utgiftssidan eftersom vi befinner oss i en situation där mycket få är svåra att ersätta. Omänskligt? Jo men visst är det så, men det är ungefär så känslig ekonomi är. De som säger att vi kan inte leva av att klippa varandra, har alldeles rätt – i ekonomiskt betydelse. Ekonomi består vidare av två huvuddelar: Tillgångar och skulder. Om man inte vårdar sina tillgångar och håller skulderna nere, så kommer man få reducerat kreditbetyg, vilket innebär att man måste betala mer för inlåning från utländska källor – och visa mig du det land i dag som inte tvingas hå utrikes för att låna in pengar. Frågar du en bankman varför det är så, svarar han att det är för att motivera den som får sänkt betyg att tänka genom sin situation och sitt ekonomiska beteende. I ekonomins underbara värld kan ALLT periodiseras fram – i verkliga livet är det ju så att man måste ha mat, dryck, kläder, bostad och uppvärmning för att överleva – detta är saker som det inte går att periodisera fram – än. Ett land kan inte hellre periodisera fram allt eftersom vissa utgifter ä nödvändiga för att inte samhället skall gå upp i sömmarna. Så de allvarliga ekonomer med slips och mörkinfattade glasögon som blänger snorviktigt in TV kameran och maner till förståndighet, är i verkliga livet de största fantasterna: De skriver ut en medicin som tar död på patienten och säger att det är ända sättet patienten kan bli frisk.

Hur kommer det sig att Keynesianerna postulerar det utvidgade BNP begreppet? De anser att i och med att det alstrar skatteinkomster och förhindrar lediggång, så är skall det räknas in på positiva sidan – alltså som tillgång. Men om produktionsnäringarna fallerar, och med dem den fackmiljö som kan att med basis i erfarenheterna från verklig tillämpning av vetenskapen, utveckla icke-materiella produkter såsom konsulttjänster som hyrs in av bland andra utländska aktörer, så fallerar hela samhället och kunskapssamhället förblir en omöjlig dröm. Det måste finnas en mix som gör att summan av reala värden är större än summan av kalkylerade värden (som ju innebefattar vård, undervisning och liknande tjänster), och summan av ALLA tillgångar måste givetvis vara större än utgiftssidan om man skall undvika skuldsättning. För att detta skall ske måste flera kriterier uppfyllas: För det första måste det finnas råvaror till hands, det måste finnas energi till skäliga priser, det måste finnas transportinfrastruktur som håller logistikkostnaderna på en rimlig nivå och säkerställer högsta möjliga leveranssäkerhet, det måste finnas kvalificerade människor att säkerställa att det som produceras håller hög standard och konkurrenskraftiga priser och det måste finnas en fackmiljö som kan bistå företagen med problemlösningar. Man behöver bara titta på denna lista och tänka på hur det är i samhället idag, så kan även ett barn se att det inte går ihop: Det hakar upp sig på flera områden: Energi, kvalificerade människor, logistik och stödfunktioner – för att ta de fyra mest grundläggande. Energin är i Sverige oskäligt dyr – och snälla dra inte den där med att den är dyrare annorstädes, eftersom de länderna ligger på en högre ekonomisk nivå än Sverige. För en tysk kan det vara billigare att betala 3 kronor per kWh än det är för en svensk att betala 2 kronor. Detta gör att svensk industri kan leverera till Tyskland och tjäna pengar på det. Vore det omvänd skulle VI översvämmas av tyska varor och ledigheten skulle vara flera gånger högre. Skall vi säkerställa att svensk industri kan överleva i Sverige, så vill det till att vi slår ner på spekulativa driftstopp i kärnkraftverken mitt i smällkalla vintern så att produktionsindustrin måste stänga ner sin verksamhet tills priserna ”normaliseras”. Man diskuterar, det protesteras och det sölas och utreds in absurdum och de som får avgörande ordet är sådana om tror sig vara oberoende av svensk ekonomis utveckling – bråkstakar som protesterar på ALLT oavsett vad det är.

Sverige har bland de sämsta skolorna i Europa och även övre medelklassens megafoner medierna kallar den för flumskola – inget bra vitsord det, Björklund. Vad har du spenderat tiden på sedan du kom i regering? Lekt med dig själv? Ja, jag är elak, men detta handlar om mer än blockpolitik. Det är nerslående att man inte inser att skolan i första hand behöver ledning. Man behöver klara direktiv för vad som skall göras. Skolan, liksom alla offentliga verksamheter, är organiserat enligt mekanistiska principer, så att om den inte leds med fast hand, så fortsätter den antingen att göra det den gjort hela tiden, eller så stannar den av och tittar frågande upp mot departementet och väntar på direktiv. All den tid man tillämpar en mekanistisk organisationsprofil, så måste man vara beredd att LEDA och ofta detaljstyra. Vill man ha en självgående skola, kan man tillämpa en hjärnmässig organisation, så får man en skola som leder sig själv och gör som den anser vara rätt – och med det är det slut på den så hyllade enhetliga skolan eftersom undervisningen då kom att variera från ort till ort. Så det som svensk skola i sin nuvarande form behöver, är statsråd som leder och som vet vad det gör. Det behövs inga flera pengar för det hjälper inte eftersom skolan måste veta vad den skall använda dem till – och om statsrådet inte leder, så står skolan handfallen. Så bedrövligt enkel är den aritmetiken. Så som det nu är, så måste de som vill upp och fram resa utomlands för att få sin utbildning på en vettig nivå. Men eftersom mainstream media säger, så går 20 % eller var 5 ut ur grundskolan som analfabet! Det låter som ett skämt, men det skulle inte förvåna mig om det stämmer. Hur det då står till med betygen eller mer deskriptivt: Faktiska kunskapsnivån hos elevkåren i stort kan man bara spekulera om – och få kalla kårar av när svaret fladdrar för ens inre öga.

Logistiken i Sverige är ett bedrövligt kapitel: Butiker går tomma för varor och just de hyllorna gapar tomma under flera veckor har jag kunnat konstatera vid självsyn. Det är ett stort fel att tro att logistik är enbart vägar: Det handlar om alla delar av varors rörelse från råvaror via färdiga produkter och ända fram till konsumenten – och här hakar det inte sällan upp sig: Jag beställde en bildel från Tyskland och från avsändaren där nere gick det som på räls tills svenska Posten tog över – då började dagarna gå. Och Posten är inte de ända som släpar fötterna efter sig: Det är en (o)kultur inom svenskt arbetsliv att kunden är längst ner i hackordningen, och att det är de som utför tjänsten det i första hand skall tas alla möjliga hänsyn till. Jag kan försäkra er om en sak: Det beteendet som är framhärskande inom många svenska företag, skulle leda till sparken inte längre borta än i Norge och även i det radikala Danmark. Inom dessa länder tog man in över sig redan på 1970 talet att de goda tiderna var över, medan vi i Sverige lever som om det fortfarande var före 1969 med lunchstängningar och en mängd olika ledigheter som kan – just det: TAS UT. Allt detta gör att det råder kroniskt brist på folk på svenska arbetsplatser eftersom det alltid är någon som är sjuk, på smällen eller hade en ohälsosamt fuktig krogrunda som slutade med att de fick åtnjuta Farbror Blås ”gästmildhet”. Det man i sista hand talar om, och som saknas, är disciplin – inte kadaverdisciplin och lite samvete och medkänsla med de som tvingas fylla in för de som saknar just självdisciplin att göra sitt jobb och ta tillräckligt hänsyn till kollegor och kunder att vara arbetsför även på måndag morgon.

Det finns givetvis bra miljöer i Sverige, men de som inte är det är tilläckligt många för att det skall strula till sig och göra att de problem de skapar fortplantar sig över hela linjen och leder till att även de som sköter sig jobb förtjänstfullt riskerar att få öronen avbitna av folk som väntat för länge på saker. Sedan finns det givetvis branschskillnader: Vissa branscher får man lust att nerkalla Hin Håle över, medan andra blir man imponerad över.

Men en sak kommer vi inte ifrån: Skall man bygga upp en stark akademisk miljö, såsom vi en gång hade, måste grundskolan börja dra sitt strå till stacken. Det att ta utbildning på universitetsnivå är krävande nog om eleverna inte som grädde på moset skall tvingas lära sig det de borde lärt i grundskolan INNAN de kommer vidare. Det innebär att många kommer att fortfarande vara i etableringsfasen när de kommer i tidiga medelåldern – och det ser jag inte helt fördelen med. Okej, så man kan fylla på med ungdomar från länder som idkar disciplin för att hålla fackmiljöerna levande och dynamiska – men är detta det vi vill? Alla talar engelska idag, vilket leder till att språkförbistringen inte är samma idag som för 50 år sedan. I mina förfäders land Schweiz härskar disciplin, men man ser inga sura ansikten där av det skäl, samma gäller Tyskland och Österrike. Men ändå trivs folk där – och det kanske har med att göra att man när resultat?

Skall vi klara framtiden, så måste vi se till att vi är på höjden med aktuell teknologi, att vi deltar i främsta leden när det gäller vetenskap – det skyller vi de som grundade Lund och Uppsalas universitet och det skyller vi alla de framstående vetenskapsmän och kvinnor från det förflutna som hade sin hemmabas i Sverige. Man kan inte leva på minnen från fornstora dagar, för då kommer nutiden att gå över i historien som en tom meningslös parantes. Skall samtiden bli fornstora dagar när den blir historia, så är det vårt ansvar som lever nu att fylla den med meningsfullt tillika värdefullt innehåll såsom de som gick före oss gjorde. Det måste åter bli socialt accepterad att vara duktig och man måste ha civilkurage att slå ner på de som sparkar på de duktiga. Jantelagen måste slås ner och göras socialt oacceptabel. När vi börjar heja på de duktiga, utan att trå ner de mindre duktiga, finns det hopp för att Sverige återigen skall kunna bli Nordens USA – såsom det var en gång.

(1 kommentar, 2012-05-03 12:26)

Nästa inlägg
Bergatorparen

Många tycker det är konstigt att Sverige som ju har en i utgångspunkten nära nog fossilfri elförsörjning storsatsar på vindkraft istället för att satsa på att få ner utsläppen från transportsektorn som idag uppgår till 35 % av fossilutsläppen. Det är svårt att var oenig i detta – och i synnerhet inte för mig som bor granne med en väg som i utgångspunkten var menad som transportväg för regionala transporter av lokalt producerade varor från skogs- och lantbruk – men som idag är genomfartsväg för norska transporter som går mellan de norska landsändorna. Varför? Man kunde ju fråga norska politiker om det – eller någon av deras idoler i Kristiania i Köpenhamn: Man anser bilismen för att vara Satans ståthållare på Jorden och lägger ogärna pengar på att bygga ut infrastruktur i Norge, medan man mycket gärna slänger upp tullar lite här och varstans för att låta bilisterna betala för de få projekt man genomför flera gånger om för all framtid. Samtidigt med detta säger man nej till järnvägsutbyggnad norrut. Givetvis kan man ju förstå åkerierna som undviker alla tullar och alla färjor mellan nord och söder i landet, för inte att tala om alla poliskontroller mellan färjeterminalerna som bötfäller alla som försöker hinna fram från ena färjan innan den nästa avgår – vilket spar många timmars väntetid. Detta vansinne gör att en stor del av nordnorgetrafiken alltså går via Sverige så att vi får ta hand om bullret från norskregistrerade Scania lastbilar med V8 och customavgassystem – vilket innebär att man tar bort original ljuddämpare och ersätter dem med ett rakt rör. Så detta gör man och värst i klassen är Kjell Hansen Shipping AS från Oslo som får rutorna att skallra. Detta är att foga spott till skada. När man måste gå över grannens mark, så borde man åtminstone göra det tyst istället för att slå på pukor och blåsa i basuner.

Det ÄR fullt möjligt att dra ner på transporterna, men det finns vissa saker som står i vägen: För det första politiken: Det SKALL bo folk i alla landsändar oavsett – men de som beslutar om det, vill inte ta kostnaderna med att eliminera de nackdelar som uppstår genom att man tvingar genom saker som inte är i enlighet med normal marknadsekonomi. En annan sak är företagen som håller på och skickar varor långa sträckor för att utföra värde höjande arbeten på dem innan det är dags att sälja dem till konsument. Detta är synnerligen uttalat i Norge där ”distriktspolitiken” uppmuntrar ett sådant förfarande. Denna politiska doktrin har dessutom gjort Kontinenten till ett långtradarhelvete där ingen längre minns hur ren luft i lungorna känns. Det hänger hela tiden ett sotmoln över vägsystemet från långtradare som dånande sliter sig fram. Samtidigt finns det ledig kapacitet på järnvägen som under de senaste 20 åren fått utvecklat sin kapacitet mångfaldigt. Men lastbilsåkerierna underbjuder järnvägen för att kunna tjäna en slant i en marknad som hela tiden erbjuder allt färre arbetsplatser och allt färre affärsmöjligheter för fåmansföretag. Det är en ond cirkel som vi måste bryta. Jag personligen tror inte på klimat alarmismen, men jag tror däremot på att sotmolnen från vägarna och det ständiga bullret till dygnets alla tider inte är nyttigt för människorna. Det finns faktiskt seriösa vetenskapliga studier som visar att människor som bor i bullerutsatta områden de facto lever kortare och har sämre hälsa än de som lever i områden som är tysta och lugna. Detta är i och för sig inte förvånande eftersom stress försätter kroppen i kampmodus – vilket är som att köra en bilmotor på fullgas.

Vi konsumerar mycket till dels för att trösta oss själva för den tristess vi upplever i våra liv – en tristess som i stor grad härrör från film, TV och reklam samt litteratur. Vi utsätts för en finare form för mobbning av den övre medelklass som styr alla medier: Man är misslyckad om man har tid att sitta ner och reflektera ett ögonblick under dagens lopp. Det skall vara raka rör från morgon till kväll. Det är DETTA som är sublim påverkan. Förvisso kan man dölja ord mellan bildramarna, men den mest effektiva formen för sublim påverkan är att skapa en bild av en vällyckad människa som har ”allt” därför att han/hon vet vad han/hon skall använda för att skapa rätta stilen som gör att de lyckas. Alla vill lyckas, och alla vill vara med på vinnande laget. Det är därför man ständigt hör om ”kryddade” opinionsmätningar. Om man väljer att mäta inom områden som man VET att vissa partier står starkt – alltså köra en konstgjord urvalsskevhet för att gynna just dessa partier, så är det för att utnyttja människans naturliga flockmentalitet OCH behov av att vara PK och vällyckad. Mer mystiskt än så är det inte. Man skapar politiska vinnare på så sätt – och det är inte konspirationsteori men konspirationsfakta. Det är inte ens olagligt – oetiskt måhända – men fullt lagligt. Man skapar på samma sätt ideal som gör att folk ”måste” ha senaste nytt inom elektronik för att vara med bland de framåtsträvande och samtidsmedvetande. Allt detta skapa en syndaflod av varor som måste transporteras – ofta över mycket långa avstånd eftersom mycket av produktionen idag sker centraliserad eftersom man idag är mindre benägna att licensiera ut produktion. För 50 – 60 år sedan var faktiskt mycket produktion mer decentraliserat än i våra dagar. Sedan följde toksocialismen och facken gick i gång med att inte såga över den gren de satt på, men fälla hela trädet. Sedan gick det som det måtte gå: Produktion av kläder, hushållsmaskiner, konsumentelektronik, cyklar, sko och verktyg försvann ut till länder långt borta där man inte hade samma lönenivåer, inte samma energipriser och inte samma skatter. Nu skördar vi fruktarna av 1968 vänsterns sådd – och de smakar bittert och surt!

Det man måste eftersträva, om man vill ha ner utsläppen, är ett samhälle med en högre trivselnivå och hur får man det? Vi måste se till att ta tillbaka principen om närproduktion. Hushållsteknologi måste göras uppgraderbar så att man inte behöver byta hela manicken, men hålla tillgodo med att skaffa en uppgraderingssats när behovet är framme. Detta skulle ge flera lokala arbetstillfällen, och större kontroll över hur samhällets resurser används – och ingen skall kunna säga att de används på bästa sätt idag. Samtidigt som enkelriktningen slår omkull allt vad heter lokal kultur över hela världen, så reser vi mer än någonsin. Men vari ligger tjusningen i att äta samma hamburgare och dricka samma Cola i Shanghai som i Sydney som i Stockholm som i London som i LA? Och över allt tvingar sig USA kulturen fram med hiphop, tråkrock (du vet nog vad jag menar), samma kläder, samma bling, samma mobilnallar, samma ALLT. Inser inte folk att detta är ett recept på centraliserat produktion som innebär att de globala företagen få allt mer makt? Samtidigt gör det att interkontinentala och transkontinentala transporter ökar lavinartad med ökade utsläpp till följd samtidigt som det även innebär centralisering av kunskaper, och urholkning av lokala hantverkstraditioner och de kunskaper som följde med dem. ”Ge mig lokalproducerat lika billigt som det importerade, så skall jag köpa” – är ett argument man ofta hör. Problemet är att det inte är den som har pengar i plånboken som betalar mellanskillnaden: Det är alla som ALDRIG kommer i arbete, ALDRIG blir kreditvärda nog att skapa sig en ”normal” framtid, ALDRIG kan shoppa utan att först räkna sina få kronor, som alltså betalar mellanskillnaden. Det är fullt möjligt att skapa en ekonomi där folk faktiskt får råd att köpa lokalproducerat, men det innebär att facket måste tas i öronen. Detta med att det skall vara kollektivavtal och skyhöga löner oavsett, gör att många får leva på socialen eftersom de aldrig kommer ut i arbete tillräckligt länge för att få dagpeng. Med mer lokalproduktion skulle många komma att få jobba och få en framtid som laglydiga medborgare snarare än att leva med ena benet på skråplanet som idag. Jag vet, för jag har levd länge nog att ha sett före och efter bilden.

Den globalisering som sett till att all produktion flyttad bort från stora delar av Nordeuropa, har också gjort att många som tidigare skulle ha kunnat försörja sig själv genom lagligt arbete, nu måste ta till småbrottslighet för att kunna överleva. Är det så vi vill ha det? Och vill vi ha en kontinent som kvävs i dieselavgaser? Vill vi ha ett land som lever på nåder från de globala företagen? Eller vill vi ha ett land där vi har en bred kompetens – inte enbart enstaka fall av spetskompetens? (Båda delarna är inte ont – både bred- och spetskompetens).

Man kommer inte att kunna lösa detta utan betydande konflikter, hotelser och svordomar från den globala eliten som inte vill ha nationella/regionala/kontinentala lösningar, men en uniform lösning för hela världen. Samtidigt går det inte att göra förändring förrän vi blir av med alla politiker som i smyg arbetar åt främmande herrar. Vi ser hur stark lobbyn är i våra dagar, och var politikerna lägger sin tonvikt. Visst går det att lösa problemet med utsläppen och visst skall vi kunna skapa en hållbar framtid, men frågan är: HUR skall vi kunna välja politiker som har integritet nog att göra som de blev valda att göra? Problemet är att vi som väljare inte har en susning om vem som är vem på valsedlarna och även om vi visste, så får vi inte ändra dem för Riksdagen. Jag tror vi måste ta en debatt om det verkligen är demokrati när vi bara får välja VAD, inte VEM som åker in på ”Riksdagis”. Vi står i den penibla situation att vi står inför valet mellan endast två alternativ – det ena värre än det andra och ingetdera inställd på att utöva folkets vilja – det vore ju att ge efter för press (om vi skall tro Gro Harlem Brundtland – som tyckte det varit en ”demokratisk och god process” när folket svor och hotade att slänga Stortinget på sjön). Demokratin i Norden är ett skämt, och det får vi sota för varje dag. Om vi kunde slänga ut alla som inte hör hemma i politiken och folkets röst blev hörd och respekterad inom den dagliga politiken, skulle samhället bli mer samsvarande med folks önskan och behov. Men det vi inte kan få, nyttar det väl inte att tänka på?

Allt går att lösa all den tid VILJAN finns där och det MOD som behövs finns till hands, men när viljan är svag och modet lyser med sin frånvaro, så kan man bara dra täcket över öronen och sussa sött vidare för då är det inte mödan värd att ens gå upp!

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/meningslos-satsning-pa-vindkraft_7075891.svd

(1 kommentar, 2012-04-23 17:20)

Nästa inlägg
Bergatorparen

Det kanske lite ovanliga är att hon föddes strax söder om Island. Vad behövs för att skapa en storm som Dagmar? Den viktigaste råvaran är energi, och då lämpligen i form av varmt havsvatten. Det är så de stormar bildas som vart ända år förvandlar delar av USA’ s ostkust till en ända stor soptipp och påför amerikanska samhället enorma kostnader, både till återuppbyggnad och till produktionsbortfall. Jordens klimatsystem består inte enbart av atmosfäriska komponenter, men även vattenburna sådana, och den såkallade termohalina cirkulationen är en av de viktigaste klimatfaktorerna eftersom den har samma funktion som radiatorkretsen i en byggnad. De stora oceanerna fungerar som kombinerade solfångare, ackumulatortankar och cirkulationspumpar. Men det finns flera problem – sett från mänsklig synvinkel: När man fraktar värme från ett ställe till ett annat, så vill man få varma zoner där vattnet träffar på hinder i den undersjöiska topografin. Det är här det bildas allvarliga oväder. Ett annat problem är att det är så många faktorer som påverkar klimatet, och med det vädermönstren, att det är svårt att planera inför de mest ostadiga säsongerna. Mycket av den produktion vi bedriver, är beroende av att saker sker till någorlunda samma tid varje år – och som oftast sker det motsatta av vad man förväntar sig. I Kanada och Alaska finns samhällen och olje-/gasfält som är beroende av att isen lägger sig för att kunna frakta varor och utrustning på de såkallade isvägarna som t ex The Dalton Highway. Varje år öppnas ett tidsfönster om 8 – 12 veckor då man kan köra långtradare till de olika samhällena och installationerna i detta område. Skulle man komma i den sits att isen inte lade sig i dessa områden, skulle det bli katastrof – i synnerhet som en rätt hyfsad del av den mineraliska energin som används i Nordamerika produceras här.

Här i Norden är vi i och för sig vana vid att den ena vintern inte liknar den andra och att det ända som är säkert är att inget är säkert. Men frågan man kan ställa sig är: Hur kommer det sig att Golfströmmen pytsar fram så varmt vatten så här sent på året att vi får stormar och grön jul? Kanske har det med El Niño att beställa eftersom allt ju hänger ihop. Vad som är säkert är att om vi hade en situation där den påstådda globala uppvärmningen tagit ut sin rätt, skulle den termohalina cirkulationen bromsa av och kanske stanna av helt. Detta skulle resultera i att vi skulle får uppleva en torr, vit årstid. Om detta skulle ske, skulle havsisarna börja breda ut sig norrifrån, och samtidigt skulle temperaturen gå ner i de områdena av Atlanten som ger upphov till de lågtrycksystem som förser oss i Nordvästeuropa med nederbörd – vilket skulle leda till att det kom att bli kallt och torrt här – och vindarna kom att bli moderata till svaga. Energikris – någon? Nu ser vi att det inte sker. Vetenskapen har fastslagit att Golfströmmen är mycket stabil, och har varit så de senaste 40 åren. Men vad är normalt? Det är en bra fråga, för om man tittar tillbaka i Jordens klimathistoria, så ser man att global uppvärmning är mer normalt än istider – om varaktighet läggs till grund. Annars är antalet istider och varma perioder ungefär lika många – men de varma perioderna har längre varaktighet. Det finns de som anser att tiden är övermogen för en ny istid. Åt andra sidan finns det även de som anser att tiden är övermogen för en ny utrotningshändelse – typ asteroidnerslag. Knäppisar finns tydligen i alla läger – även i de vetenskapliga sådana. Skulle dessa statistikormar få som de ville, skulle vi få global uppvärmning in absurdum följt av alla asteroidnerslags gammelmormors mormor med en ny istid som dessert. Vore inte det underbart? 99 % av arterna utrotade och ÄNTLIGEN fog att säga: Var det inte det vi sade. Vi varnade, men ingen lyssnade. Nu vet tack och lov Moder Natur bättre än så, och skall jag säga vad JAG tror, så är det en försumbar sannolikhet att så illa skall ske. Visst skulle det vara kul för de som är lagda åt det hållet, men man skall inte förläsa sig på statistik ty den berättar bara vad som redan SKEDD, inte vad som kommer att ske. Man kan göra en prognos för vad som SANNOLIKT kommer att ske, men sannolikheten blir lägre ju längre fram man projicerar.

Det att Dagmar föddes överhuvudtaget är en bekräftelse på att Golfströmmen är igång, och att El Niño härjar i Stillahavet. Vad har det med oss att beställa? Det har visat sig att förekomsten av El Niño respektive motsatsen La Nina faktiskt påverkar vädret hos oss genom att oceanerna hänger ihop. Man trodde det först inte, men när man under många år såg att La Nina gav kallare väder än normalt i Europa, medan El Niño gav varmare väder än normalt, så var man tvungen att inse att det finns visst samband. När det blir varmare än normalt, får vi överskott av energi och energi är en arbetsnarkoman – den bara MÅSTE arbeta och det den gör är att den flyttar på vatten. Vattenånga från Atlanten kommer dimpande ner över skandinavernas arma skallar som regn, blötsnö eller snö. Men energin måste få utlopp på annat vis med: Genom bildande av mäktiga vädersystem som likt en här av ilskna nallar rycker upp träd och ställer till med allmän förstörelse.

Men kommer denna väderlek hålla i sig? Nej, efterhand är energin förbrukat och då lugnar sig vädret och det blir långsamt kallare – och med lite tur får vi minus 35 så truten fryser fast på klimatmupparna. Det vore en syn för trötta ögon.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Golfstr%C3%B6mmen
http://forums.accuweather.com/index.php?showtopic=23461&st=20
http://vader.nyheterna.se/
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/samma-styrka-som-gudrun-mer-blast-vantar_6733043.svd

(Inga kommentarer än)

Nästa inlägg
Bergatorparen

Jag har tänkt mycket på detta med att man kapar elen hos folk. Jag känner mig inte drabbat därför att jag är en händig kille som inte sätter mig ner och bölar, men kastar mig över telefonen och letar upp lösningar. Jag är, utan att skryta, en resursperson. Jag har samlat på mig kunskaper ända sedan jag var liten – och det kommer väl till pass gång efter gång. Men vad med de som inte förstår annat om el än att det är en mystisk kraft som kommer i ledningar och får lampor att lysa och maten att koka på spisen? Grannen kunde berätta att de är rätt så snabba med att koppla ifrån elen hos de som hänger efter med betalningen, men otroligt sena – upptill 14 dagar – med att återinkoppla elen efter att betalning erlagts. Jag vet inte vad det är för samhälle(n) vi har här i väst, men en sak vet jag: Där rena affärshänsyn får råda, finns inget utrymme för medmänsklighet, vilket osökt får mig att tänka på en scen från en pjäs jag såg på norsk TV för ett antal år sedan (innan digitaliseringen): En ensamstående mor är ute och jobbar medan hennes lilla dotter, som väl var knappa 10 år gammal, var ensam hemma. Då ringer det på dörren, och en mutter farbror med ett ovänligt ansikte säger att han är från elverket, och ber om att få se mätartavlan. Väl där bryter han strömmen, plomberar och går efterlämnande en 10 årig flicka i halvmörker. När mamman kommer hem några timmar senare, kommer hon till en traumatiserad dotter, en utkyld lägenhet och utan möjlighet att laga mat. Frågan är: Hur ofta händer detta? Jag skulle vilja säga att om det händer 1 gång i året, är det 1 gång i året för ofta. Grannen kunde berätta att även när de kopplat bort elen för fel personer – alltså de som HAR betalt – tar det fortfarande upptill 14 dagar att få återkoppling. Detta är inte unikt för Sverige. Det är likadant i hela Västvärlden – och det var ingen skillnad den gång då allt var statligt respektive kommunalt. Pjäsen jag nämnde, utspelade sig på 1960 talet – alltså på Tage Erlander och Einar Gerhardtsens storhetstid: Folkhem här, Välfärdsstat där borta. När det gäller att avkräva betalning skiljer inte en halvkommunistisk folkhemstat sig från en kapitalistisk stat där det är varje man, kvinna och barn för sig själva.

Man skulle tro att det skulle vara annorlunda i en välfärdsstat där alla nyckelfunktioner är offentligt ägda och styrda, men icke, sade Micke. I en sådan kontext anses det att inte betala, vare sig man har medlen eller inte, att vara en osolidarisk handling. Hur solidariskt det är att låta minderårige – som i pjäsen – sitta i mörker och kyla i timmar, är en annan fråga. Jag ser för mig att många kommer att efterfråga lågenergiteknologi som kan drivas via batterier och växelriktare, parad ihop med egna vind, sol och vatten energifångare som laddar batterierna. Detta vill dock ha otrevliga konsekvenser för nätbolagen som just nu håller på att investera ofattbara belopp i att byta ut de nergångna, otidsenliga nät de köpte av politikerna för ett drygt decennium sedan. Övre medelklassen är en handfull människor, som förvisso har betydande köpkraft och få ursäkter för att inte klara sina räkningar, men de är få och skulle inte klara av att betala för de kostnader som den storskaliga renoveringen av elnäten innebär. Ergo måste man hitta ett sätt att se till att det förblir att vara mer attraktivt att vara uppkopplad mot det lokala nätet än att, som någon sade: Bränna el hemma till eget bruk. Förvisso kommer tvåvägsabonnemang nu att bli billigare och mer gynnsamt, men här är en balansgång: Om alla som har energiresurser att realisera, faktiskt gör det, kommer det kanske att bli ett överskott av el på marknaden som det inte kommer att finnas vare sig private, offentliga eller företagskunder till. I så måtta har nätbolagen garderat sig med en klausul sim ger de laglig rätt att stjäla kraft för att, som det står, täcka sina nätkostnader. Stöld är tydligen okej, så länge det är Firman AB den Allsmäktige, och inte parian – jag menar kunden, givet vis, som låter de 10 klibbiga slippa loss i fri dressyr. Jag utgår från att den som har styrkan, och advokaterna, kan ta pengarna där de finns. Vi lever i ett samhälle som utnyttjar möjligheten att skatta även grön el lika med ”smutsig” el genom att radbryta och förvanska EU direktiv till stöd för synen att man inte kan ha differentierade skatter för el alstrat från ekologiskt hållbara källor som vind, sol och vatten och el alstrat från fossila källor som olja, gas och kol. Detta är koskit! Norge har i alla år praktiserat differentierad beskattning av energikällor – även där slutprodukten är den samma. Man kan inte bara svamla om miljömål, för sedan att föra en fiskalpolitik som inte hör någonstans hemma och som råge på måttet, drabbar de ekonomiskt svagaste i samhället på ett sätt som jag vill kalla inhumant. Men återigen ser vi det: En förälder som i disciplinerade syfte ger sitt barn en örfil, riskerar böter, fängelse och förlust av vårdnad, medan elbolag som försätter samma familj utan möjlighet till matlagning, hygien eller en dräglig inomhusmiljö kan göra så med Statens goda minne. Det sägs att det skall finnas likhet inför Lagen, men tydligen är somliga likare än andra.

I ett samhälle där elen, på gott såväl som på ont, varit en integrerad del av vardagen i över 100 år, är det besynnerligt att man enbart kan kapa förbindelsen. Om en bank gör bort sig, får den skattepengar att komma sig på rätt köl så att bonusdirektörer och påläggskalvarna inte blir utan sina förmåner – det vore ju en kränkning av deras mänskliga rättigheter, medan ensamföräldern blir stigmatiserad och uthängt som en paria. Jag själv skiter högaktningsfullt i Öresundskraft, Fortum och deras hejdukar inom makteliten. Jag planerar hur jag skall kunna bygga om min elanläggning så att jag kan köra på generator, batterier och alternativa energikällor. Jag är en resursperson som inte låter mig kuva eller ”disciplinera” att bli en kuli åt påläggskalvarna, men just därför för jag talan för de som inte klarar av det själv. När ens allra bästa inte duger, duger inte vare sig samhället eller de företag som eliten håller under armarna hellre. Det är inte så svart och vitt som att man bara har att betala varje faktura som dimper ner i brevlådan. Man måste för det första ha pengarna – och i dagens Sverige är inte det någon självklarhet, och för det andra måste man kunna avse pengarna så att inte påläggskalvarna blir feta medan ens egna nära och kära blir musselmän – för att sätta det lite på sin spets. Det är ett icketema – ett tabu att tala om allt det elände som äger rum rätt framför näsan på oss i Europa och Norden år 2010. Jag är tacksam för att jag har min inkomst från utlandet så jag slipper sitta i gisslan hos vare sig Alliansen eller den Rödgröna sörjan. Jag är tacksam för att jag förstår hur husets tekniska komponenter fungerar så att jag kan konfigurera huset att fungera på en förhållandevis liten (2 kW) generator – och jag ryser när jag tänker på hur det måste vara för de som inte har dessa möjligheter. Mina tankar och mitt deltagande går till dem – varje dag.

http://www.elradgivningsbyran.se/artikel/article.asp?_tp_article_id=160&avd=ART_AVS&l=2
http://hd.se/helsingborg/2009/02/22/rejaela-loenelyft-foer-toppchefer/

(1 kommentar, 2010-06-18 14:25)

Nästa inlägg
Bergatorparen

Här om dagen vaknade jag till mörklagt hus. Jag ringde då nätägaren Fortum, som kunde upplysa att min elleverantör, Öresunds Kraft, hade begärt frånkopplingen eftersom jag låg efter med betalningen – och tacka Fan för det: Trots att direktavläsningar har varit tillgängliga för dem från Fortum sedan årsskiftet 2007/2008, så började inte Öresunds Kraft att använda dessa förrän det blev lagbud på det. Så när det skedde blev jag efterfakturerad drygt 6 600 kronor – eller ca halva min månadsinkomst FÖRE SKATT! Jag tog kontakt då detta skedde, men då fanns inte de som hade med det att göra på plats, så de lade in ett anstånd. När jag sedan ringde de som hade med det att göra, kunde jag som mest få dela det i två. De påstod även att ett telefonsamtal jag haft med bolaget under tiden INTE ÄGT RUM eftersom det inte fanns LOGGAD. Det är möjligt att både Telia och jag är dementa, för på min teleräkning står nämligen det samtal jag visade till när det begav sig LOGGAD! Så vad gjorde jag? När folk beter sig så omoget som detta, måste man vara vuxen: Jag delade upp och betalde in i tur och ordning medan Öresunds Kraft vevade med armarna, svor och skrek och hotade med både präst, klockare och fogde. Jag bröd mig inte om att ringa dem eftersom folk som tydligen tror att man är dement, är inget att tala med – dessutom ogillar jag att upprepa mig.

Så 1 juni kopplades strömmen bort, vattnet sinade och allt stod still. Efter en frenetisk telefonrond kom jag äntligen fram till någon som hade elverk: Järnia i Årjäng – och inte bara det: Till rabatterat pris och av känt tyskt märke. Efter att nätet kom igång igen, har jag kollat vad andra erbjuder. Då insåg jag vilket kap jag gjort. Så tyvärr, Öresunds Kraft: Min mat är fortfarande frusen, kylskåpet innehåller förutom kall, god mat även några frostiga öl. Mitt bredband fungerar och min TV fungerar. Så ledsen för att jag tar ifrån er skadeglädjen, Öresunds Kraft, men jag är fortfarande på gång. Det skall mer till än ett gäng småborgare från ”Nej-bältet” i Öresundstrakten (den kung som annekterade den skiten borde avsatts och offentligt pryglats) för att stoppa Bergatorparen.

En annan sak är ju, att man plåstrade upp nedanstående ”alster” med fyra svarta tejpbitar på min dörr – så att alla skulle kunna se vilken paria som bodde i det här huset. Gamla dagar, som beskrivet av Charles Dickens och H C Andersen, är fortfarande här – fastän i Hip Hop utgåva, och inte gillar jag Hip Hop, och inte gillar jag gamla dagar. Mina grannar skakade på huvudet över hur man gått fram här, så lokalt har jag stöd. Nu har jag förvisso sett i kommentarfältet hos tidningarna att somliga postulerar den gamla devisen om att all fanskap som vederfars dig är ditt eget fel, medan alla framgångar har du andra att tacka för. Så nog finns det de som tycker att jag kan skylla mig själv, och att jag inte har andra att tacka än mig själv. Visst! Jag skulle haft det sunde vett att hänga mig i navelsträngen den dagen jag föddes – jag menar: Även om ingen andra kunde veta, så BORDE ju JAG ha visst hur livet skulle bli. Men vet ni: Den där olycksaliga dagen i november 1959, så var jag totalt omedveten om hur det skulle arta sig. Som sjukpensionär har man verkligen inte mycket att skrika hurra för. Låt gå att jag, eftersom jag har utländsk sådan, har bättre inkomst än de stackare som måste hålla till godo med svensk sådan – men: Med den utveckling som varit på kostnadsfronten de senaste 11 åren, så har jag halkat efter – precis som alla andra sjukpensionärer. Man bara trissar upp skatter och avgifter utan tanke på att det inte är en klyfta, men en avgrund som skiljer mellan de som tjänar mest och de som tjänar minst. Man tar ut och tar ut så att det som kunde varit en sund ekonomi kollapsar till följd av alla de hål som alla uttag skapat.

(1 kommentar, 2010-06-07 01:06)

Nästa inlägg
Bergatorparen

Fortfarande tror människor på demokratiska verkmedel i Svea Rike – tack och lov, får man kanske säga. Jag var ute och gjorde månadshandeln idag, vilket är en nödvändighet när man bor så långt ute på vischan att även Hin Håle går sig vilse där, och jag lyssnade på bilradion. Det var snack om att det vid varje val uppkom en – fråga – partier, och att dessa var representerade i kommunfullmäktige i kring hälften av kommunerna. Bakgrunden för dessa partier är ofta att medborgarna överkörs i frågor som är centrala för vanligt folk – sådant som nerläggning av skolor. När medborgarnas förslag överkörs och röstas ner i värsta ”Robinson” andan, kvarstår oftast enbart att bilda en egen vallista och försöka komma in där besluten fattas och försöka en till gång att ändra på sakerna. Som en utav de som intervjuades i radion sade: ”De förtroendevalde tror att de sitter så säkert. De tror visst dessutom att väljarna ä så dumma att de inte förstår”. I de flesta fall kan det vara så det faktiskt förhåller sig. Det är en klyfta mellan de som styr och de styrda som verkar vidgas allt mer. Den sittande regering verkar vara en ”firma” som tar emot beställningar på lagstiftning från den stora, globala företagen inom bland andra underhållnings- och mediebranschen, medan de som vald de in verkar betraktas som en sorts pariakast som skall förtryckas, förnedras och bekämpas på alla sätt och vis. Ett exempel är det provocerande faktum att man tillåter att kraftbolagen låter kärnreaktorerna stå still under den tid av året som traditionellt är den kallaste. Det luktar spekulation och lurendrejeri lång väg om det. Tyvärr är det så att bland elkonsumenterna finns ingen gemensamt konsensus om hur det bör vara. Vi SKRIVER PÅ ett uppror som skickas vidare till politikerna – som de i sin tur och ordning torkar sig där bak med och spolar ner i toaletten. Ända sedan Tage Erlanders tid har politikerna letat efter ett sätt att bedriva en ”representativ diktatur” som föreger att vara demokrati. Precis som i en latinamerikansk bananrepublik blir svenska politiker köpta av lobbyn från kraftbolag, rättighetsindustrin, bilbranschen och oljebranschen – bara som ett litet axplock – att leverera lagar och förordningar som tillgodoser branscherna på konsumenternas bekostnad. Bästa beviset på det är att köpevillkoren från så gott som alla företag, privata såväl som offentliga och konsument ägda kan sammanfattas såhär: ”Firman AB kan närsomhelst besluta(…), kunden accepterar. Firman AB äger rätt att när som helst överdra eller belåna närvarande fordran. Kunden äger inte rätt att överdra fordran. Firman AB äger rätt, kunden äger ingen rätt!” Om du tror detta är satt på sin spets, så plock fram några villkorsformular från några av de företag du handlat med under åren lopp, så ser du vad jag menar.

Demokratin har smulats sönder ända sedan Berlinmurens fall. Jag befarade just detta när jag såg muren falla, och tyvärr visade sig mina farhågor besannas. Det har svamlats rätt mycket i media om att klyftorna i samhället har ökat, och det är både sant – och en velat politik. På den gamla hårda tiden, var fattigdomen den gemensamma nämnare som skapade gemenskap och sammanhållning, så man beslöt sig för att förbättra förhållandena för de flesta, men inte alla. Man visste att om man lyfter upp några, men inte alla, så bryter sammanhållningen ihop och det blir lättare att styra. Alla som tagit sig ur fattigdomens helvete, har en farhåga: Att hamna där igen. Denna rädsla används sedan av makthavare för att hota medborgarna till lydnad. Ju mer man fragmenterar befolkningen, ju mindre blir sannolikheten för att det rullar upp traktorer som dumpar färsk kogödsel på platsen framför Rosenbad eller framför Öresundskraft, Vattenfall, EON eller Fortum. Och fragmenterad är den svenska befolkningen idag, utan tvekan. Om man tittar på spridningen i inkomsterna, får man en bild på just hur fragmenterad det blivit. Lösningen på problemet skulle ligga i om man kunde ta fram billigare och bättre teknologi för att samla in och nyttiggöra sig den energi naturen överöser oss med i form av solljus, vind och vatten i villaskala så att folk kunde bli mer oberoende av kraftmaffian. Och det ser ut att vara vägen som saker är på väg: Befolkningarna i de olika länderna distanserar sig mer och mer från det som i tidigare tider var gemensamma funktioner, och skapar egna alternativ. Detta kommer utan tvivel att skapa en näst intill oöverstiglig ravin mellan folket på ena sidan, och industrin och myndigheterna på den andra – precis som i en alarmistisk, amerikansk 70 eller 80 tals framtidsfilm. Detta skulle vara början till slutet för samhället eftersom ekonomin baserar sig på köp och försäljning inte enbart inom egna ”huset”, men i en större skala. Om industrin förlorar försäljningen till gemene man, tappar den sitt existensberättigande och kollapsar. De som varit rika på gemene mans bekostnad upplever plötsligt att deras pengar inte längre är värda något. På andra sidan ravinen har en ekonomi vuxit fram utifrån reella behov, och sedan går historien ett nytt varv. Sensmoralen är att huvudet inte kan leva utan kroppen – och den läxan borde någon dänga in i den härskande klassens tjocka skallar. Hur lite jag än gillar den röd/gröna röran, måste jag dock erkänna att de åtminstone sätter Sveriges behov framför de behov de stora, globala företagen måtte ha. Regeringen Reinfeldt är ett hot mot Sverige eftersom den sätter de globala företagens intressen i främsta rad, medan den förtrycker gemene man och försummar Sveriges intressen genom att inte uppvisa det ringaste intresse för frågor som rör energiförsörjning eller ens de frågor de gick till val på, nämligen den gamla politiska slagdängan: ”Jobb, skola, omsorg och äldre. Yiah, yiah oooohhh!” Man har dock sett till att egna samhällsklassen fått skattelättelser, medan de svagaste i samhället drivs till självmord. Någon borde väcka åtal mot detta gäng hos den Internationella Brottsmålsdomstolen i Haag. Om jag haft den auktoritet och de resurser som krävs, skulle jag gladligt åtagit mig att se denna regering häktats och fängslats för många år framåt! Den parlamentariska immunitet missbrukas jämnligt för att föra en politik som gränsar till det brottsliga – och det måste vara fallet när folk begår självmord på grund utav de förvägras ekonomiska medel till sitt livsuppehälle efter att ha kämpat mot dålig hälsa i alla år, och trots hälsan gjort allt för att förbli i arbete, och betalat sina skatter. Den samma regering som hetsar sig upp över att någon ”stjäl” (piratkopierar) från multinationella (läs: amerikanska) multimiljardföretag, drar sig inte för att stjäla från de som inte ens har hälsan. Alliansen mot Sverige är ett otyg som inte bör få förnyat mandat, men förpassas till historien som ett misslyckat politiskt projekt som gjorde mer skada än gagn.


Den kända ministern.

Vem drabbas som värst av den maffialiknande energiregimen i dagens Sverige? Rätt gissat: De som har det sämst redan i utgångspunkten. Jag har tittat på en lång rad bostäder hos ett av Sveriges större mäklarhus, och förfärats över hur många hus som fortfarande har direktverkande el som uppvärmningskälla eller vattenburen el, och som har kostnader som uppgår till över 35 000 kronor per år enbart på uppvärmning. Med hushållsel, uppgår deras inköp av el till långt över 40 000 kronor per år! Inte att undras att industrin blir mätt och belåten – eller att den får råd att köpa sig politiker som kan se till att den gynnsamma situationen fortsätter. Jag tror många som lever på gränsen, och som bor i hus med direktverkande el, fryser mer än vad bra är – och det i synnerhet en vinter som den vi har i år. I all anständighetens namn borde vi, oberoende av vilken samhällsklass vi tillhör, kräva att man börjar ta sociala hänsyn.

Bor man i hus – även om det är ett ruckel – får man inget stöd på Socialen, så då är det att frysa sig genom vintern – precis som på gammelmormors tid. Själv har jag turen att ha en pelletspanna. Förvisso sjunger jag alla sorters konstiga psalmer när jag försöker få trädgårdstraktorn att ta tillräckligt med styrning för att komma från skjulet till pannrummet med pelletssäckarna, men åtminstone har jag det varmt – och det önskar jag att alla skulle ha och i synnerhet de sämst ställda.

(2 kommentarer, senast 2010-03-03 16:14)

Nästa inlägg
Bergatorparen

I Svenska Dagbladet står att läsa att prisfesten på el fortsätter – trots att vi ännu inte nått ner till de låga nivåerna vi såg för några år sedan. Dock försäkrar man att nergången kommer att fortsätta dels därför att överföringskapaciteten mellan Norge och Sverige, som för nuvarande är försämrat av anledningar som inte redovisas, dels därför att svenska kärnkraften endast går på 1/3 kapacitet. Men anledningen till att priserna sjunker är att efterfrågan gått ner till följd av lågkonjunkturerna, och dels att kraftmagasinen är välfyllda efter en nederbördsrik sommar. Det som eventuellt kunde hota denna bild vore om vi fick en torr, vit årstid.

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/artikel_3505431.svd

Sedan är det detta med grön el: Som jag varit inne på i tidigare jeremiader beskattas grön el lika hårt som el från ett koleldat kraftverk. Man har förvisso elcertifikaten, men dessa skall enligt det upplysta inte ha någon effekt på utbyggnadstakten. Det som behövs, är en skattereduktion på grön el och en motsvarande skattehöjning på smutsig el. Jag kan inte med min bästa/värsta vilja se att det skulle medföra någon form av konkurrensvridning – i synnerhet inte eftersom man gjort liknande på andra håll: Miljöbilar får skatterabatter, husägare som konverterar till miljövänliga värmekällor får stöd, eldningsolja beskattas med flera typer av skatter, medan pellets enbart beskattas med moms. Så varför försöker man inte få till stånd något liknande med el? Jag vet att det är fler än jag som funderar på detta. För hus under 150 kvm vore det en fördel om man enbart behövde en elpanna och inte en hel massa högteknologiska konstigheter i form av värmepumpar styrda med en datorkraft större än NASA’ s samlade sådana under månfärden 1969. Några gånger kan det som är relativt enkelt vara bättre, och ge bättre resultat än sådant som är onödigt finurligt.


En sådan skulle jag vilja ha - om elen var billigare

Man postulerar att energiförbrukningen i Sverige är för hög – men då vågar jag inte ens tänka på norrmännen som betraktar 15 000 kWh elförbrukning som normalt i en villa med ved eller fossilbränsle som huvuduppvärmning. Det vill säga att man betraktar det som normalt att förbruka 15 000 kWh i hushållsel. Nu är det ju så att Norge i alla år haft enorma kraftresurser – men ändå? I Sverige räknar vi ju hushållsel förbrukningen som normal i intervallet 4 500 – 8 000 kWh. När det gäller uppvärmningen, får övre medelklassen se till sig själv med sina pallass på 450 kvm eller mer. En normalstor villa behöver 22 500 – 25 000 kWh för att hålla en vettig inomhustemperatur vintertiden. Det går inte att försöka sno sig undan det faktum att vi behöver få fart på utbyggnaden av grön el och för att det skall ske, måste man få till stånd en fast kundbas som har en förutsägbar konsumtion som gör att man får såld den el man producerar. Det rör sig om att skapa, i första hand, mer jämlika affärsförhållanden mellan grön el och all annan el. Ingen vill betala extra för el enbart för att vara Bror eller Syster Duktig. Man måste se till att den gröna elen blir förmånligare och då måste man kunna leverera. Såsom det är, leder elcertifikaten till det motsatta av det som var syftet: De stjälper mer än de hjälper.

Det sägs att industrin kommit längre än gemene man när det gäller bruk av grön el och andra förnybara energikällor. Fattas bara. De har pressen på sig från marknaderna. Och vad mer är: Det finns ett större utbud av utrustning som hjälper dem att energioptimera. Det som präglar marknaden för sådan utrustning anpassad för villor och mindre hyresfastigheter, är en kår av installatörer som, för att säga det mycket försiktigt, håller en varierande kvalitet både när det gäller yrkesskicklighet och generell kompetens när det gäller produkterna de säljer och installerar – för att inte tala om vad beträffar yrkesstolthet. Den senare verkar vara en bristvara hos en del firmor. Jag har sedan länge slutat räkna alla de fall som redovisas på forum på webben, och i tidskrifter och på radio och TV om folk som fått stora ekonomiska problem till följd av felaktiga installationer – ofta utlösta av felinformation från säljarna. Man kan inte förvänta att ett privat hushåll har de resurser, det kunnande eller den motivation som ett industriföretag har. Kommer någon in på ett sådant företag och utför en halvdan installation, är det inte länge för företagets advokater jagar vederbörande upp i närmsta båglampa och håller honom där till han ger med sig och betalar skadestånd. I jämförelsen är detta bara en dröm för ett privat hushåll.

I den bästa av världar skulle vi alla bo i såkallade passiva hus – det vill säga hus som inte behöver mer tillförsel av energi än den som härrör från medlemmarna av hushållet, matlagningen, tvätten, belysningen och de elektriska apparaterna. Detta skulle innebära att man i ett ”normalhushåll” klarar sig med minimal tillförsel av spetsvärme kring 4 000 kWh – medan man i ett traditionellt hus skulle behöva över 20 000 kWh i uppvärmning under ett normalår. De passiva husen utgör för närvarande en försumbar del av bostadsmassan, men borde kunna bli ett intressant alternativ i åren som kommer.

http://www.passivhuscentrum.se/passivhus.html

(1 kommentar, 2009-09-15 16:20)

Nästa inlägg
Bergatorparen

Många konstiga tankar far igenom ens arma skalle när man sitter på trädgårdstraktorn med ett lass pelletsäckar på släpet, och en av dem är: Här håller vi på och bygger ut ett distributionssystem som har jättekapacitet, och som med god marginal skulle kunna klara av betydlig fler elektriskt värmda villor än idag. Men el är dyrt i dagens Sverige. Inte så mycket därför att det är bristvara, men därför att skatterna utgör ungefär halva priset. Och det ser inte ut att spela så mycket roll varifrån elen kommer. Jag vet att det finns el certifikat som skall utgöra viss andel av priset och som enligt det upplyste skall vara ett stöd för att bygga ut hållbar el. Men när elen från en vindkraftsnurra skattas lika mycket som från ett koleldat kraftverk, är det något fattas. Givetvis har centraliserat energiförsörjning som konsekvens ökat sårbarhet, men om man ser på fördelarna med el så vill jag påpeka följande: El har hög verkningsgrad, och om den kommer från hållbara källor så alstrar den knappt någon förorening als. I städerna är man inte speciellt förtjust i vare sig ved – eller pelletseldning eftersom de ger upphov till ökat förekomst av partikelföroreningar, något som i alla år har varit stadens främsta plåga näst efter buller. Eftersom även olja alstrar partikelföroreningar, och det finns restriktioner på berg/jordvärme i städerna samt att luft/vattenpumpar bullrar och skadar grannsämjan, så kvarstår el: Inget buller, ingen lokalförorening, inga vägtransporter nödvändiga och inget bökande med bränsle. Mitt i prick för såväl barnfamiljer som pensionärer och latmaskar(sådana som jag). Om vi fick lägre skatter på el, och tillfredsställande tillgång på hållbar el, skulle jag inte tveka med att låta en elpanna ta över uppvärmningen av huset och varmvattenproduktionen. För att det skall vara möjligt bör priset levererat och klart till pannan ligga på 65 öre kWh, vilket ger ungefär samma kostnad som dagens pelletspriser.

Så blir frågan: Varför skattas el lika hårt som olja, och den hållbara elen lika hårt som den ”smutsiga”? Svara på det den som kan.

(1 kommentar, 2009-01-24 13:38)

Nästa inlägg