En bra gratis blogg
Lista bloggar Om Bloggis
Skapa konto Logga in

Feelings.. Good for what?

Vad är det för fel på mig?
Varför tycker jag aldrig om dem som tycker om mig? Eller aldrig.. Det kryllar väl inte av dem direkt. Men något måste ju vara fel. Jag får panik nu när jag tänker på det. Måste det vara han av alla människor? Han är för snäll.. Och bara en kompis. Bara en kompis... Jag vill inget mer, men fan.. Fan helt enkelt.
Pratade idag i alla fall. Det var skönt att få lite ur sig. Skönt att veta lite vart man står. Sen var andra saker lite mindre roliga att få veta. Men det är väl sånt som löser sig. Allting löser sig. Det är det jag har kört på den senaste tiden: "det löser sig". Så man får väl se hur det blir. Drömmar som inte går att nå, personer som inte går att få. Ett jävla härligt rim om mitt liv. Önskar att det faktiskt nån gång kunde gå i min väg. Att det kunde bli så som jag vill ha det. Fast, egentligen vet jag nog inte hur jag vill ha det. Bara jag slipper lägga mig i alla andra människors liv. Eller, det är ju mitt...

Skrivet av stoppskylt, 2007-05-06

Visa hela (0 kommentarer)

Mitt liv är så tråkigt så därför måste jag lägga mig i alla andras. (?)
Alla är fan kära. Lyckligt kära, olyckligt kära, hemligt kära, kära, kära, kära.. Jag är så trött på kärlek! Trött på den olyckliga kärleken som gör alla så ledsna. Och trött på att jag aldrig hittar någon att älska. Men det är väl kanske lika bra det? Det blir ju bara skit av det ändå.
Jag är så dålig på att trösta. Så dålig på att prata. Det enda jag egentligen gör bra är att finnas. Jag kan sitta där vid sidan och bara finnas där. Förhoppningsvis blir det mindre jobbigt då? Kanske inte, men jag tycker det känns bättre än att bara låta dig vara. För det klarar jag inte av. Du betyder för mycket, hoppas du vet det. Utan dig vet jag inte vad jag skulle göra. Jag skulle inte ha något liv. Helt ärligt. Dig kan jag lita på. Även om jag inte säger så mycket, så vet jag att om det är något, så finns du alltid där. Jag önskar faktiskt att jag var bra på att prata, men det...

Skrivet av stoppskylt, 2007-05-05

Visa hela (1 kommentar)

Varför är känslor så komplicerade?
Jag förstår inte varför jag bryr mig egentligen. Mina känslor är helt fucked up. Det handlar ju inte ens om dem. Inte för tillfället. Bara min ilska. En ilska över andras känslor. Men hennes känslor går ut över mig. Hon mår inte bra av att det ska vara sådär. Jag mår inte bra av att hon inte mår bra. Hmm... Nu blir det kanske lite förvirrande. Men mina känslor är förvirrande. Allt fjantigt tjat. Jag skäms nästan över mig själv. Men ändå.. Sen så är det hans fel med. Att han bara kan med att göra så mot henne.. Mot oss.. (?) För det är fan elakt mot mig med. Elakt att inte säga vad han tycker längre. Han pratar inte med mig. Bara ljuger. Gah, vad allt är osammanhängande nu! Men det passar väl ändå... Osammanhängande känslor. Vill att någon ska se mig. Vill att någon ska tycka om mig. Vill inte vara så värdelös som jag känner mig just nu...

Skrivet av stoppskylt, 2007-05-03

Visa hela (0 kommentarer)