Idag är det Midsommarafton och jag har jobbat i fyra dagar. Måndag till torsdag. Antar att det är okej, känner igen en del personer från förra året fast de andra är mest konstiga. Det som annars är bra med att jobba är att jag lätt kan äta vad jag vill, är borta fram till fyra varje dag från föräldrahemmet så de blir alltså lunch på annan plats än med familjen. Frukostrasten, den blir utan mat, lunchrasten blir det en grov smörgås eller en banan och sista rasten, ja, den blir matlös med. Kaffe och en mentolcigarett är för övrigt givet på varje paus på fabriken. Igår förstörde min chef de. Han bjöd på glass, en blåbärsputte! Vi satt där allihop vid fikabordet, alla hade det där fanskapet framför sig. Vad skulle jag göra? Jag tittade mig omkring för att se hur de andra betedde sig. Dem är män allihop så självklart satt alla redan och tuggade eller slet av pappret. Alla pratade ivrigt och smaskade på den kaloririka struten. Jag petade också bort mitt papper. Jag åt...
Visa hela (0 kommentarer)
Jag sitter i uppväxtstaden. Äntligen har vi fått Internet. Ett uppringt modem tyvärr, men ett uppringt modem är bättre än inget Internet alls. Tyvärr har jag inget telefonjack i mitt rum så jag får passa på att gå in när de flesta befinner sig på annan plats för tillf'ället. Jag har saknat bloggen och mina Pro-ana forum. Saknat alla människor. Saknat sivilisationen. Svartakatten är äntligen tillbaka på nätet igen, mycket snart med ett nytt inlägg.
Visa hela (2 kommentarer)
Från min dagbok 17 juni 2007 kl 21:34
Han satt där i busskuren med mig och mina väskor. Regnet öste ner framför oss där vi satt. Jag och Mr M. Vi sa inte mycket. Bara rörde vid varandras ben och tittade ut i det gråa junivädret. Vi visste de båda två redan då. Vi behövde inte prata om de, vi visste de så väl ändå. Bussen kom. Jag kände hur tröttheten i kroppen började få mina tankar att segla åt annat håll. Djupt insjunken i att titta ut i regnet och med Mr M på min högra sida rullade bussen genom universitetsstaden. En knapp halvtimme senare var vi framme. Den blåa dragspelsbussen hade anlänt till resecentrum och nu var de svårt, väldigt svårt att hålla tårarna tillbaka. Om en halvtimme skulle vi vara tvungna att skiljas åt. Åtminstone i fjorton dagar, de är de längsta vi någonsin varit ifrån varandra. Vi var inne på Pressbyrån och köpte nikotin, delade stol och höll om varandra den tiden som fanns kvar. Det gick så fort. De blev inget...
Visa hela (2 kommentarer)
Jag vet inte vad jag gjorde igår. Helt jäkla f*cking onödigt var det i alla fall. Jag älskar att ha känslan men jag älskar inte ärren som syns på min bleka hud. Jag älskar inte att ha svettband och att hela tiden vara på min vakt för att ingen ska se. Att ingen ska få syn på vad jag har gjort (gör?) mot mig själv. Utåt sett är man glad, man har inga problem och träffar man andra så ler man. "Hej jag heter Annie och jag är glad" jaa ungefär så. "Jag är lyckligast i världen" visst verkligen. Jag ska aldrig mer skära mig på benen. De var första gången igår och de var definitivt den sista. Om de måste ske får jag hålla mig till handleden som vanligt. Inte benen. "Nej Annie! Inte benen!"
Idag åker jag till uppväxtstaden. Internet fungerar fortfarande inte där. Hoppas på att det kommer igång snart. Annars blir de tyst från svartakatten i två veckor nu.
Visa hela (2 kommentarer)
Gick upp vid tio. Bokade tvättid. Gick till affären och handlade något ätbart till idag, lättmjölk, två bananer och ett paket sötningsmedel. Gick hem. Slängde in tvätten, duschade och åt. Svalde mina 5st 30mg efedrintabletter och nu väntar jag bara på att tvätten ska bli klar, att tabletterna ska börja verka och att Mr M ska dyka upp i universitetsstaden. Han bör komma upp till våra studentlyor om en timme ungefär. Längtar. Var mer än en vecka sedan jag såg honom senast, han åkte förra onsdagen och jag förra fredagen. Vi får hela helgen ihop innan de är dax för mig att åka tillbaka till familjen och börja jobba på fabriken på måndag och han för att åka tillbaka till sin familj långt långt bort. Jag tror att de kan bli jag och han. Vi har haft en rätt konstig relation sen den 31 mars. Setts varje dag, delat säng och betett oss som om de vore jag och han. Som om vi vore ett par. "Jag älskar dig Annie, jag vill inget hellre än att de blir du och jag" har han...
Visa hela (3 kommentarer)
Jag kom hit vid tio. Jag fick panik. Jag skulle ha kommit tillbaka till universitetsstaden imorgon men när jag satt där med datorn framför mig gick de inte. Bokade en biljett för dagen innan. Idag. Torsdag. Jag ska stanna här fram till söndag. På måndag är de dax för slit i fabriken i uppväxtstaden. Hoppas på att vi har fått alla saker som behövs för att få igång Internet där på måndag. Föresten, de är därför jag inte har skrivit på ett tag. Svartakatten har varit Internet-lös men tyvärr inte tjat-lös. Folk bara gnäller och gnäller. "Har du magrat?" de var min lodsasfarmor som vräkte ur sig de. "Du knarkar väll inte? Känner du någon som knarkar? Du vet att de är jättefarligt va?" självklart var de min kära mor som vräkte ur sig de. Samma fras precis som vanligt. "Nej mamma jag knarkar inte och nej jag känner ingen som knarkar" Lögn såklart! Fast bara nästan. Nej jag knarkar inte, jag tar efedrin och vad jag har testat annars är oviktigt. Fast...
Visa hela (5 kommentarer)
Från min dagbok, måndagen den 11 juni 2007, ca 22:30:
Han har redan fått i sig en öl. Han berättade de förut när jag var där. Jag har slutat med mina Antabus, de var tre veckor sen Jag visste att de skulle hända. Jag visste de så väl. Sen det där med ölen. Jaha hur går de då? Jag blev ledsen och orolig. Jag visste de hela tiden men ändå kändes de så oväntat. Att cirkusen skulle vara igång igen. Jo de går bra, jag har bara druckit en öl här hemma Han måttade med fingrarna och jag antar att de skulle se ut som han fått i sig en liten öl, en 33cl. Men jag vet de. De var en 50cl. Jag är helt säker. Säkert en sån där silverfärgat, en sån som han drack under alla år eller en sån han drack det senaste året. En blå burk med en golfspelare på, en 10 procentig. Jag är inte en säker på att de bara var en. De var säkert flera. När jag kom hem till föräldrahemmet berättade jag de för mamma. Jag skämdes så, precis som om de var...
Visa hela (2 kommentarer)
Jag sitter här i mörkret. Mr M fixade min taklampa för ett par dagar sedan, nu har den slutat fungera igen. De är så mörkt. Lika mörkt som de känns på insidan. Han åkte förut. Vi sågs några timmar och klockan 18.08 stod vi vid bussen. Jag och Mr M. Vi höll om varandra och jag kände mig tom. Han skulle åka långt långt bort. "Jag vill inte ha någon cigarett, vill inte lukta rök när jag ska träffa mamma..." Han hade rökt upp sina sista Marlboro och jag visste att han egentligen ville köpa men för sin mammas skull struntade han i de. Jag tog mitt ena paket menthol cigaretter med en kvar i, stoppade i en tändare och gav honom de. "Jag vill att du tar de ändå, sätt dig och rök på stationen innan då går på tåget. Jag vet att du vill..." Han log mot mig och tackade. Jag vet att han egentligen ville ha den. Bussen kom så fort. Vi pussade varandra en sista gång. "Jag älskar dig", "ja älskar dig också" svarade han. Han tog sina väskor och klev...
Visa hela (3 kommentarer)