En bra gratis blogg
Lista bloggar Om Bloggis
Skapa konto Logga in

ylhs bloggis

Livet är en dans på rosor, men det är en dans med svåra steg.

Gud vad jag älskar att klaga.
Ja, det måste nästan uppfattas så?
Men det är långt ifrån sanningen. Jag tycker inte det är så kul, faktiskt. Anledningen att det bara blir såna inlägg osv. Är ju för att inte klaga och tjata om sånt här när jag är med folk. Och faktiskt, det verkar fungera, någorlunda iallafall. Det är iallafall inte lika mycket som förut. Eller? Ah, jag vet ju inte, men det känns som det iallafall.
Hur som helst.
Helgen har faktiskt varit bra, så jag har inte haft så mycket tid att fundera och tänka på "det" Och det är ju något positivt. Dock, är söndagar något jag verkligen hatar, vilket gör att alla tankar kommer tillbaka igen.
Ibland kan det ju vara så att man kan göra något åt det själv, eller iallafall påverka det. I det här fallet kan jag inte göra ett skit? Och det är väl det som är så jobbigt, att jag inte kan göra något åt det. Det måste liksom rinna ut med sanden för att det ska gå över, eller vad man säger? Om man ens kan...

Skrivet av ylh, 2009-02-08

Visa hela (0 kommentarer)

Fan.
Ibland kan jag bara strunta i det, det gör inget liksom. Men ibland så bara vänds allting och jag får värsta klumpen i magen. Asjobbigt, varför ska det vara så? Varför kan jag inte bara strunta i det? Jag vill ju det. Eller, iallafall om det ska vara på det här viset. Alltså, det kommer ju säkert att ordna sig och bli bra tillslut, får man hoppas, men det är jävligt svårt att tänka så just nu. Egentligen, det är ju bara en skitsak, no big deal? Eller... Jag vet inte, men såklart, det gör fortfarande ont, trots att det bara är en liten sak. Eller vad man ska säga?
Jag vet inte, men jag borde kanske sluta tänka på det helt? Jag menar, JAG kan ändå inte göra så mycket åt saken, egentligen. Alltså, det är ju inte så lätt att bara sluta tänka, men jag kanske borde skärpa mig och fokusera på något helt annat? Nej, men jag kanske tillochmed borde sluta tänka över det jag tänker. Nu blev det väldans krångligt, men skitsamma...

Hejsss!

Skrivet av ylh, 2009-02-06

Visa hela (0 kommentarer)

Men döö.
Jävla idioter! Haha, vet fan inte om man ska skratta eller gråta? Så jävla töntiga, så det finns inte. Brukar vanligtvis kunna ignorera personer jag stör mig på, men det går inte nu. Det går verkligen inte! Och jag kan ju inte direkt välja bort att träffa dom heller, så det suger ju.
Patetiska! Så kan man beskriva dom med ett ord.

Mår lite bättre nu iallafall. Eller, nu har jag blivit förkyld istället och det är ju inte så kul. Men, jag mår bättre psykiskt. Det känns som det iallafall...
Men fortfarande är det minst 100 frågetecken kvar. Och det jobbiga är att ingen kan hjälpa mig med dom. Nej nu ljög jag lite, det finns en person, men så som jag ser det nu, är det nog lika bra att försöka ignorera alla "frågor". Troligtvis kommer jag aldrig få svar på dom... Eller, det beror nog mycket på mig, men jag skulle tro att jag är för feg...
No guts no glory, huh?

"sometimes you just cant make it on your own"

Puss!

Skrivet av ylh, 2009-02-02

Visa hela (0 kommentarer)

Alltså, jag mår nog lite bättre nu, tror jag. Känner mig iallafall inte lika arg/irriterad längre. Dock, fortfarande förvirrad och så där deppig, nivet? Men det vet jag ju iallafall anledningen till. Det är ju helt sjukt vad man kan påverkas av någon/något så mycket (!?) Antar att det är som med det mesta, att det både har en positiv och en negativ synvinkel? kanske?... Men just med det här, så ser jag ingenting positivt med det. Vet inte, men jag har väl "byggt upp en vägg", eller något sånt. Alltså, jag vet ingenting just nu. Mitt huvud är helt fullt med massa frågetecken...
Jag är garanterat en sån där "tänkare" ...Jag tänker nog alldeles för mycket. Tror till och med för mycket för mitt eget bästa. Och det är inte så att jag släpper en tanke efter ett tag, utan den är kvar och så kommer det bara fler och fler tankar. Det blir en enda stor röra i huvudet. Så är det ungefär nu. Känns jättebra! Kanske inte...

Hade du berättat spelreglerna hade det varit...

Skrivet av ylh, 2009-01-28

Visa hela (0 kommentarer)

Hej.
Alltså, just nu mår jag inte jättebra och för att mina kompisar ska slippa ALLT klagande så tänkte jag blogg istället. Egentligen orkar jag inte, men det känns ganska nödvändigt just nu, faktiskt. Kommer spricka annars...

Vad fan är det för fel på mig? Jag är ledsen/arg/förvirrad/irriterad hela tiden. På det mesta, också. Och det konstiga är att jag inte har en jävla aning om varför (?!) Helt cp. Visserligen brukar man ha sina perioder då man är tex. deppig, ledsen osv. Men, det här känns inte som en sån där "period" Askonstigt ju.
Dock, vet jag varför jag är så förvirrad. Men, det kan ju inte vara allt? eller?
Allt är ju så jävla typiskt också... Så fort det händer något "bra" så skiter det sig lika snabbt som det började. Så har det alltid varit för mig och kommer säkert fortsätta så. Jag vet, bra inställning, huh? Men, det är inte lätt att vara positiv när det mesta är negativt.

Nu ska jag sova, tror jag. Eller iallafall lägga mig i sängen...

Skrivet av ylh, 2009-01-27

Visa hela (0 kommentarer)