En bra gratis blogg
Lista bloggar Om Bloggis
Skapa konto Logga in

Senaste inläggen som handlar om trygghet

bosselagom

2015-01-24 18:21 - bosselagom
Kontroll!


Samhällsvinst på vinsten, är grunderna i en ny uppdatering av ekonomin.

Ok, jag köper ”vinster i samhället” om konsekventa och träffsäkra kvalitetskontroller går före i kön. Vinsterna skall ovillkorligen gå till verksamhetens förbättring och utveckling. Marknadsmässiga löner skall naturligtvis utgå till investerarna och företagarna, liksom till alla som deltar i verksamheten. I marknaden ingår också frivilliga, ideella, utbildningar, handikappade m.fl. sysselsatta. Riskkapitalisterna måste också stå under en kvalitetskontroll så att ”raffel och båg” inte förekommer.

”Kontrollera Dig själv, så behöver Du inte bli kontrollerad av andra!”

Företagen, inkluderande samhällsföretag, måste få göra vinster om de kan minska kostnaderna eller överträffa kvalitetsförväntningarna. Det är här moralen, förtroende, värderingar och frihet under ansvar kommer in i bilden. Det räcker att ”ett” samhällsföretag missbrukar det. Det krävs nolltolerans för att lyckas! Det handlar också om uppmuntran och sporrar till förbättringar. Kontrollfunktionerna och myndighetsutövandet är de första som behöver detta! Det om detta……….bilder kommer……..bevis kommer……tålamoood!…… Men gör något nuuu!

filosofen John Stuart Mill´s antologi lyder:
”Jag gillar inte den sorts hjältedyrkan, som hyllar den starke, geniale mannen för att han med våld griper makten och tvingar världen att mot sin vilja lyda honom.
Allt han kan begära är frihet att visa vägen. Makten att tvinga andra att gå den, är bara oförenligt med alla de andras frihet och utveckling, utan också till fördärv för den starke själv”.

(Inga kommentarer än)

Nästa inlägg
bosselagom

Historia handlar, som bekant, om all mänsklig verksamhet i det förflutna som vi känner till i det närvarande.
Historia är berättelser, sägner och symboler som vi förmedlar genom vad som minnet och verkligheten säger oss just nu.
Historia skapar utveckling och konflikter på gott och ont.
Historia godkänner och rättfärdigar samtidigt som den reflekterar och utbildar.
Vad är skillnaden mot vad Vikingen och IS har gjort? IS gör det nu!

Och vi befinner oss i och utanför slagfältet.

Vad kan vi lära oss;
glorifiera, fördöma, omvandla, straffa ……………………

Vad kan reflektionen ge oss för en bättre global framtid?
Jo, medel för stävan mot balansen i de olika livsområdena.

Vi har alla sagt till oss själva och andra, inför kommande verksamhet; - det här går inte! – det här ser omöjligt ut, men det ska gå! – kör på!
Sagt av helt olika personlighetstyper, formar sig utvecklingen åt olika håll, är detta historiskt sett den bästa väg att gå.
Och vad vi alla säger just nu, har vi lärt oss av historien, ,,,, tyvärr, kanske bra, ,,,, eller.

(Inga kommentarer än)

Nästa inlägg
bosselagom

2015-01-18 11:21 - bosselagom
Frihet under ansvar.

Individuell frihet med socialt ansvar. Individuell utveckling men med ett kollektivt samvete...

Att vara auktoritär är ett latmansjobb; den som ständigt strikt följer regler till varje pris är lat!
Det kräver mycket liten prestation att sätta sig över andra. Nä, det riktiga jobbet ligger i att ständigt försöka ge sina medmänniskor frihet under ansvar.
Målet med medmänskligheten bör vara att ständigt göra individerna så självständiga som möjligt. Att de ska få så mycket frihet som dem klarar av under omständigheterna. Men inte för mycket så att det blir en börda. Och absolut inte för lite.

(Inga kommentarer än)

Nästa inlägg
sugarmama

2010-08-04 05:56 - sugarmama
Färdig!

Jag är klar. Med kockskolan. Helt fantastiskt. Hämtade betygen i måndags. Vilken jävla befrielse! Och medans jag var där, så kände jag att "jag är klar". Såklart fanns där också ett litet hugg i hjärtat, tankar om saknad och fan vad häftigt.

Jag har upplevt så mycket under mina 15 månader på den där skolan. Skaffat nya vänner och ovänner. Utvecklats grymt som människa. Separerat och flyttat. Lärt mig att reda såser, steka pilgrimsmusslor intill perfektion, smakat sötpotatis och polenta, lärt mig att äta räkor och oliver! Fått en stark vetskap om att jag kan komma i tid om jag verkligen vill.

Skolan har varit min fasta punkt i tillvaron. Jag är ju rätt turbulent som person. Jag har verkligen behövt en fast punkt så många gånger. Och då har skolan funnits där. I med öronpropparna och städa stora kylen. Av med huvudet och bemöt gästerna med det bästa humör du har!

Och jag är klar med Västerås. Festerås. Bästerås. För tillfället i alla fall. Jag planerar en resa till Australien och Nya Zeeland med avfärd i september, allra senast i oktober. Ju förr desto bättre. Jag behöver nya ut maningar, ny luft, nytt blod, nya perspektiv.

Västerås är sakert. Under så lång tid har jag inte varit redo att lämna Västerås, jag har haft så mycket kvar här som jag behövde göra. Jag behövde alla vännerna, behövde vandra på alla gator jag aldrig satt min fot på, bli "tjena tjena!" med killen i kassan på Ica Skrapan, gå samma väg till skolan i flera hundra dagar.

Men nu behöver jag göra den här resan. Allra först behöver jag plugga gymnasiepoäng och ta studenten. Det är det projekt jag haft på gång de senaste åren, och jag behöver slutföra det. Jag har aldrig varit särskilt bra på att slutföra någonting. Men jag tror att jag kan förändras! Så jag ska slutföra gymnasiet. Och sen ska jag ut på den här resan.

Jag ska simma med stora vita hajar på stora barriärrevet tänkte jag. Eller i alla fall åka ubåt och titta på stora barriärrevet genom ett fönster. Jag är förvisso mer rädd för havsormar än för hajar, och det är väl mest därför jag vill åka ubåt. Och så kanske jag vill titta på Ayers Rock. Men jag är ju åksjuka klubben, så jag får se hur värt det faktiskt känns att åka dit. Och givetvis se operahuset i Sydney. Leka doktorn kan komma på nån random gräsmatta.

Och sen flyga vidare till Nya Zeeland där jag tänkte njuta av att vara i ett av få länder i världen där det inte finns ormar. Nästan för bra för att vara sant! Och så tänkte jag vwoofa lite. Jobba. Chilla. Simma. Bli kompis med nån skön människa som ser kul ut. Bli bättre på engelska. Kanske bli kär. Uppleva sanslös hemlängtan under jul och nyår. Och så småning om börja tänka på refrängen. När är inte bestämt ännu. När jag är klar. Eller när mitt Working Holiday Visa går ut. Det visar sig. Det reder sig.

(2 kommentarer, senast 2010-08-04 14:17)

Nästa inlägg
Bergatorparen

Man talar om en global epidemi av fetma som, om vi tar utgångspunkt i USA, har tagit tregången de senaste 20 åren. Många pekar på skräpmaten, och det har blivit en sorts vedertagen ”sanning” att vore det inte för skräpmaten, skulle vi alla vara tunna som blyertspennor, men hur sant är det – egentligen? Vad vi vet är att transfetterna har förmågan att ändra människokroppen, så att den blir mer utsatt för cancer, hjärta och kärlsjukdomar, diabetes och just det: Fetma. Även om användningen av transfetter har minskads i matindustrin, så gör vår ekorrhjulstillvaro att vi konsumerar allt mer mat som innehåller transfetter. Bara lägg märke till vad som finns för alla som blir hungriga medan de är i farten, och behöver snabb avhjälp för det. Många av snabba snacks innehåller transfetter för att få den erforderliga konsistens som gör de snabba att producera och enkla att paketera. Transfetter ger också lång hållbarhet eftersom de bryts ner långsamt. Mycket av motivering för att använda transfetter i produktionen av mat, är just att det inte härsknar lika lätt som naturligt fett. Det gör att svinnet minskar och man kan hålla lägre priser utan att få mindre profit.

Men, och här skall vi märka oss väl: Transfetterna må vara synnerligt ohälsosamma, men lika så ohälsosamt är det samhällsklimat som vuxit fram de senaste 20 – 30 åren. Tryggheten är borta, och i många stycken måste man väl kunna säga att arbetsglädje är ett begrepp som hamnat på dekis. Aldrig har så många människor diagnosticerats med depression som under de senaste 20 åren, och jag tror det beror på att det beror på att det blir allt svårare att platsa i moderna tiders arbetsliv och sociala liv. Denna depression liknar den som drabbade de tidiga människorna när det var dåliga tider och litet mat att tillgå. Då började kroppen att spara på energibärare som fett för att överleva mellan måltiden. Jag har länge haft en teori om att chockbantande och otillfredsställande livsvillkor faktiskt kan leda till fetma ty vi ”lurar” kroppen att tro att det är dåliga tider och att den således kör sparfunktionen i stället för att använda bränslet. Vi bli hängiga och slappa istället för energiska, och varje kalori som kroppen kan avse körs på lager. En annan sak: När vi omedvetet känner av osäkra/dåliga tider, börjar vi ta till oss flera kalorier med.

Som sociala varelser påverkas vi av andras beteende, omgivningarnas förväntningar och stämningen i vara samhällen. Det gör att problem som kan anknytas till vårt sociala liv, sprider sig som ringar i vatten. På den tid då folk inte plågades av fetma, hade man ett liv som var mer präglat av rutiner – och inte minst hade man en kosthållning som var baserad på naturliga matvaror. Fetthalten i maten var hög, men hjärta och kärlsjukdomar var mer sällsynta. Att den genomsnittliga leveåldern på denna tid var kortare än nu, beror i främsta hand på att vi idag kan kurera sjukdomar som förr var obotliga – samt att vi har tillgång till färsk frukt och färska grönsaker det mesta av året, medan det var si som så med det förr i världen. Allt var inte bättre förr, men allt är inte bättre nu hellre, så det vi bör utgå från är att ta det bästa från gamla dagar och gifta ihop med det bästa från nutiden. Vi vet vad som skapar problemen, men det som är problem för oss, ger klirr i kassan hos producenterna. Här borde facket komma in, tillsammans med myndigheterna – säger du? Nu är det så att dessa producenter sysselsätter hundratusentals människor både direkt och indirekt. Du har otvivelaktigt hört om 3+3+3 effekten, som innebär att 3 anställda som dig, ger 3 anställda hos dina underleverantörer som ger 3 anställda inom det offentliga. Det innebär att om vi förbjuder en sorts ingrediens som produceras av företag med sammantaget 300 anställda, och ingen alternativ produktion/affärsverksamhet kommer i dess ställe, blir 900 människor arbetslösa – och investerarna (som idag inte består av välmående judiska bankirer och affärsmän, men av offentliga myndigheter, småsparare och pensionskassor), förlorar sina investeringar. Allt detta komplicerar omställningsprocesserna i samhället. Vi sitter själv på båda sidor av bordet. Det innebär att vi måste välja – och det är inte enkelt: Om vi INTE ändrar på sakerna, så kolar vi vippen av fetma långt innan vi når pensionsåldern, och våra barn och barnbarn får dras med de samma problemen. Om vi ÄNDRAR på sakerna, får vi bättre hälsa, men skraltigare pension och onda blickar från alla som förlorat sina arbeten. Det låter så enkelt: Låt oss lagstifta om förändring, och kanske det i någon amerikansk film från 1980 talet att det kunde verka möjligt att en handfull idealister kunde nå fram och få ändrat lagstiftningen, men i verkliga livet fungerar det inte så. Idag är inte gränserna lika tydliga som de var för enbart 35 år sedan. Gränserna har suddats ut. Vi lever i ett samhälle, där kapitalismen har klarat av vad socialismen inte förmådde: Att släppa till vanligt folk på båda sidor av bordet, och på så sätt kunna undanröja oppositionen mot industrins förfarande. Samhället, industrin och enskilda medborgaren har fått sina intressen sammanflätade på ett sätt som gör att forna tiders folkrörelser inte längre har samma bett.

För att förhindra alla negativa konsekvenser man har av saker som i utgångspunkten verkade som nyttiga hjälpredor i produktionen, måste man ändå hitta alternativ som innebär att man undviker de värsta omställningskrämporna och framstå som ansvarig – kort och gott vända negativt till positivt. Vad som är säkert, är att problemet med fetman måste lösas ty det hotar hela ekonomin. I en övergångsperiod är det möjligt att kapitalisera på fetman, men i längden kommer det att leda till att allt fler förlorar arbetsförmågan, blir vårdbehövande och dör i förtid. Om tillräckligt många blir arbetsoföra, blir det även problem med att skaffa folk att vårda alla som blivit sjukligt feta och inte längre klarar sig själva. Det är en neråtgående spiral som inte är bra för någon i långa loppet. Det gäller bara att få industrin själv att hitta bra alternativ som gör att den ekonomiska balansen inte rubbas. Som vanliga människor, kan vi undvika de flesta av de fällor som fångar oss i fetmans kvävande grepp genom att laga mer av maten själv från grunden med goda råvaror. Det blir inte dyrare än mycket av det vi köper av hel- eller halvfabrikat. Det tar lite tid, men om vi ser ekonomiskt på det: Om du genom att investera 0,5 timma varje dag, kan vinna ett extra levnadsår pr. år, så är återbäringen i runda slängar 50 % - bästa erbjudandet i staden! Och: Tänk dig att denna halvtimma per dag, utsätter den tid då du inte längre har hälsan med ungefär lika mycket? Vore inte då denna tid väl investerad?

Jag nämnde även i inledningen psykologiska och psykosociala faktorer. Vi lever i en tid med allt mindre personlig frihet, ökat övervakning och osäkerhet knuten till jobb, familj, ekonomi, klimat och terrorism – bara som ett axplock. Trivsel verkar tagits av menyn. Om människorna kunde åter få uppleva trivsel och trygghet – kort sagt: Få förutsägbara livsvillkor och möjligheten att känna trygghet inför framtiden. Jag säger inte att vi skall blunda för realiteterna, men de senare år har det skedd alltför mycket som undergräver tryggheten i folks liv. De senaste 20 åren har vi haft två mycket djupa kriser. Vi hann bara nätt och jämt återhämta oss från sviterna av 1980 talets bankkris och fick några få goda år, innan krisen drabbade oss igen. Finanskrisen – fick besten heta denna gången. Poängen är inte vad styggelsen heter, eller var den kommer från. Poängen är att sådana händelser direkt anknyter till oår i människans artminne och triggar en övergång till katastrofmodus. Under hela den moderna tiden har vi konstant levd under hot, men så länge vi kunnat känna trygghet för att vi har arbete och inkomstmöjligheter – och därmed mat och husrum, så har kroppen varit nöjd och kört i normalmodus. Den rasering av Folkhemmet som ägt rum de senaste 20 åren, har triggat det som leder till en fetma - epidemi. I USA började fetman tidigare, och det är inte konstigt eftersom det som sker här, redan skedd i USA. Kombinationen av ohälsosamma livsmedel, ett depressivt samhällsklimat och oförutsägbar ekonomi är mer effektiv i fråga om att ta livet av folk än något kärnvapen.

Jag ser ett klart behov av att återskapa tryggheten, framtidstron och optimismen i samhället. För att detta skall kunna ske, måste attackerna mot gemene mans privata sfär upphöra. Vi har de senaste åren sett hur respekten för den enskilda människans privatliv, och hennes rätt till ett sådant, urholkas. Fetman är inte enbart en sjukdom i sig, den är även ett symptom på att vi lever i ett samhälle som är mycket sjukt. När allt kommer till allt, kanske samhället behöver en arg snickare för att få rättsida på sakerna och bli sig själv likt igen?

http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/livsmedel/hardatfett/hardat_lista.htm
http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/livsmedel/hardatfett/frihardat.htm
http://www.ehdin.com/?id=261

(1 kommentar, 2009-10-30 20:03)

Nästa inlägg