Jag har gått upp nio hekto. De är hemskt. När jag är borta sådär en hel helg bli de så, folk över allt. Iaktagande blickar fnysande ljud. Inte får man äta vad, hur och när man vill. Nej man måste vara som alla andra.Ständigt tuggande på något sött, allt sabla godis folk sätter i sig. Nej sån skulle jag aldrig kunna bli. Jo kanske när jag är smal. Men iaf. De blev på tok för många kcal i helgen och de ska kompenseras nu. Fort fort FORT. Nästan så att jag överväger att börja kräkas igen. Sår i halsen och blodsmak. Är de värt de? Jag ska fundera.
Visa hela (2 kommentarer)
Vaknade klocka sju i Mr M's säng av att min mobil pep. Väckning. Gick upp strax där efter. Benen ville vika sig och hela kroppen kändes urpumpad. Vacklade hem. Satte mig vid datorn. Hela världen snurrade, efedrinbakis och trött som sjutton. Satt där ett tag. Gick iväg mot skolan med Miss M. Sjukt irriterad. Personlighetspsykologin kändes lika hopplös som vanligt. Min hjärna hängde inte med i engelskan och pappret blev fullt av obegripliga anteckningar. Skrev och skrev. Men vad betyder de tomma orden? Tog mig hem tre timmar senare. Helt slut! Duschade och slocknade i sängen, bara inlindad i en handduk. Klockan ringde igen. 100mg efedrin och ett glas vatten. En timme senare var jag pigg nog. Jag känner mig påverkad. Jag är påverkad. Mitt efedrin får mig att kunna leva. Kunna andas och hålla ögonen öppna. Vikten är påväg neråt.
Visa hela (8 kommentarer)
Jag är så sjukt jäkla irriterad. Vet inte varför. Pratade precis i telefon med en nära tjejkompis, jag älskar henne. Men hon har en tendens att göra mig irriterad. Givetvis inte medvetet. De är alla ljud rund omkring, hon prasslar och ger ifrån sig jobbiga ljud medans vi pratar. Jag försöker få fram något viktigt men de känns inte som hon lyssnar. Fast hon gör väll de. Jag är varm och fryser samtidigt. Jag är stressad och rastlös på samma gång. Har glömt mitt svarta svettband hemma hos Mr M som de verkar nu, de andra ligger väll hemma någon stans. Fast jag hittar de för sjutton inte. Jag måste ha de när jag ska iväg på möte om en stund. Jag blir tokig. Pallar inte något. Datorn låser sig, musiken som ekar genom mina högtalera irriterar mig men de gör tystnaden med. JAG BLIR TOKIG. Nu ska jag dessutom svälja 100mg efedrin, de kommer gå åt helvete. Jag orkar inte!
Visa hela (0 kommentarer)
Jag vill leva i min konstnärsdröm. De är min dröm och den är udda men de är iaf bara min.
Jag vill bo i en gammal vindsvåning, ett gammalt hus i ett hörn. Breda fönster som man kan sitta i, mörka och golvslånga gardiner och ett runt valv längst upp på fönstret. Högt i tag. Tapeterna ska vara beiga och slitna. En kamin och gammla tunga mahognymöbler. El belysningen ska vara dålig och kvällarna kalla. Framför kaminen en fårfäll. Blåa fingrar av kylan och knotor på armar och ben. Jag ska vara tunn. Mentholcigaretter och tjack. Min enda syssla i livet, att få använda händerna. Måla stora tavlor, sitta i fönstret och skirva poesi. Inte prata med någon, bara vara tyst. I de stora rummet ska endast mina andetag höras tillsammans med kaminens sprakande och min hy ska vara lika blek som tapeterna i min vindsvåning. Jag vill leva i min konstnärsdröm.
Visa hela (1 kommentar)
Hade inte tänkt nämna de. Hade inte tänkt skriva de synligt. Hade inte tänkt blotta mig så pass men nu gör jag de ändå. Jag har sån sabla ångest. Nej de beror nog inte på att efedrinet leker i min kropp, detta är något helt annat. Okej, kanske lite efedrinets fel.
De var i lördags. Vi var påväg hem. Med 2 st efedrin á 50mg i kroppen och 6st 0.5L cider och 1 sofiero öl i samma storlek i kroppen gick vi där. Jag och Mr M. Jag vet inte vad som hände, jag visste de inte då och jag kommer inte ihåg de nu heller. Allt är som en stor minneslucka. De var inte fylla, detta var något helt annat. De har hänt förut. Han tog hand om mig då med. Precis som nu.
Jag minns diket. Jag minns tisslarna som stack mig på händer och fötter. Jag minns hur mina knän vek sig. Jag minns vad jag sa, jag ville att han skulle gå. Tyckte så synd om honom, han skulle inte behöva se mig sånhär. Han gjode de inte. Vi pratade, vi höjde tonen. Bråkade? Han gick, han lämnade mig. Törarna...
Visa hela (0 kommentarer)
Tack för alla kommentarer. Jag vet, jag är pinsam. JAG ÄR FET. Men jag är påväg ner. Jag ska bli smal, de blir bara lättare att ni säger de till mig. "Annie ditt jäkla äckel, sluta ät!"
Vissa hävdar att efedrin inte hjälper. Jo de gör de. För mig. Vissa hävdar att man får ångest, dödsångest av preparatet. Jasså? De har jag ändå. Vissa hävdar att de söta små vita tabletterna är farliga för kroppen. Jaha ok? De är cigaretter, socker, alkohol och mycket annat också. Efedrin är inte farligt för mig, de händer inte mig. Hör ni de, DE HÄNDER INTE MIG. Jag kan ändå inte leva utan de.
Idag kom de för övrigt. Mina 48 små snövita tabletter med brytskåra. 4 silverkartor fint inpackade i ett vadderat kuvert. Jag blev så glad. Min gröna plastlåda ekade tom förutom de där gråbruna kuvertet. Min brevåda var inte tom längre, min längtan efter preparatet lättade. Jag hade inte många kvar. Hur skulle detta gå? Men så låg dem där, precis som en skänk från...
Visa hela (0 kommentarer)
Jag skulle ha fått dem igår, de skrev dem. Dem kommer SENAST fredag. Igår vad de fredag, men ingen post. Brevlådan var lika tom hela dagen. Jag måste ju ha dem! GE MIG! Har bara 250mg kvar, uppdelat på fem vita tabletter. Jag behöver 100mg idag, 100 imorgon. Kommer dem inte på måndag har jag bara 50mg kvar. SKIT!
JAG KAN INTE LEVA UTAN MITT EFEDRIN!!!
Visa hela (9 kommentarer)
Jag är så sabla trött på att vara fet. Jag bara måste bli smal snart. Håller på att bli tokig! Jag kan inte vara fet när jag kommer hem-hem i sommar, jag kan inte vara fet som fadder i höst, jag kan inte vara fet längre! Tiden går snabbt. Jag har inte lång tid på mig nu. Jag fick en kommentar på forumet idag:
"Du får sätta lite sprätt nu Annie, du står ju still i vikt! Du har knappt gått ned något alls sedan vi startade våran tävling. Seså, lägg på ett kål! Det grejar du!"
De var verkligen som ett riktigt slag i magen. JÄKLA FETTO RYCK UPP DIG! Jag behövde de. Jag behövde de verkligen. Såhär kan jag ju inte se ut längre. Jag måste ner under femtiostrecket igen. Jag bara måste! Över femtiokommanoll = fetto
Visa hela (11 kommentarer)