Senaste inläggen som handlar om sverige

Välkommen till vår andra blogg http://www.casinoco.se där du finner den bästa samlingen över Svenska casinon tillsammans med information om ämnet som du inte kan hitta någon annan stanns.

Dr. David Duke är en mycket kontroversiell figur i USA och resten utav västvärlden för sina kritiska åsikter om sionism, judisk agenda och ifrågasättande av Förintelsen den Heliga och Allsmäktiga. Men lyssna på vad han har att säga, och fråga dig: Kan detta faktiskt tänkas vara fallet? Tänk själv. Det är, än så länge, fullt lagligt och det krävs ingen högtidig behörighet för att göra det - hur osvenskt det än är:

Spam. Raderat.

NÄR Du Tittar Upp mot Stjärnorna en Klar Kväll eller Natt i Riktning mot Söder Så Kan man Se Mycket Skarpa Konturer och Fler Synliga Stjärnor Förutom Plejades och Aries. Samt Någon Stor LyktLysande Glob som är Jupiter eller Saturnus. Det jag Märkte Höstdagjämningen i Lördags 22.e September Fick mig att Inse. Jorden Har Flyttat sig Närmare Rymden eller Tvärtom. Ska Bara Komma på om Den Trubbiga eller Spetsiga Delen av en FröKärna är den som Öppnar Sig Först och Vilken som Du Bör Plantera Uppåt. Fortsätter snart igen Senare. GodKväll Jag Skulle Gå ut och Kissa Bakom Några Buskar en Höstkväll i Skymningen. Men Redan på Trappan innan jag Stängde Dörren. Då Hörde jag ett Kraftigt Summande Ljud. Men jag Trodde det var en FoderSug som Laddar in Foder till LantbruksLador. Gick en Bit Ut på Gården. Tittade åt Höger Snett Upp från Husgaveln. Och Ovnför Horisonten Står en Lysande Farkost och Hovrar Helt Stilla i Luften. Först Såg jag en Jesus-Liknande Gestalt i Mitten av 3 SkeppsFönster Sedan Lyftes Han Upp och Under Honom Såg jag en Bildskön Mörkhårig Ung Man. Till Vänster om Honom Satt en Skäggig Långhårig Vithårig Gubbe och Glodde Ner på Mig med Sina ArgusÖgon som Tycktes Lysa som en Lampa av Sig Själv. Jag Flyttade Blicken åt Höger och Det Fönstret. Där Satt en Fågel och Tittade Också på mig. Den Eller Det Såg Ut som En KortVäxt TamburMajor. Alltså En Dirigent som Går med MarschStav Främst i Ledet av En Orkester som Går i Bland Gator och Städer och Spelar Instrument. LjusBlå Uniform som Kavaj och Medaljer på Axlarna. Okej Vad Snygg Kapell-Mästare Det Var.... Men Ojdå Ansiktet Var en Fågels med Näbb och Hökögon eller Nåt. Den Varelsen eller MänniskoHybriden Tittade med Sina FågelÖgon Rakt in i och Ner på Mig. Då Sade jag Till mig Själv.. Nej. Nu Får Det Vara Nog. Det Kan inte Finnas Fåglar som Liknar Människor. Något FörSkrämd och FörNekande Så Gick jag Helt Resolut Absolut Bort Från SynFältet Deras och Halvsprang KöksTrappan in För att Sladdra för Min Far och Mor. Att Jag Såg Jesus eller Nåt och Ett Par Till i Ett Ufo. Han Lommade Snällt med och In i MatSalsRummet och i Mörker Betraktade Vi Farkosten. . Ifrån GavelFönstret Kunde Vi Se Farkosten med Vanliga SkeppsLanternor Alltså Grön Lykta på Ena Sidan och Röd på Andra. Kommer Inte Ihåg Babord och Styrbord. Det Var min Avlidna Farbror som Var Navigatör på en Ubåt i Karlskrona som Kunde Sånt. Men Han dog i Tbc i Stockholm Nån Månad Innan Han Skulle Fylla 21år. Det SpökLika Skeppet Visade Inte Längre KupeeFönstrena. Det Var Bara jag som Fick se Det . Nu i år Har Jag Läst och Fått Veta att De Har en Skärm som Kan Svängas Runt RymdFarkosten och På så Vis Kan De Själv Bestämma Vem som Skall Få Se Rakt in i Deras Kontrollrum. Jag Såg inga Inga InstrumentDetaljer men Förnimmde Att Alla 3 Varelserna Stod FramFör Ett ManöverBord. Medan De Tittade på Mig. Hade Annars Varit mer Trovärdigt om Också Min Far Fått Se the Beings. FolkLiknande Personer Från en Annan Galax. PositionsLyktorna Blinkade Sakta Mjukt och Fint. Och Så Gled Farkosten Smygande Iväg mot en Annan Sfär Efter Att De Bara Helt Slocknade. Och De Försvann Utan Acceleration.... Kan Också Vara Ett Sådant Skepp Som Lägger De Tectoniska Plattorna. Någonstans Mellan Atmosfären och Stratosfären Sker en Tidsförskjutning och Tiden Upphör att Gälla. Rymdskepp med Utomjordare. Släktingar till Oss . De måste Färdas Saktare än Ljusets Hastighet Upp Tills De Når Fram Emellan Atmosfären och Stratosfären Sedan Bara Trycker De på En Knapp Efter att De Knappat In Färdmålet på en DisplaySkärm. På Stjärnkartan Kan De Ställa in Till Exempel Sirius. Den Blå Stora Vintersynliga Stjärnan på SydVästlig Riktning Från Jorden. Sedan Tar det En Sekund att Färdas Dit. Det Ryktas om att Stora Moderskepp Har Placerat Sig Mellan Atmosfären och Stratosfären Och De Har en Diameter På En Mil. De Har Börjat Ställa Allting TillRätta På Jorden och Vill Komma Fram och Hälsa på oss Jordbor. Nyligen och Kanske i Mitten av Oktober. Då Kommer Det och Mullra Utan JordBävning.

PK eliten förfasas över den presumtiva rasismen som enligt deras uppfattning drabbat somaliska barn och ungdomar i Forserum. Jag vill vända på steken och säga så här: Varför skulle Forserum vara annorlunda än till exempel Degmada Heliwaa i Somalia? Eller andra ställen i detta intoleranta land? Somalier har ju i alla år försökt utrota varandra, så vad säger det om deras karaktär? Min farsa brukade säga att man kan fly från det mesta, bara inte sig själv – och det är just det som jag tror är fallet här. Det är ju konstigt att de som råkar illa ut HÄR är nästan utan undantag från länder där folk slåss så skjortan står rakt ut av skäl som inte går att utröna. Många har försökt skapa fred i Somalia – både utlänningar och somaliska islamiska domstolar – dessa blev sin tur schasade bort av amerikanarna som ansåg att deras badass attityder var bättre än islam. Men i rättvisans namn så är det inte amerikanarna som psykat folk i strupen på varandra i Somalia. Det har varit bråk i detta land mycket länge – fastän militärpresidenten Barre med hårda medel höll landet ihop fram tills han avled för drygt 20 år sedan. Men här är anledningen till att somalier är så svårhanterliga: De är ett folk som är delat i klaner och vill du se hur sådana beter sig, så betrakta ett hundspann: Om det inte finns en stark ledare som visar tänder och framfötter så slåss de som svansen står rakt ut. Människor har mycket samma mentalitet som hundar. Så i fråga om rasism, så vill jag säga såhär: Somalierna beter sig på samma sätt här som hemma i Somalia – och då trycker de på alla de fel knapparna hos folk. Klanstänkande och feodalism går inte direkt hem bland 21:a århundradets svenskar – och ingen andra västerlänningar hellre. Men PK eliten använder alla medel för att underblåsa konflikter genom att ta ställning för de som skapar bråk, mot de som försvarar sig – och det är ett garanterat recept för att skapa ont blod.

Rasism är ett uttjatat begrepp som inte går hem hos folk längre eftersom PK maffian har sprungit omkring och gormat rasism sedan 1970 talet, och på så sätt sällat sig till det bakgrundsbuller som finns i alla samhällen. Folk reagerar endast när något de inte är vana vid att höra hörs. Det är det som är idén bakom larmsystem: Skapa ett ljud som inte absorberas av vardagsljuden, men påkallar uppmärksamhet. Norden och större delen av västvärlden har tyvärr sedan 1970 talet härjats av en tokvänster vars irrläror tagit sig in överallt – även där de inte hör hemma: I de borgerliga partierna. Men någon måste ha gett dem idéerna när de växte upp – eller hur? Och när man börjar granska bakgrunden, så hittar man trådar som går långt tillbaka i tid, och innebefattar de som levererade idégrundlaget till dagens partier, och de delar upp sig i en sekulär, socialistisk gren och en kristen gren. Båda är överens om att vita mannen är skit och bara gjort ont i världen. De är rakt ut sagt Quislingar som sticker sina egna i ryggen och får det att framstå som respektabel politik. Är du vit skall du känna skuld och skam över det alla vita gjort i generationer innan du ens var en glimt i din faders öga. Är inte det rasism, så vet jag inte vad rasism är. De svartingar som kommer hit är även de rasister eftersom de ser oss som en mindrevärdig ras. De tolkar vår generositet som svaghet därför att det är vad de är vana vid i sina egna kulturer. Är jag rasist? Ja, jag är rasist såtillvida att jag vill jag kämpa för vita rasens jämlikhet med övriga raser. Är det rasism att kalla någon svarting? Nja, det beror på syftet. Är syftet deskriptivt, så är det okej, är syftet att kränka är det inte okej. Alla har rätt till respekt all den tid de själva är villiga att ge respekt tillbaka. I Sverige är det många svartingar som smälter in samhället och som respekteras som personer i den grad att ingen ser att de är annorlunda, men det är en liten grupp som gör sådant väsen av sig att ingen kan undvika att se och höra dem och bilda sig en uppfattning – en uppfattning som skulle varit den samma om de varit vita. För de som glömt det: Etniska svenska från de olika landskapen tillskrivs olika egenskaper, men det är svårt att attackera eftersom det sker inom ramen av egna rasen – annat vore det om det varit olika raser och/eller etniciteter. Så skulle det kommit ta sig hus i själva Helvetet.

Vi och dem tänk är antingen vi gillar det eller inte en del av människans kynne. Det är så människan skapar sin egen identitet. Man har sin ställning i familjen, familjen har sin ställning i lokalsamhället, som har sin ställning inom kommunen, som har sin ställning inom länet, som har sin ställning inom regionen som i sin tur har sin ställning inom landet, som har sin ställning inom världsdelen. I vart och ett av dessa leden förekommer vi och dem tänkande som positioneringshjälpreda. Tar du bort dessa hjälpredor, kommer folk utveckla identitetskris – och DET är den värsta sorts kris som finns. Jag vet för jag var genom en allvarlig sådan på 1980 talet, och det är något jag hoppas jag ALDRIG kommer uppleva igen någonsin. Folk måste få ha sin identitet kvar och markörer för att kunna bestämma var de befinner sig. DET är INTE rasism att vilja vara den man är. Rasism blir det först när man börjar tänka i narcissistiska banor som innebär att man anser vara del av en superras som äger krav på särskilda privilegier och särskild vördnad. DET är felet jag tror somalierna gör, både hemma och här: De anser att just deras klan är bättre både moralisk och etniskt än andra klaner. Ingen gillar bli nervärderat – minst av allt i sitt eget land. Människors tolerans minskar proportionalt med minskande avstånd till hemmaplanen. Alla begär mer respekt hemma än ute. Det är naturligt, och det går igen i naturen med – och vi ÄR en del av naturen antingen vi vill eller inte.

Rasism finns i alla färger och många olika valörer från mild till handgripligt stark. Vita har inte och har aldrig haft monopol på rasism. Där människor anser sig vara bättre och mer moraliskt fullgångna än andra, blir det bråk och hat. Det är lätt att hata en som anser sig bättre än dig, för då menar han ju att du är sämre. Det är så grundläggande att inte PK idioterna undkommer det. De känner sig kränkta över att kallas PK – men förstår inte att andra folk kan känna sig kränkta över att bli nervärderade av svartingar som kommer från inbördeskrig där bröder slåss mot bröder, fäder slåss mot söner i allt religionens (o)helga namn. I slutändan anser alltså den ena fraktionen att den är mer moraliskt högvärdig än den andra – och därmed är slagsmålet i gång.

Mångkultur är ett fallerat projekt. Det är svårt nog att få folk att samsas i en unikultur, så då ger svaret sig själv när det gäller mångkultur. Det är lika oansvarigt som att blanda kemikalier på måfå i ett slutet kärl och hoppas att det skall gå bra. Som regel åker kärlet i väg till Andromeda, medan ”kemikern” hamnar på krematoriet – det lilla som finns kvar av honom. Det bästa vore att se till att endast de som vill åka till andra länder för att lära sig saker och dela med sig av sin kunskap fick uppehållstillstånd. Det att acceptera att folk kallar sig flyktingar för att komma sig under radarn, är oansvarigt och oschysst mot alla som tvingas leva kvar i landet som alstrar flyktingproblem. Det är sak samma som att legitimera despotier och despoter. Men nu är ju så att det är bara en handfull länder i världen som har beslutsmyndighet här, och de hyllar friheten i ord, men stödjer despotier i handling så då är saken i förehand avgjort. Despoterna får sitta kvar så länge de kliar dessa länders näringsliv och myndigheter på ryggen. Despoter avlägsnas endast när de inte längre är till nytta för de länder som har beslutsmyndighet i världen. Det har vi sett i alla år. Så länge detta fortgår, kommer vi ha sammandrabbningar mellan såkallade flyktingar och invånarna i de länder dessa flyktingar kommer till.

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/rasismen-avfardas-alldeles-for-lattvindigt_7446010.svd
http://bloggis.se/Diana/117191
http://en.wikipedia.org/wiki/Somali_Civil_War

Många tycker det är konstigt att Sverige som ju har en i utgångspunkten nära nog fossilfri elförsörjning storsatsar på vindkraft istället för att satsa på att få ner utsläppen från transportsektorn som idag uppgår till 35 % av fossilutsläppen. Det är svårt att var oenig i detta – och i synnerhet inte för mig som bor granne med en väg som i utgångspunkten var menad som transportväg för regionala transporter av lokalt producerade varor från skogs- och lantbruk – men som idag är genomfartsväg för norska transporter som går mellan de norska landsändorna. Varför? Man kunde ju fråga norska politiker om det – eller någon av deras idoler i Kristiania i Köpenhamn: Man anser bilismen för att vara Satans ståthållare på Jorden och lägger ogärna pengar på att bygga ut infrastruktur i Norge, medan man mycket gärna slänger upp tullar lite här och varstans för att låta bilisterna betala för de få projekt man genomför flera gånger om för all framtid. Samtidigt med detta säger man nej till järnvägsutbyggnad norrut. Givetvis kan man ju förstå åkerierna som undviker alla tullar och alla färjor mellan nord och söder i landet, för inte att tala om alla poliskontroller mellan färjeterminalerna som bötfäller alla som försöker hinna fram från ena färjan innan den nästa avgår – vilket spar många timmars väntetid. Detta vansinne gör att en stor del av nordnorgetrafiken alltså går via Sverige så att vi får ta hand om bullret från norskregistrerade Scania lastbilar med V8 och customavgassystem – vilket innebär att man tar bort original ljuddämpare och ersätter dem med ett rakt rör. Så detta gör man och värst i klassen är Kjell Hansen Shipping AS från Oslo som får rutorna att skallra. Detta är att foga spott till skada. När man måste gå över grannens mark, så borde man åtminstone göra det tyst istället för att slå på pukor och blåsa i basuner.

Det ÄR fullt möjligt att dra ner på transporterna, men det finns vissa saker som står i vägen: För det första politiken: Det SKALL bo folk i alla landsändar oavsett – men de som beslutar om det, vill inte ta kostnaderna med att eliminera de nackdelar som uppstår genom att man tvingar genom saker som inte är i enlighet med normal marknadsekonomi. En annan sak är företagen som håller på och skickar varor långa sträckor för att utföra värde höjande arbeten på dem innan det är dags att sälja dem till konsument. Detta är synnerligen uttalat i Norge där ”distriktspolitiken” uppmuntrar ett sådant förfarande. Denna politiska doktrin har dessutom gjort Kontinenten till ett långtradarhelvete där ingen längre minns hur ren luft i lungorna känns. Det hänger hela tiden ett sotmoln över vägsystemet från långtradare som dånande sliter sig fram. Samtidigt finns det ledig kapacitet på järnvägen som under de senaste 20 åren fått utvecklat sin kapacitet mångfaldigt. Men lastbilsåkerierna underbjuder järnvägen för att kunna tjäna en slant i en marknad som hela tiden erbjuder allt färre arbetsplatser och allt färre affärsmöjligheter för fåmansföretag. Det är en ond cirkel som vi måste bryta. Jag personligen tror inte på klimat alarmismen, men jag tror däremot på att sotmolnen från vägarna och det ständiga bullret till dygnets alla tider inte är nyttigt för människorna. Det finns faktiskt seriösa vetenskapliga studier som visar att människor som bor i bullerutsatta områden de facto lever kortare och har sämre hälsa än de som lever i områden som är tysta och lugna. Detta är i och för sig inte förvånande eftersom stress försätter kroppen i kampmodus – vilket är som att köra en bilmotor på fullgas.

Vi konsumerar mycket till dels för att trösta oss själva för den tristess vi upplever i våra liv – en tristess som i stor grad härrör från film, TV och reklam samt litteratur. Vi utsätts för en finare form för mobbning av den övre medelklass som styr alla medier: Man är misslyckad om man har tid att sitta ner och reflektera ett ögonblick under dagens lopp. Det skall vara raka rör från morgon till kväll. Det är DETTA som är sublim påverkan. Förvisso kan man dölja ord mellan bildramarna, men den mest effektiva formen för sublim påverkan är att skapa en bild av en vällyckad människa som har ”allt” därför att han/hon vet vad han/hon skall använda för att skapa rätta stilen som gör att de lyckas. Alla vill lyckas, och alla vill vara med på vinnande laget. Det är därför man ständigt hör om ”kryddade” opinionsmätningar. Om man väljer att mäta inom områden som man VET att vissa partier står starkt – alltså köra en konstgjord urvalsskevhet för att gynna just dessa partier, så är det för att utnyttja människans naturliga flockmentalitet OCH behov av att vara PK och vällyckad. Mer mystiskt än så är det inte. Man skapar politiska vinnare på så sätt – och det är inte konspirationsteori men konspirationsfakta. Det är inte ens olagligt – oetiskt måhända – men fullt lagligt. Man skapar på samma sätt ideal som gör att folk ”måste” ha senaste nytt inom elektronik för att vara med bland de framåtsträvande och samtidsmedvetande. Allt detta skapa en syndaflod av varor som måste transporteras – ofta över mycket långa avstånd eftersom mycket av produktionen idag sker centraliserad eftersom man idag är mindre benägna att licensiera ut produktion. För 50 – 60 år sedan var faktiskt mycket produktion mer decentraliserat än i våra dagar. Sedan följde toksocialismen och facken gick i gång med att inte såga över den gren de satt på, men fälla hela trädet. Sedan gick det som det måtte gå: Produktion av kläder, hushållsmaskiner, konsumentelektronik, cyklar, sko och verktyg försvann ut till länder långt borta där man inte hade samma lönenivåer, inte samma energipriser och inte samma skatter. Nu skördar vi fruktarna av 1968 vänsterns sådd – och de smakar bittert och surt!

Det man måste eftersträva, om man vill ha ner utsläppen, är ett samhälle med en högre trivselnivå och hur får man det? Vi måste se till att ta tillbaka principen om närproduktion. Hushållsteknologi måste göras uppgraderbar så att man inte behöver byta hela manicken, men hålla tillgodo med att skaffa en uppgraderingssats när behovet är framme. Detta skulle ge flera lokala arbetstillfällen, och större kontroll över hur samhällets resurser används – och ingen skall kunna säga att de används på bästa sätt idag. Samtidigt som enkelriktningen slår omkull allt vad heter lokal kultur över hela världen, så reser vi mer än någonsin. Men vari ligger tjusningen i att äta samma hamburgare och dricka samma Cola i Shanghai som i Sydney som i Stockholm som i London som i LA? Och över allt tvingar sig USA kulturen fram med hiphop, tråkrock (du vet nog vad jag menar), samma kläder, samma bling, samma mobilnallar, samma ALLT. Inser inte folk att detta är ett recept på centraliserat produktion som innebär att de globala företagen få allt mer makt? Samtidigt gör det att interkontinentala och transkontinentala transporter ökar lavinartad med ökade utsläpp till följd samtidigt som det även innebär centralisering av kunskaper, och urholkning av lokala hantverkstraditioner och de kunskaper som följde med dem. ”Ge mig lokalproducerat lika billigt som det importerade, så skall jag köpa” – är ett argument man ofta hör. Problemet är att det inte är den som har pengar i plånboken som betalar mellanskillnaden: Det är alla som ALDRIG kommer i arbete, ALDRIG blir kreditvärda nog att skapa sig en ”normal” framtid, ALDRIG kan shoppa utan att först räkna sina få kronor, som alltså betalar mellanskillnaden. Det är fullt möjligt att skapa en ekonomi där folk faktiskt får råd att köpa lokalproducerat, men det innebär att facket måste tas i öronen. Detta med att det skall vara kollektivavtal och skyhöga löner oavsett, gör att många får leva på socialen eftersom de aldrig kommer ut i arbete tillräckligt länge för att få dagpeng. Med mer lokalproduktion skulle många komma att få jobba och få en framtid som laglydiga medborgare snarare än att leva med ena benet på skråplanet som idag. Jag vet, för jag har levd länge nog att ha sett före och efter bilden.

Den globalisering som sett till att all produktion flyttad bort från stora delar av Nordeuropa, har också gjort att många som tidigare skulle ha kunnat försörja sig själv genom lagligt arbete, nu måste ta till småbrottslighet för att kunna överleva. Är det så vi vill ha det? Och vill vi ha en kontinent som kvävs i dieselavgaser? Vill vi ha ett land som lever på nåder från de globala företagen? Eller vill vi ha ett land där vi har en bred kompetens – inte enbart enstaka fall av spetskompetens? (Båda delarna är inte ont – både bred- och spetskompetens).

Man kommer inte att kunna lösa detta utan betydande konflikter, hotelser och svordomar från den globala eliten som inte vill ha nationella/regionala/kontinentala lösningar, men en uniform lösning för hela världen. Samtidigt går det inte att göra förändring förrän vi blir av med alla politiker som i smyg arbetar åt främmande herrar. Vi ser hur stark lobbyn är i våra dagar, och var politikerna lägger sin tonvikt. Visst går det att lösa problemet med utsläppen och visst skall vi kunna skapa en hållbar framtid, men frågan är: HUR skall vi kunna välja politiker som har integritet nog att göra som de blev valda att göra? Problemet är att vi som väljare inte har en susning om vem som är vem på valsedlarna och även om vi visste, så får vi inte ändra dem för Riksdagen. Jag tror vi måste ta en debatt om det verkligen är demokrati när vi bara får välja VAD, inte VEM som åker in på ”Riksdagis”. Vi står i den penibla situation att vi står inför valet mellan endast två alternativ – det ena värre än det andra och ingetdera inställd på att utöva folkets vilja – det vore ju att ge efter för press (om vi skall tro Gro Harlem Brundtland – som tyckte det varit en ”demokratisk och god process” när folket svor och hotade att slänga Stortinget på sjön). Demokratin i Norden är ett skämt, och det får vi sota för varje dag. Om vi kunde slänga ut alla som inte hör hemma i politiken och folkets röst blev hörd och respekterad inom den dagliga politiken, skulle samhället bli mer samsvarande med folks önskan och behov. Men det vi inte kan få, nyttar det väl inte att tänka på?

Allt går att lösa all den tid VILJAN finns där och det MOD som behövs finns till hands, men när viljan är svag och modet lyser med sin frånvaro, så kan man bara dra täcket över öronen och sussa sött vidare för då är det inte mödan värd att ens gå upp!

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/meningslos-satsning-pa-vindkraft_7075891.svd

Radarparet Merkozy har nu lämnat byggnaden – med mycket mindre än de kanske hade hoppats på. Vanan trogen blev det flummiga formuleringar – och ”låt oss titta på detta och återkomma”. Sanningen är att de kan titta på det tills papperet fattar eld eftersom den efterlysta budgetdisciplinen kommer att få de länder som skall tillämpa den kommer att sjunka ner i ett träsk det inte finns någon återvändo från. Man gör som man alltid gjort inom politiken: Man behandlar symptomen, men lämnar själva sjukdomen orörd. Det som bär skuld för dagens elände är den tillväxtekonomi som utvecklades för att ta sig ur den sump som en annan lika tokig ekonomisk teori skapade på 1980 talet under den såkallade yuppie eran då man skapade pappersvärden en masse.

Man försöker med ena handen skapa förståelse för ”klimatutmaningarna” – och här går verkmedlen i en riktning, och samtidigt försöker man skapa ekonomisk tillväxt med arbetstillfällen för att tillfredsställa den såkallade Arbetslinje, och här går verkmedlen i diametralt motsatt riktning av klimatpolitiken. Som råge på måttet åker ett band av politiska högdjur runt som tattare vart fjärde år och sjunger den gamla slagdängan ”Jobb, Skola, Vård och Äldre – Yiah, Yiah, Oooohh” och lovar saker som man måste låna för att kunna förverkliga – åtminstone i en sådan grad att man inte framstår som en förljugen sol och vårare. De ända som kallas att ta ansvar, är gemene man och kvinna. Om man gör bort sig på samma sätt som politikerna, så finns inget att hämta på Socialen annat än tio sura i baken ut. Gemene man skall bära hela klimatpolitiken på sina skuldrar samtidigt som de som tjänar pengarna skonas från att ta ansvar. De kan prata om det, men när det bär till kritan är det med slipsgänget som med Merkozy: Mycket skrik och lite verkstad.

Skulle dagens situation kunnat undvikas? Ja, faktiskt. Om man tillämpad principerna om hållbar utveckling och slängt Arbetslinjen dit pepparen växer, så skulle mycket varit vunnet. Om man följt de råd som man ger gemene man, skulle även det resulterad i att man inte suttit i skulder över taknocken. Det som kommer behövas nu, är att dessa korrupta högdjur som befolkar politiken ställs till svars på hårdaste sätt – som vore de konkursryttare, för det är i själva verket det de är många utav dem. Tyskland och Frankrike har inte hellre några marginaler att gå på, och så som jag tolkar deras agerande inser de att de håller på att drunkna i andras skulder – och nu kämpar de desperat för att slippa undan åtaganden som ratificeringen av de fördrag som eurosamarbetet och stabilitetspakten bygger på.

Alternativet till USE är The European Village, där alla länder har sina egna valutor men delar en gemensam intern marknadsplats där man har en omräkningsfaktor som fastställer vad saker skall kosta vid omräkning från en valuta till en annan – såsom det var med ECU. På så sätt kommer de enskilde länderna att märka av obalans i sin egen ekonomi omedelbart. Men samtidigt är det viktigt att man får ett system där tillväxthysterin inte åter igen tillåts undergräva alla andra politiska projekt. Det är enbart när man väger alla politiska områden mot varandra och ser till att ge de som betyder mest tilläckligt vikt i förhållande till allt som behöver göras. En politiker måste kunna gå ut och säga till sina väljare: ”Jag kan inte lova mer till vare sig skola, jobb, vård eller äldre eftersom pengarna inte finns, och jag har sluppit upp för områden där jag kan skära ner utan att skapa allvarliga samhälliga konsekvenser.” Den dag vi får politiker som respekterar oss väljare så mycket att han säger som det är, och ändå blir vald – då finns det hopp om att demokratin kan återuppstå, och inte minst finns det då hopp om att vi slipper se halva världen körd i botten – som de facto är dagens bryska sanning. Allt svammel om att USA skulle vara på väg mot återhämtning är bara det: Svammel. USA sitter i smeten så djupt att om deras kreditgivare bestämde sig för att inkassera, skulle det inte finnas pengar och reala värden i hela landet att betala. Europas samlade skulder är enbart en bråkdel så stora, men utgör ändå ett förlamande problem eftersom det inte längre är möjligt att skövla nya naturtillgångar – av den simpla anledningen att de dels inte finns, och dels att det globala politiska klimatet inte medger sådana tilltag längre. Samtidigt är det så att energisituationen har utvecklat sig i en sådan riktning att gamla dagars räddningsplanka turism inte längre är lika självklar. En annan sak är att den globala konkurrensen om turisterna gör det till ett högrisk projekt. Lösningen blir att man lämnar tunga valutor som euron och inför sin ursprungliga valuta och devalverar denna till en nivå som står i förhållande till de ekonomiska förutsättningarna. Samtidigt måste man prata med folk öga mot öga – inte ovanifrån och ner såsom svenska politiker tenderar att göra – och berätta ärligt vad som måste göras. Sedan är det viktigt att näringslivet faktiskt levererar på sitt skitsnack om samhällskontrakt och ansvarstagande – även om det innebär att det kommer att gå en kontantström FRÅN dem MOT samhället i stället för omvänt – som de ju vant sig vid under det senaste halvseklet.

Det är lika så viktigt att man städar upp i det otyg att direktörer kan häva bonusar med röda siffror i böckerna. Nu får korken åka tillbaka i champagneflaskan och svarta kaffet komma på bordet så att man nyktrar till och börjar göra det man är så rikligt betald för att göra: Se om affärerna så företaget bär uppe sin egen vikt. Går det inte så är nerläggning ett realistiskt alternativ. Om man tittar på fallet SAAB, så kan man fråga sig: Är det rimligt att man lägger så stora resurser på att hålla i gång en verksamhet som inte klarar av att stå på egna ben? Och de är inte ända exemplet: Det kryllar av exempel på hur olika statliga institutioner, oftast utklädda, fått gå in och bistå med pengar under såkallade rekonstruktioner. Oförmågan att tänka i nya banor gör att man håller kvar saker som kostar pengar mer än de alstrar skatter. Denna enögda tillnärmelse gör att man är blind för den sidan man inte VILL se. SAAB har kontinuerligt varit blåsväder, och har bytt ägare med mer eller mindre jämna mellanrum. Man kan komma med allsköns förklaringar om att det varit ett ingenjörsföretag, och dylikt, men det bortförklarar inte det faktum att de personer som innehaft de positioner som ansvariga beslutsfattare inom företaget de facto idkat management by running away – och på så sätt försatt företaget i den sitsen att det hela tiden kört slut på pengarna. En annan sak är att mindre länder har svårt att attrahera investerare och riskkapital. Detta gör att i ett litet land måste man ofta vara mer resursstark som ledare än i ett stort land. Detta är det som drabbat PIIGS länderna. Ingen av dem utgör stora ekonomier, och i minst två av dem utgör organiserat brottslighet ett kännbart hot mot laglig verksamhet. Skall man komma till botten med vad som urholkar ekonomin, så är det klart att man måste våga se hela katalogen av problem, och ha analytiskt sinnelag nog att se proportionerna och veta hur mycket de olika faktorerna väger in.

Bara vad jag som vanlig människa kan se, så är det många saker som förorsakar problemen och de tyngsta orsakerna är felaktiga ekonomiska teorier, politiska intressekonflikter där olika delar av samma regeringars politik upphäver varandra och politiker som är mer upptagna av att medan de sitter i position skapa sig ett liv efter politiken. Detta är ett problem som uppstått gradvis genom att man skapat förståelse för de ståndpunkter som obevekligen leder till att man inte fullgör sitt politiska uppdrag till samhällets förmån, men snarare till förmån för den eller de vars ynnest man eftersträvar. Ett synonym för detta är korruption. Vi vet från historien att underhandsverksamhet, ränkspel och dylikt är något som präglat franskmännen – och inte minst engelsmännen. Tyskarna har förlorat två världskrig därför att de inte behärskar denna konst – varför Merkel tvärhåller Sarkozy så hans tunga hänger som en plommonfärgad slips. Cameron gav klart besked innan toppmötet, så ingen tvekade på var han stod. Engelsmännens hemliga tjänster är inte att skämta med, så den som vill att hans hemligheter förblir hemliga håller käft och lyssnar när Cameron talar. De som hånflinar av konspirationsteorier kom att bli mörkerrädda om de fick se vad Cameron, Sarkozy och Obama har i sina arsenaler. Verkligheten är inte så enkel som den kan se ut på ytan. Ofta är det som dyker upp i medierna produkter av beslut som tas bakom lyckta dörrar, och mycket är rökridåer och en del är socialpsykologiska verkmedel som syftar att förhindra vissa sorters beteende i befolkningen/marknaden och tillskynda andra. Det är detta man kallar politik. Politik är inte, som vi uppfostras att tro, att man lägger förslag och antingen får det bifallit eller avslaget. Det är det arbetet som görs INNAN förslaget ens kommer på bordet som är det viktiga och där alla de stora aktörerna tar fram sina tyngsta vapen. Så marknadspsykologi, som del av propagandan, bär betydlig vikt. Just nu är det en del av denna strategi att visa att man har läget något så där under kontroll. Men sanningen är att situationen långtifrån är under kontroll. Frågan är: Vad skulle komma att ske om alla visste sanningen?

http://www.svd.se/naringsliv/marknader-stilla-efter-toppmote_6696861.svd
http://www.svd.se/naringsliv/perspektiv-sverige-toppmotet_6698847.svd

Pat Condell har tittat närmare på Sveriges image, och han skreder inte orden:

... det värsta är att han har så himla rätt. Jag blir sjuk när jag läser svenska nyheter, jag känner mig maktlös och förbannad.

Efter stoppet i Jämtland åkte vi vidare mot Hälsingland och Petras familjs stuga. Ett utmärkt ställe att bara vara på, hinna läsa en bok och se ut Sopranos.

Kommer tyvärr inte ihåg namnet på det här gamla bruket... får kolla upp det.

Sedan vidare söderut, en middag i Gävle, en lunch i Stockholm, en övernattning i Linköping, en fika i Jönköping och sedan landa några dagar i Malmö där Jennie och Jonas skötte om oss väl.

Vi plockade upp Magnus på jobbet i Lund och fick oss middag och rundtur i Helsingborg. Sedan norrut och en natt i Göteborg. Vidare mot Karlstad för en fika och Örebro för en övernattning.

Efter att ha prickat in 12 städer på 10 dagar var vi lite trötta och skippade Stockholm till förmån för några dagars retreat i Gävle.

...där både tigern...

...och lejonet väntade.

Ida Östensson drog runt landet med Kanadas och Sveriges bästa skatetjejer. Prickade in dom i Gävle.

Fick äntligen tid att prova mitt nya objektiv lite mer, I like!

Sist men inte minst fick vi se Lars falla från himlen och en riktigt trevlig kväll i Ockelbo!

Tack så mycket till alla er vi hälsat på och som varit så gästvänliga!

Jag ställde mig samma fråga imorse. Jag tog en titt på CIA:s World Factbook och fick flera hundra skäl till varför vår svenska pessimism är omotiverad:

"Aided by peace and neutrality for the whole of the 20th century, Sweden has achieved an enviable standard of living under a mixed system of high-tech capitalism and extensive welfare benefits. It has a modern distribution system, excellent internal and external communications, and a skilled labor force."

Resten finns på
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/sw.html

Man kan undra om vi egentligen har rätt till att klaga...

Är bloggandet, som Alex Schulman postulerar, en syssla enbart för tonårstjejer som skriver om mode samt ett sätt att nå bekräftelse för frustrerade människor med behov av uppmärksamhet? Enligt den samma utgör vi bloggare endast 0,66 % av svenska folket och de som läser bloggar dagligen utgör ca 5 % av svenska folket. Tänk det. För att komma in i Riksdagen krävs att man har uppslutning från 4 %, och ingen skulle väl komma på att säga att en politisk grupp utgörande 4 % av folket inte äger rätt att höras – eller är det just det vi hör? Bloggare är inte en politisk grupp dock. Vi är folk med något på hjärtat som vi vill dela med omvärlden. De som vill kan sitta på telefontrådarna och ”twittra” som ett gäng mesar eller vika ut sin själ på Facebook (så de kan säkerställa att inte få jobb i framtiden – vilket har hänt tillräckligt många gånger till att det borde få status av regel!). Skriver man en blogg åtnjuter man samma anonymitet som en grov brottsling (utan jämförelse i övrigt) – vilket kanske retar gallfeber på somliga för allt jag vet.

Just igår den 5 juli 2009 hörde jag på radion om en egyptisk bloggare som arresterades när han återlände till Egypten och hans dator beslagtogs. Det är ingen hemlighet att Egypten – trots all turistreklam – är så nära man kan komma en diktatur utan att ha det i konstitutionen. President Hosni Mubarak är inte mer demokrat än Ayatollah Khamenei. Skillnaden är att Mubarak hoppar i sänghalmen med USA, medan Khamenei utan omsvep ber USA sätta rosett på sin kiss, knipa ihop benen och tänka på annat. USA är dåligt på att hantera avvisningar, så man behöver inte vara raketforskare för att förstå vad det är för kemi i den relationen.

Om Mubarak et co varit eniga med Schulman, skulle de då ha lagt resurser på att ta fast en kille som bloggar om vad som sker i hemlandet – så som han ser och uppfattar det? Jag tror inte det. Bloggen är inte vare sig onödig eller betydelselös eftersom den speglar sin samtid sett från olika nivåer i samhället. Bland bloggare finns allt från psykpatienter via tonåringar till övre medelklass. Själv har jag läsare utanför Sverige med eftersom jag pingar på bland andra Twingly samtidigt som jag länkar till medier i det landet jag skriver om. Så inte är bloggen onödig. För många utav oss är det ett sätt att kommunicera våra åsikter. Det ligger mycket god mentalhygien i det. Schulmans ändring av uppfattning om bloggande kanske kommer av att han läsare på ett otvetydigt sätt bad honom sätta rosett på snoppen och gå och göra något annat? Jag påstår mig inte veta, men jag tycker mig se ett resonemang som går på att om jag inte lyckas som bloggare, så är det inte mig (Schulman) det är fel på, men bloggen som fenomen – så det så!

Den här nallen tänker inte sluta blogga, ty det ger för mycket glädje och känsla av att delta i det större sammanhanget där människor från olika delar av världen möts och diskuterar olika frågor. Jag saknar inte den ”goda, gamla tiden”. Idag är vår bästa dag, och tiden kan ingen vända. Jag lär mig nya saker varje dag – hur är det med dig Schulman?

http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/schulman-blogg-1.904970

http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=2764432

http://medievarlden.se/etik-a-politik/6-etik-a-politik/9771-fgj-stoedjer-wael-abbas