Grannen har just nu besök av sonen och barnbarnen. Trots att det finns mycket att ta sig till här, och mot hennes uttryckliga förbud, släpade de med sig ett vanfoster av en motorcykel som bullrar som traktor typ större. Under de två dygnen de varit här tills nu, har denna jädrans cykeln varit uppe och nere med buller så inte ens hörlurar har hjälpt. En cylinders fyrtaktare i all ära, men de bullrar mer än de borde. Förra gången det begav sig, var folk här rosenrasande – och grannen fick den ena avhyvlingen efter den andra. Det som det hela kokar ner till är att ingen tagit sig besväret med att undervisa dessa barn i hänsyn till omgivningarna.
Jag gav just den ena av dessa tanketomma en redig avhyvling, som farmor kanske tyckte var lite för mycket – eftersom han ju inte körde på natten och det var på hennes väg. Att vägen är typ 2 meter från mitt hus och i den ändan där jag dels har mitt sovrum, och dels mitt kombinerade vardagsrum/arbetsrum vägde visst lätt. Och denna har jag hjälpt med ved i sommar? Jag kan inte ha mycket mellan skulderna själv hellre. Det verkar som om fanskap är den lön man får för att vara trevlig. Idag var jag dessutom tvungen att stoppa dem från att montera upp en gammal pump på min brunn. När jag får pengar funderar jag på att köpa material och smälla upp ett staket av max tillåten höjd. Jag förstår inte varför jag måste bullra för att få respekt – eller i det minsta få folk att frukta mig tillräckligt för att inte trå mig närmare än jag accepterar. Lyssna bara på det: Man måste få folk att frukta en för att få något som liknar respekt? Hur civiliserat är det?
Detta är givetvis inget nytt. När stadsbor kommer ut på landet, tror de att lagen är mildare än i staden. Men att köra på länsväg med oregistrerat motorcykel utan lyse vare sig fram eller bak och utan hjälm, skulle komma att få Farbror Konstapeln att se rött – och utställa ordningsföreläggande svart på vitt. Och besanna mina ord: Fortsätter dårskapen ringer jag polisen – jag svär. Jag kan vara en trevlig prick helt till folk får hornen att växa ut på mig – och just nu har jag två 3 dm långa sådana som det blixtrar mellan. Moder Universum ha nåd med den som försöker sig på mig nu. Jag har inte varit så här arg de senaste 10 åren – och det säger en hel del.
